Prmotionsfesten_1929

119 I 1908 erholdt jeg Det Kgl. Danske Videnskabernes Selskabs Sølvmedalje og valgtes 1928 til Medlem af Det Kgl. Norske Viden­ skabers Selskab i Trondhjem; ved Københavns Universitets 450-Aars Fest 1929 kreeredes jeg til Dr. phil. honoris causa. Jeg er Ridder af Dannebrog og Dannebrogsmand. Den 17. Maj 1902 ægtede jeg Agnes Marie Bertelsen, f. 10. Febr. 1873, d. 10. Novbr. 1906, Datter af Skoleinspektør V. Bertelsen i Aarhus og Hustru Anna f. Kehlet. H ENR IK SCHUCK. Jag, H enrik S chuck , år fodd den 2 november 1855; foråldrar: Grosshandlaren Adolf Schuck och Laura Sjoberg. I maj 1873 af­ lade jag studentexamen och inskrefs såsom student vid Upsala universitet, dår jag 1878 blef filosofie kandidat och 1881 filosofie licentiat. Jag disputerade i april 1882 samt blef samma termin filosofie doktor och docent i litteraturhistoria. Mitt intresse hade från borjan varit historia, men de historiska studierna drefvos vid min ankomst till universitetet på ett mindre våckande sått. De båda professorerna, F. F. Carlson och C. G. Malmstrom, voro for olika uppgifter tjånstlediga, och åmnets representant var Adjunkten Hammarstrand, en mycket lård man, som dock vål mycket intres- serade sig for detaljer, nåstan for utanlåsning, och i foljd dåraf kom jag att dragas åt andra studier. I filosofi, som då mycket in- tresserade mig, hade jag en fortråfflig lårare, professor Sigurd Rib- bing, hvars skarpsinniga ofversikter af filosofiens historia voro hogst fångslande. I nordiska språk fick jag min ungefår jåmnårige vån Adolf Noréen till lårare. Hans intressen lågo vål åt den rena lingvistiken, men vi sysslade åfven med frågor inom den nordiska filologien, och forkårleken for denna har jag alltid bibehållit. De lifligaste intrycken mottog jag likvål af C. R. Nybloms geniala per- sonlighet, och det var tack vare det medryckande i hans under­ visning, som jag kom att vålja litteraturhistoria till mitt hufvud- åmne. Det arbete, hvarmed jag egentligen borjade mina litteratur­ historiska studier, var H. Hettners bekante framstållning af 1700- talets litteratur, och i det stora hela kan jag såga, att jag, hvad metoden betråffer, betraktar mig såsom Hettners lårjunge. 1890 utnåmndes jag till Gustaf Ljunggrens eftertrådare såsom professor i estetik, litteratur- och konsthistoria vid Lunds univer