BeskrifningOfverKopenhamn_1831

6

§. 3. Indelning . Af Topograferne indelas Kopenhamn tan- ligen i tre hufvuddelar: Gamla gtailen, Nya staden och Christianshamn. l ) Gammelstad, den vestra delen, har mestadels krokiga och smala gator. Dit råknas ock Slottholmen, den genom strommen och kanalerna afsondrade de­ len, der Slottet, Borsen och flere offentliga byggnader ligga. 2) Nyestad , med hreda- re och langre gator, ar anlagd efter en mera regelbunden plan. Dess sydostliga del ar of- verhufvud den skonaste i Kopenliamn, och ut- gores af den sedan 1749 anlagda Fredriksstad, ■vanligen kallad Amalienborg efter ett slott som legat har, men som forstiirdes genom brand år 1689 . 3 ^ Christianshavn , den syd- ligare delen af Kopenhamn, på on Amager, skiljes genom ett sund från Gamla staden. Grånsen mellan Gamla och Nya staden ntgores af Gothersgaden , ostra delen af Kon­ gens Nyetorv, och Nyhavn, i en snorrått li­ nie af 2100 alnar. Benåmningarne: Gamla sta­ den och Nya staden, åro likvål icke brukliga i dagligt tal. — Att Christianshamn vanligen nåmnes såsom en egen del af Kopenhamn, år så mycket mindre underligt, som Christians­ havn fordom iltgjorde en stad for sig sjelf, hvilken hade sin egen Magistrat, och genom hafvet skiides från den ofriga delen af Ko­ penhamn. §. 4 . Stadens Portar . Staden har 4 hufvudportar: tre på Sjel- låndska sidan, den fjerde i Christianshavn på Amager. Fester-Port byggdes under Fredrik III:s regering, och år prydd med denne Konnngs namnchiffer jemte årtalet 1668 . Hufvudfasa-