Helmer Osslund: Älvens väg 2025

Bollnäs kyrka Olja på duk, 68 2 92 cm, signerad Helmer OSSLUND. Sannolikt utförd omkring år 1900.

flertal magnifika verk, bland annat den ofta avbildade Höstdag, Fränsta. Bollnäs kyrka påminner i stilistiskt hänseende mycket om Höstdag, Fränsta och är sannolikt utförd vid ungefär samma tid. Bollnäs ligger visserligen en bra bit längre söderut, i Voxnans dalgång, men ändå nära nog att rymmas inom Osslunds då aktuella målarrevir. Pensel skriften består huvudsakligen av korta, kärva penseld rag med täckande färg som efterlämnar en sträv, litet skrovlig yta på duken. Ställvis är färgen pålagd i en mo saikliknande fläckteknik. Koloriten, som här är påfal lande ljus men starkt mättad, domineras av glada pas tellfärger. Framför kyrkan löper raden av lövträd som ett diagonalt band tvärsöver duken. Deras mustigt orangebruna lövverk bildar en effektfull accent mot de söta pastelltonerna och delar samtidigt in bilden i en tydlig förgrund och bakgrund. Omkring år 1900 utförde Osslund även en annan, mindre (30 2 32 cm), målning med Bollnäs kyrka som huvudmotiv. Den är målad i olja på smörpapper och finns avbildad i svartvitt i August Anians handskrivna arkiv i Nationalmuseum och Sundsvalls museum. (ceö)

Helmer Osslund var en rastlös, nyfiken, självständig och äventyrlig själ. Han tyckte om att röra på sig och reste mycket i ungdomen. När han våren 1898 bosatte sig i den lilla orten Fränsta vid Ljungan hade han nyli gen avslutat en anställning som formgivare vid Höga näs porslinsfabrik i Skåne efter att dessförinnan ha haft en liknande befattning på Gustavsberg utanför Stock holm. Men fasta anställningar med regelbundna arbets tider tider i stadsmiljö passade honom egentligen då ligt. I stället lockades han av en framtid som självständig målare. Osslunds konstnärliga skolning hade inletts med kvällskurser vid Tekniska skolan, följda av studieresor till London och Paris, där han bedrev fria konststudier och under en kort tid även tog lektioner för Paul Gaugu in. Mötet med den franske läromästaren varade endast några veckor, men det lämnade bestående intryck hos honom. Framför allt var det syntetismens fasta form uppbyggnad som kom att få genklang i Osslunds egen konst, men även Gauguins sätt att arbeta med komple mentfärgerna. Det skulle dock dröja innan den unge norrlänningen smälte de franska lärdomarna och med vetet började tillämpa dem i sin egen konst. Åren kring sekelskiftet 1900 präglades för hans del av ett idogt sö kande och prövande av olika motivtyper och konstnär liga uttryck och det skulle dröja till 1909 innan han fick sitt riktiga genombrott i samband med en mycket fram gångsrik utställning i Konstnärshuset i Stockholm. Författarna Nils Palmgren och Helge Granberg har berättat om Osslunds första år i Fränsta. De menar att han endast med svårighet lyckades uppehålla livet vid denna tid, samtidigt som perioden ”var av största bety delse för utformandet av den osslundska målarperson ligheten.” (Palmgren/Granberg, Helmer Osslund, Stock holm 1937, s 61). Det myckna experimenterandet fick förstås till följd att Fränstaperiodens produktion inte är särskilt enhetlig. Icke desto mindre resulterade den i ett

proveniens Möjligen fru Hulda Engvall, Stockholm; Privat svensk samling.

utställd Enligt en bevarad pappersetikett a tergo har målningen vid något tillfälle utställts som Norrländskt höstlandskap . En målning rubricerad som Bollnäs kyrka, oljemåln. omkr. 1900 tillhörig fru Hulda Engvall, Stockholm, listas som kat nr 35 i verkförteckningen till Konstakademiens stora retrospektiva Osslundutställning 1938, oklart dock om det avser den aktuella målningen eller den som avbildas i Anians arkiv.

78

79