Prmotionsfesten_1929

59

form, i en året efter forsvarad avhandling for filosofie doktorsgrad. Hårefter anstålldes h an som docent vid S tockholms hogskola; men redan 1906 hade han blivit sekreterare vid en regeringskomm itté for den svenska statistikens reformering, och under ett par å r gav detta honom anledning att syssla med kållo rna till svenskt nårings- och over huvud taget samhållsliv i olika rik tn ingar. Når den sven­ ska handelshogskolan sedermera skulle tråd a u t i livet, blev han — som nåstan den enda disponibla yngre vetenskapsm annen i landet på det ekonom iska om rådet — designerad till dess forste professor i nationalekonom i och tilltrådde denna befattning vid Handelshog- sko lans start 1909, efter att dessforinnan ha studerat ordningen for de ekonom iska studierna vid mo tsvarande institu tioner i Eng­ land, F ran k rik e och Tyskland. I denna stållning kvarstod han under H andelshogskolans forstå tjugoårsperiod. Fo rst i år h a r den forandringen in tråd t, att h an fått u tby ta sin ursprungliga professur mot en ny, for h an s råkning in råttad ren forskningsprofessur, utan undervisnings- och exam inationsskyldigliet, i ekonom isk h istoria; sam tidigt dårm ed h a r beslut fattats om att under hans ledning up p rå tta ett in stitu t for ekonom isk historia, som — i motsats till professuren — icke tillho r Handelshogskolan ensam utan också år en in stitu tion vid Stockholms hogskola. Under våren 1923 holl h an forelåsningar och ovningar vid Københavns Universitet. Vid sidan av sin verksam het som vetenskapsm an och akade­ m isk lårare h a r h an tillho rt ett betydligt antal regeringskommit- téer; b land dem m å nåm nas komm issionen for Sveriges ekono­ m iska forsvarsberedskap, dår h an fungerade som medlem och sekreterare 1915— 17 och som ordforande 1917—18, sam t den stora Tull- och trak tatkomm ittén , hvarav h an var medlem 1921 24; också for F in land s b an k och for Nationernas forbund h a r han ut- fort uppdrag. Dårtill h a r anslu tit sig populårvetenskaplig och eko- nom isk -politisk verksamhet, sårskilt under kriget och under efter­ krigstidens penningsvårigheter. År 1910 satte h an i forening med num era professor Gosta Bagge upp Svensk tidskrift och redigerade den jåm te honom t. o. m. 1918; i tidn ingarna h a r han behandlat ekonom iska frågor mer eller m indre regelbundet sedan 1918 (i S tockholms dagblad 1918—21, sedermera i Dagens nyheter). Hans vetenskapliga orientering h a r fram for allt beståm ts av kom b inationen m ellan ekonom isk teori och historia. F rånsed t ett