VagvisareForSvenskarIKopenhamn

Plan af IndustriutställningsbyggTiaden i Küpenhamn 1872.

¿p*VO 25 g CHKfHWÇl' 5 )raôpW|!‘

AfALMÔ, Forssell & Luiidgreus ljoktryckeri, 187¿.

2 ( p

o CD

£» 0 ) W £ 0 : 8 SVENSKAR I KÖPENHAMN,

A . W . M Ö LLER , DANSK V. KONSUL.

Industriutställnirijjsbj'ggnaden.

,'V

MED ILLUSTRATIONER OCH KARTA.

Pris: 1 Rdr 50 öre.

KØBENHAVNS ' RÂDHUSBIBUOTEK t i t y .

VÅGVISARE

FOR

SYENSKAR I KOPENHAMN,

MED ILLUSTRATIONER OCH KARTA,

AF

A . w. m O l l e r ,

DANSK V. KONSUL.

MALMO, Forssell & Lundgrens boktryckeri, 1872 .

v e l a t f o r a n d r a d e n ó r m a l a b e s t d m m e l s e r n a i d e s s a f a l l , u t a n b i b e h å l l i t d e m s å s o m d e a l l m á n t o c h u n d e r v a n l i g a f o r h å l l a n d e n a r o a t t t i l l e f t e r r å t t e l s e a n t a g a . D e f i e s t a l o k a l a u p p g i f t e r n a a r o h e m t a d e f r d n f o r e n i n g e n ” F r e m t i d e n s ” b e s k r i f n i n g a r o f v e r K 6 - p e n h a m n , s å f b r t j e n s t f u l l t r e d i g e r a d e a f h r P . V . G r o v e . E n a r d e i s l u t e t a f d e n n a l ia n d b o k i n t a g n e a n n o n s e r n a e n d a s t m o t t a g i t s f r å n f i r m o r m . m . h v i l k a f o r f . s j e l f t i l l s t o r r e d e l e n b e s o k t o c h f ó r h v i l k c is r e d b a r h e t h a n v å g a r a n s v a r a , s å u t g ó r a d e s s a d f v e n f ó r s i g s j e l f v a e n v å g l e d n i n g i m å n g a f a l l . A l l a i d e n n a v a g v i s a r e a n f ó r d a p r i s e r , l a n g d - m å t t m . m . a r o e f t e r d a n s k t m y n t , m å t t o c h m å l .

K ó p e n h a m n i M a j 1 8 7 2 .

Fórfattaren.

1. Ankomsten till Kopenhamn. Yi antaga att de fiesta svenskar anlånda med ångfartyg från Malmo, i hvilken stad flera goda ho­ teller for deras herhergerande och bespisning finnas, bland hvilka Kramers hotell vid stora torget f. n. år det fornåmsta. Resan ofver sundet, som vanligen varar i tvenne timmar, kostar på l:a plats 1 Rdr 50 ore och 2:a plats i Rdr sv. (nedsattes mojligen något under ut- stållningstiden.) Vid ankomsten till landstigningsplatsen (Kvæsthus- hron) infinner sig ett tillråckligt antal bårare (bybud) till hvilka man fullkomligt kan anfortro sig och sina saker, blott man ihågkommer de nummer dessa båra å en plat på hufvudbonaden. Båraren forer edra koffertar och reseffekter in i det nårliggande fortull- ningsrummet, der de undergå en lått visitation och der man åfven får fortulla mojligen medforda tull- bara varor. Egna klåder och reseffekter gå fritt. Från tullrummet utfora samma bårare edra saker till någon af de droskor, hvilka i storre antal finnas i nårheten, eller ock besorja de sakernas vidare hem- bårning till eder bostad. Priset for uppkorning med droska inom vallarne år 28 sk. utan afseende å an- talet resande i samma vagn, hvilket får utgora 5 per­ soner (2 barn råknas som en), men for koffertar och kappsåckar m. m. betalas sårskildt 8 sk. stycket. (For korning af långre våg, se Droskor). Åfven bårarne erhålla betalning efter en billig taxa, hvilken de sålian ofverskrida, och hvarofver kontroll kan foras vid ankomsten till logiet, om så skulle erfordras. (Se Bybud.)

