S_KonugCarlXGustafsBragderII

S J U N D E B O K E N

6 9 5

1660 . Corfitz U lfeld t sku lle återfå sina g od s i o D anm ark och tillå telse att med sin gem å l dar b o sä tta sig , sedan hans p ro ce ss i S v e r ig e b lifvit slutförd , hvarförutom äfven E bb a U lfe ld t sku lle få satisfak tion . D e sk ym fliga ryk ten , som utspridts om sv en ­ skarne, sku lle inan g lömm a . f u s fe c ia le och M a n ife s tu m D a n ic u m sku lle indragas och icke vidare pub liceras och de i D an ­ mark tryck ta pask illerna S p e c n lum f i d e i D a n icæ , p e ifd ic e q u e Suecicæ och D is s e r - ta tio p o litic o -h isto r ic a de d eten tio n e L e g a ti S n e c ic i H a fn iæ , a f Gunde Rosenkran tz författade och pub licerade, sku lle kon- fiskeras. Författaren till d e ssa skrifter sku lle hädanefter icke g ifva s tillträde till någon samm ankom st, vid hvilken de båda rikenas g em en samm a angelägen - h eter vo re foremål for behand ling an mindre tillåtas att underskrifva pågående fordrag-. o r i • en arlig strafvan efter fred visat sig , b le fvo förhand lingarna brag ta till slut inom få dagar, h v ilk et efter allt u tseend e icke sku lle blifvit forhållandet, om freds- m ed larne fått b landa sig i saken . E nge ls- månnen så g o icke gärna, att freden så snart komm e till stånd , då de icke kande s ig tr y g g e , så länge den hollandska flottan ännu var kvar. F ör öfrigt ville med- larne m o t ö flig t bruk helt och hållet sko ta saken efter sitt b eh a g och an sågo sig icke sk y ld ig e att g ifva hvarken sven skar eller danskar m eddelande om hvad de forehade. D e t a f sven skarn e dem tillställda fo r slag e t lämnade de utan allt a fseende och värd igade s icke beak ta sven skarnes skäl. D ä r em o t uppg jorde de egenm äk tig t allt om ö jligare forslag , som de ville på- tv in ga sven skarn e, ehuru de sinsem ellan icke voro en se därutinnan. Ur det sven sk a fo r slag e t ströko de sex ton a f de v ik tiga ste punkterna, särsk ild t de som rörde tullen, som ju st var roten och upphofvet till alla tvister, hvilka de icke ville s e helt och hållet utjämnade. D ä rem o t ville de inrycka m ånga punkter, som icke alls rörde S v e r ig e , men som voro till deras fordel. På d etta sä tt fördröjdes förhand­ lingarna, på hvilka man icke kunde se någon ända. § 28. S ed an så led e s från båda sidor . . i * , .. r r

Men på det att det icke skulle synas, som om svenskarne ville helt och hållet forbigå medlarne, föreslogo de ännu en sammankom st med dem. Därvid förspill- des em ellertid tiden med m en ingslösa sam tal, och då svenskarne framhöllo, att man borde uträtta någo t a f verkligt g agn , m ö ttes de med det snäfva svaret, att om svenskarne icke kunde lida, att förhandlingarna fortg inge såsom hittills, kunde medlarne draga dädan, eller också kunde de sä tta upp ett forslag, som skulle inom fyra timmar vara färdigt för under- tecknande. D e tta föranledde svenskarne att så m ycket snabbare afsluta freden for att blifva kvitt dylika härsk lystne medlare. S idney underlät icke att under- b låsa tvedräkten för att förarga hollän- darne, och han aflät till svenskarne ett forslag till fordrag med England , hvilket var fullkom ligt oan tagligt, hvarjämte han lät forstå, att, därest det icke an tog es, skulle han icke underteckna freden med Danmark , hvilken skulle blifva till nackdel för England , såvida man icke komm it till en ighe t om den rätta tolkningen a f E lb ing fordraget, som skulle ratiiiceras ¿5 O Z sam tid ig t med fredsslutet. Sven skarne sva- rade, att de icke hade några order i d etta hänseende och framhöllo, att detta fordrag icke komm e att lända till nackdel för England , som vore i detsamm a inbe- gripet. Engelsm ännen hade emellertid icke n ågo t annat sy fte än att förhala fredsslu tet och ville därför icke lyssna till några skäl. Men icke a llenast medlarne utan äfven kejsaren sök te med alla möjliga medel hindra freden, och till och med efter freden i O liva erbjöd han Danmark en trupphjälp a f sju tusen man, som han på sin bekostnad skulle underhålla, så länge Danmark vore i b eh o f däraf. D e danske gesan terna i H aag anhöllo också hos Carl II a f England , som återintrådt i besittn ingen a f sitt rike, att han ville g ifva sina sändebud i Danmark sådana order, som vore för detta land gagn eliga . Men konungen a f England svarade, att han icke kunde i en dylik sak någo t före- taga eller besluta, förrän han at sitt råd o ' fått kännedom om orsakerna till en sådan

1 6 6 0 .

17 maj.

Fredsmedlar- nes otjdnster.