Onkologi i Sverige Nr 1

Patienternas rökstatus visade sig vara avgö rande, eftersom samma symtom kan ha helt olika signalvärde för lungcancer hos rökare och hos personer som aldrig har rökt.

Nyttan med ”rule-out”-verktyg i primärvården I primärvården är behovet ofta inte enbart att identifie ra patienter med förhöjd cancerrisk, utan att kunna pri oritera rätt. Ett test med högt positivt prediktivt värde kan vara svårt att hitta när prevalensen är låg. Däremot kan analyser med högt negativt prediktivt värde vara mycket kliniskt användbara. I dag är det ofta just ”rule-out”-prover som har allra störst praktisk nytta: D-dimer för att kunna utesluta venös tromboembolism i rätt kliniskt sammanhang, och troponin för att kunna utesluta hjärtinfarkt. Kan vi an vända ett motsvarande tänk för cancer, eller åtminstone för vissa cancerformer, i vissa symtomgrupper? Om primärvården hade bättre verktyg för att tryggt kunna säga ”det här talar starkt emot cancer”, skulle det kunna minska onödiga remisser och utredningar, frigöra resurser och samtidigt öka patientsäkerheten genom att de patienter som behöver utredas snabbare också kan prioriteras tydligare.

Just därför bygger vi nu vidare på studien på ett sätt som närmar sig primärvårdens verklighet. Vi jämför den selekterade remisspopulationen med befolknings kontroller och kopplar på biomarkörpaneler. Frågan är om vi, med hjälp av symtomkombinationer och enkla blodprov, kan bli bättre på att identifiera vilka patienter som har hög risk för lungcancer, i en befolkning där cancer är relativt ovanligt? Bättre struktur i uppföljning av högriskindivider En närliggande men ofta förbisedd del av tidig cancer upptäckt handlar om patienter med mycket hög cancer risk eller tidiga, lågprogressiva fynd, där målet inte är omedelbar behandling utan strukturerad uppföljning. Det gäller till exempel personer med cystor i pankreas, lungnoduli, slemhinneförändringar i munhålan eller låg-risk prostatacancer som följs i aktiv monitorering. För dessa patienter är utmaningen att skapa arbets sätt som är jämlika, patientsäkra och resurseffektiva. Att säkerställa att uppföljning faktiskt sker, att risken för både över- och underbehandling minimeras, och att vi kontinuerligt utvärderar om våra strategier gör nytta snarare än skada. Jag är involverad i flera projekt som rör dessa grup per, både som forskare och i min roll som nationell samordnare för tidig upptäckt av cancer.

En annan väg till tidig upptäckt – förstå varför det tar för lång tid

Parallellt med biomarkör- och riskmodellsspåret har vi också närmat oss tidig upptäckt från ”andra hållet”, vad är det som gör att diagnosen ibland dröjer, trots uppre pade kontakter?

#1 2026 |onkologi i sverige |23