S_registrumVilleMalmøyghe

latinska minnesverser 0111 håndeiser av vikt for stadens liistoria ungefar samtidigt med registrets upplåggande. De två forstå raderna beråtta, att kyrkans torn stor­ tude år 1420; året dessforinnan, fortålja de foljande sex raderna, domdes en rid- dare ( eques ) att do pa bålet, emedan lian forfalskat dokument, och avråttningen skedde en mandag ( lune luce i sista versraden betyder ej i månens sken", som man kanske skulle tro, utan "på en måndag"). Denna sensationella håndelse år be­ kant åven fran annat håll: domen gålide Anders Mortensen, som varit borgmåstare och konungens logde i Malmo3. Versformen i dessa minnesverser år en under me- deltiden flitigt anvånd art av inrimmad hexameter (leoninsk) med t. ex. foljande rimflåtning: Lune luce fu i t dum reus igne ruit. Liknande form påtråffas i andra liknande anteckningar. På fol. 33 v., omedel- bart under den forstå avskriften, moter en anteckning om konung Kristoffers val till dansk konung efter Erik av Pommern, och på fol. 37 v., overst till vånster, två distika 0111 hur Niels Ebbesen 1340 dråpte greve Gert och två 0111 slaget vid Åsle i Vastergotland 1389, dår Margaretas trupper besegrade Albrekt av Mecklenburg; den sista anteckningen har den for sådana verser typiska årtalsuppgiften: ”De quad- ringentis annis et mille remota undecies jota”, det vill såga: "fyrahundra plus tu- sen år minus elva i" (den romerska siffran for 1 ,1), vilket ger årtalet 1389. Det var inte alltid så lått att inpassa den kronologiska uppgiften i detta svårhanterliga metrum: LagerBring karakteriserar en av verserna som ’narraktig” . Vermåttet har åven anvånts å fol. 24, nederst, for en anteckning om avslutat skrivarbete. — På bakpårmens insida finnas vidare nagra i arsfoljd ordnade uppteckningar om histo­ riska håndeiser 1468—70, ett fragment av en annal, om man så vill. I anslutning till de Malmohistoriska anteckningarna på fol. 1 ha senare skrivare då och då noterat mårkliga håndeiser ur stadens håvder, så på fol. 35 v. 0111 hur Erik av Pommern forlånade staden dess vapen 14j>7 (brevet hårom med vapnet i rott och guld finnes bevarat i stadsarkivet), om då stadens nya sigill forstå gången begagnades 14j>8, och annat; pa fol. 47 v. har nedskrivits en notis om det nya urver- kets uppsåttande i S:t Petri kyrka 1650. — Ett blandat praktiskt och historiskt in­ tresse kan ha dikterat inf brandet a fol. 37 av beråttelsen om hur borgare i Malmo stad den 28 november 1457 fångade åtta sjorovare i Sundet, vilka sedan halshoggos ’våster 0111 staden". Denna episod ur stadens kronika for fyrahundraåttio år sedan kan det vara lånt att droja något nårmare vid, då den ger en sållsynt åskådlig bild av livet i en handelsstad under medeltiden. Sjorovare den ena stunden, kunde man den nåsta upptiåda som fredlig kopman pa nårmaste kopstads redd, och borgaren måste ståndigt hålla sig fårdig att sorja for ordningen på sjon. "Wm the røwere som her ware halshugne” , bår beråttelsen till overskrift, och 3 Har kan hånvisas till A. U. Isberg s:r, Bidrag till Malmo stads historia, II a, sid. 25; Kr. Erslev, Erik af Pom­ mern, sid. 126 och 458; W . Christensen, Dansk Statsforvaltning i det 15. Aarhundrede, sid. 416; G. Clemensson Malmo stads historia, sid. 14; Hans \\ ahlin, Forskning och fantasteri (Malmo fornminnesforenings årsskrift 1954), sid. 113 f. 10