/

6

Om sommaren intråffar ofta att de fiesta hotel­ ler åro fullt upptagna af resande, livarfor man alltid gor klokast att genom bref till någon bekant eller till den nyinråttade svenska Byrån på forhånd be- stålla logis. Har man forsummat detta och vill på egen hand forskaffa sig qvarter, gor man val i att, fore instigandet i droskan, ofverenskomma med kusken att, om rum ej finnes der livart man forst åker, få behålla droskan pr timma, råknadt från instignings- tiden, emedan man eljest måste betala åkningen med 28 sk. for hvarje sårskild korning från ett hotell till ett annat, hvilket snart kan uppgå till ett vida hogre belopp ån en timmas korning, som blott kostar 64 skilling, med tillbkning af 12 sk. for hvarje qvarts timme eller del deraf, utofver den fulla timman. 2. Hoteller. Sedan ni ankommit till edert blifvande logis, så uppgor for all såkerhets skuil med vården om hvad ni, såvål for rummet, som for morgonkaffet, drickes- penningar m. m. har att pr dygn betala. De fiesta hotellvårdar ha visserligen for allt detta sina beståm- da priser, men man kan likvål stundom råka ut for sådane vårdar, sårdeles under tider, då tilloppet af resande år betydligt, livilka vid liqviden något for- hoja sina vanliga priser. Der drickespenningar ingå i råkningen, gålla dessa endast den s. k. ’’servisen”, d. v. s. uppassarne och ståderskan, men borstaren och portvakten, der sådan finnes, måste alltid sår- skildt betalas i forhållande till de tjenster dessa gora eder, och dessutom kan ni sålian undgå att till uppassaren och ståderskan vid afresan gifva en extra, ehuru i de fiesta fail obetydligare drickespenning. De små årenden ni onskar utråttade i staden,

7 besôrjas båst genom af portvakten eller borstaren tillkallade bybud. Till ledning for edert val af hotell i Kopenhamn vilja vi nu uppråkna de fiesta af dem, i ordning efter deras storlek. De åro: H ô te l P h o e n ix , vid Bredgade (Norgesgade) N:o 37, nåra hamnen ocli S t . A n n a p l a d s . Praktfullt ocb beqvåmt. 120 rum från 4 mk till hôgre priser. Table d’hote kl. */2 4. H ô te l cl’A n g le te rre , Kongens Nytorv, N:o 34. Godt och mycket besôkt. 100 rum från 4 mk till hôgre priser. Table d’hote kl. 3. H ô te l R oyal, vid Stranden, N:o 18, midt for Christiansborgs slott. Godt. Samma priser som fo­ regående. Table d’hote kl. 3. H ô te l B ellevue, vid Halmtorvet, med herrlig utsigt ofver utstållningsbyggnaden, Vesterbro och val- larne. 40 rum från 3V 2 till hôgre priser. Spis­ ning efter matsedel hela dagen. J e rn b a n e lio te lle t, straxt invid Hôtel Bellevue. 50 rum till samma pris som det forrå. I n d u s tr ilio te lle t, åfven vid Halmtorvet, N:o 23, 30 rum från 3 mk till hôgre priser. Frukost till 16 à 24 sk. men eljest ingen restauration. H ô te l W ald em ar, likaledes vid Halmtorvet, N:o 21. 32 rum från 3 mk, frukost 16 à 24 sk. S k an d in av isk t H o te ll, vid Kongens Nytorv, hornet af Gothers- och Store Kongensgade. M indre H o te lle r åro: Bjôrnsdal, Vesterbrogade N:o 41. Carl XV, Nyhavn N:o 9. Dannebrog, 'Vesterbrogade N:o 20. Dannevirke, Nôrrevold N:o 12.

Elefanten, Store Torvegade N:o 20. Gardergaard, Vestergade N:o 18. Garvergaard, Vestergade N:o 10. Hamborg, Lille Strandstræde N:o 14. Harmonien, Borgergade N:o 84. Helsingborg, St. Anna plads N:o 12 .

✓

6

Om sommaren intråffar ofta att de fiesta hotel­ ler åro fullt npptagna af resande, livarfor man alltid gor klokast att genom bref till någon bekant eller till den nyinråttade svenska Byrån på forband be- stålla logis. Har man forsummat detta och vill på egen band forskaffa sig qvarter, gor man val i att, fore instigandet i droskan, ofverenskomma med kusken att, om rum ej finnes der bvart man forst åker, få behålla droskan pr timma, råknadt från instignings- tiden, emedan man eljest måste betala åkningen med 28 sk. for bvarje sårskild korning från ett hotell till ett annat, hvilket snart kan uppgå till ett vida bogre belopp ån en timmas korning, som blott kostar 64 skilling, med tillokning af 12 sk. for hvarje qvarts timme eller del deraf, utofver den Mia timman. 2. Hoteller. Sedan ni ankommit till edert blifvande logis, så uppgor for all såkerbets skuil med vården om hvad ni, såvål for rummet, som for morgonkaffet, drickes- penningar m. m. bar att pr dygn betala. De fiesta botellvårdar ba visserligen for allt detta sina beståm- da priser, men man kan likvål stundom råka ut for sådane vårdar, sårdeles under tider, då tilloppet af resande år betydligt, hvilka vid liqviden något for- boja sina vanliga priser. Der drickespenningar ingå i råkningen, gålla dessa endast den s. k. ’’servisen”, d. v. s. uppassarne ocb ståderskan, men borstaren ocb portvakten, der sådan finnes, måste alltid sår- skildt betalas i forhållande till de tjenster dessa gora eder, ocb dessutom kan ni sålian undgå att till uppassaren ocb ståderskan vid afresan gifva en extra, eburu i de fiesta fali obetydligare drickespe nning. De små årenden ni onskar utråttade i staden,

