VagvisareForSvenskarIKopenhamn

31 belagde med gipsmarmor. Taket ar indeladt i kassetter med förgyllda sirater, och golfvet ar inlagdt af ek- och mahognyträ. Förmaket till riddarsalen ar prydt med Thorvaklsens fris: Alexanders intåg i Babylon. I tron­ salen uppbåres tronens baldakin af två karyatider af Thor- valdsen ocb denna sal prydes utomdess af sex historiska och allegoriska taflor af Eckersberg. Konseljrummet ar ovalt och dess våggar inlagde med betsade, inländska träslag. T ill salen hörer ett stort rundt bord, hvars skifva består af ett enda massivt trå- stycke från Danmarks förra ostindiska kolonier. Dessutom böra bemårkas: Apartementssalen , 35 alnar lång och 11 alnar bred, Boda spelrummet , i pompejansk stil, och forstå kavaljersrummet med fem stora taflor af Lund m. fl. I Drottningens trappa är uppstäld en grupp i marmor af Jerichau: ’’Herkules och Hebe”, samt i ni- cherna: 18 mytologiska och historiska statyer i gips af Bissen. A f de till staten öfverlemnade delar af Christians­ borgs slott mårkas: de af finansministeren begagnade lo­ kaler i ’’Zahlkammerbyggningen” och den tillstötande de­ len af slottet; ” HMesterets ” lolcaler (uppgång till höger i kolonnaden); ” Betten ”, hvars forhandlingar åro offentliga oeh hållas kl. 9 — 2 hvarje söckendag, utom lördagen; Biksdagens lokaler , bland hvilka ” Folkethingssalen” , med uppgång till venster i kolonnaden, en stor sal med galle­ rier vid åndarne — det ena beståmdt for diplomaterna och hofpersonalen, det andra för qvinliga åhorare; vid den ena åndan utomdess rym liga tribuner for manliga åhorare — och ” Landsthingssalen” , med uppgång från hufvudporten, samt "K yl Billedgalleriet'''' , som upptager 18 rum af Kron­ prinsens våning. (Se: ’’Sam lingar” ). Slottet forevisas dagligen når man derom hånvånder sig till slottsförvaltaren, Töihuusgade N:o 17 , mot erlåg- gande af 3 Rdr för ett såliskap. Rosenborgs slott, liggande ut åt Nörrevold och med en vaeker trådgård, ’’Kongens Have”, är upp- fördt 1604 och foljande år at Christian IY. Det låg ursprungligen utom vallarne, hvilka likvåå snart så utvidgades att slottet drogs inom dessa. Slottet, byggdt i den nederländska renaissancestil, som gifvit Christian IY:s byggnader dess egendomliga prågel, är, sedan det genom en grundlig restauration de sista åren i allt väsendtligt återvunnit sitt ursprung- liga skick, ett af landets skönaste slott. Det består