Prmotionsfesten_1929

58

E fter studier i filosofiska fakulteten fil. d:r 1883; docent i filosofi vid Lunds universitet s. å .; docent i h isto ria 1886. Lunds studen t­ kårs ordförande 1889 och 1891. Efter 1892 avlagd ju rid isk examen professor i rå ttsh isto ria och rom ersk rä tt 1894 sam t i straffrätt och ju rid isk encyklopedi 1896. Ledamot av riksdagens Andra kamm are 1909— 1911 och av dess F o rstå Kammare 1912—1917. Lunds u n i­ versitets rek to r 1916— 1926. Justitiem in ister 1926—1928. Ju ris h e ­ dersdoktor i Lund 1900; i Oslo 1911; sam t i Köpenhamn 1929. O rdförande i Lunds universitets gymnastik- och idrottsförening 1912— 1926 och i K u ltu rhisto riska foreningen för Södra Sverige sedan 1928. Har, förutom vetenskapliga arbeten inom filosofi, histo ria och ju rid ik , sedan jag 1909 erhöll den svenska regeringens uppdrag att förbereda en ny strafflag, utgivit Fö rberedande u tkast till straff­ lagens allm ånna del (1916) sam t sju delar av U tkast till straff­ lagens speciella del (1917—1928). E L I F . H E C K S C H E R . E li F ilip H eckscher är född i Stockholm den 24 November 1879 som son till (sederm era) utsånde danske generalkonsuln, Dr. ju ris vid Københavns Universitet Isidor Heckscher och hans m aka Rosa Meyer. Efter studentexamen i Stockholm 1896 ågnade h an sig åt stud ier vid Upsala universitet i historia, nationalekonom i och statskun sk ap ; studierna avslutades 1904 med filosofie licentiat- examen i dessa åmnen. Av den stora uppsåttning fram stående lårare i hum an istiska åmnen som Upsala då ågde var det fråm st H arald H jårne som utövade ett beståmm ande inflytande på hans utveckling i både rent vetenskapligt och allm ånm ånskligt h å n ­ seende; men genom att hans uppm ärk sam het och in tressen fördes över från de ren t h isto riska till de ekonom iska studiernas område, blev han s orientering delvis en annan ån den som var företrädd vid Upsala universitet på han s tid. Efter avlagd examen blev h an am anuens i nationalekonom i vid Stockholms högskola och fick sam tidigt på de svenska statsbanor- nas uppdrag undersöka jårnvågarnas inflytande på landets ekono ­ m iska utveckling; resultaten hårav nedlades i en festskrift, som utgavs till S tatens jårnvågars 50-års jub ileum 1906 och, i utvidgad