7 besôrjas båst genom af portvakten eller borstaren tillkallade bybud. Till ledning for edert val af botell i Kopenhamn vilja vi nu uppråkna de fiesta af dem, i ordning efter deras storlek. De åro: H ô te l P h o e n ix , vid Bredgade (Norgesgade) N:o 37, nåra bamnen och S t . A n n a p l a d s . Praktfullt och beqvåmt. 120 rum från 4 mk till hogre priser. Table d’hote kl. 1/a 4. H ô te l d ’A n g le te rre , Kongens Nytorv, N:o 34. Godt och mycket besôkt. 100 rum från 4 mk till hogre priser. Table d’hote kl. 3. H ô te l R oyal, vid Stranden, N:o 18, midt for Cliristiansborgs slott. Godt. Samma priser som fo­ regående. Table d’hote kl. 3. H ô te l B ellevue, vid Halmtorvet, med herrlig utsigt ofver utstållningsbyggnaden, Vesterbro och val- larne. 40 rum från 3V 2 mk till hogre priser. Spis­ ning efter matsedel hela dagen. J e rn b a n e lio te lle t, straxt invid Hôtel Bellevue. 50 rum till samma pris som det forrå. I n d u s tr ih o te lle t, åfven vid Halmtorvet, N:o 23, 30 rum från 3 mk till hogre priser. Frukost till 16 à 24 sk. men eljest ingen restauration. H ô te l W ald em a r, likaledes vid Halmtorvet, N:o 21. 32 rum från 3 mk, frukost 16 à 24 sk. S k a n d in av isk t H o te ll, vid Kongens Nytorv, hornet af Gothers- och Store Kongensgade. M indre H o te lle r åro: Bjôrnsdal, Vesterbrogade N:o 41. Carl XV, Nyhavn N:o 9. Dannebrog, Vesterbrogade N:o 20 . Dannevirke, Nôrrevold N:o 12.

Elefanten, Store Torvegade N:o 20. Gardergaard, Vestergade N:o 18. Garvergaard, Vestergade N:o 10. Hamborg, Lille Strandstræde N:o 14. Harmonien, Borgergade N:o 84. Helsingborg, St. Anna plads N:o 12 .

Holger Danske, Farvegade N:o 15. Holland, Nörregade N:o 27. Knapstedsgaard, Halmtorvet N:o 59. Kongen af Danmark, Holmens Canal N:o 15. Kronprindsessen, Nyhavn N:o 21. Kronprindsesse Lovisa, Lille Strandstræde N:o 8 . Loven, Vestergade N:o 37. Petersen, Store Kongensgade N:o 46. Prinds Gustaf, Store Kongensgade N:o 28. Prinds Oskar, Store Kongensgade N:o 13. Prindsen, Vestergade N:o 30. Rosen, Vestergade N:o 4. Sjælland, .Vestergade N:o 2. Skåne, Store Kongensgade N:o 9. Solen, Pustervik N:o 8 . Stadt Aalborg, Nyhavn N:o 19. — Flensborg, Nyhavn N:o 27. — Lübeck, Lille Strandstræde N:o 5. — Malmö, St. Anna plads N:o 16. Stockholm, Lille Strandstræde N:o 22. Toldbodviinhuus, Toldbodveien N:o 40. Tre Hjorter, Vestergade N:o 12. Tre Kroner, Tornebuskegade N:o 4. Tottenberg, Vid Hovedvagten N:o 1. Union, St. Anna plads N:o 22, f. d. Schmidts hotelL Uttenreiter J., Gothersgade N:o 9. Uttenreiter, C., Store Kongensgade N:o 3. Uttenreiter, C. R., Kongens Nytorv N:o 26. Viktoria, Store Strandstræde N:o 20. Weitemeyer, Store Kongensgade N:o 17. Öresund, Nyhavn N:o 3. H o te lg a rn ie r och p riv a th o te lle r: (Pensionater) Fröken Rossings, Toidenskjoldsgade N:o 17. Herr P. Claussens, Tordenskjoldsgade N:o 30. Pen­ sionat och privathotell, väl belåget i den nya och elegantaste delen af staden, nåra Kongens Nytorv och teatern, har många och propra rum i l:a och 2 :a våningen för långre eller kortare tid och till moderata priser.

9 Utom dessa hoteller finnes en mångd smårre lågenheter, for det mesta belågna i sammanhang med olkållare och mindre restaurationer. Dessa anlitas fornåmligast af sjomån, arbetare och mindre bemed- lade personer. Många af dem åro temligen goda, andra mindre goda. Man gor derfor klokast uti att hos nårmaste poliskonstapel nårmare underråtta sig innan man tager logis i dylika. Logier i privata hus finnas åfven många, men som dessa oupphorligt omvexla, kan ingen såker upp- gift om sådana hår lemnas. 1 Svenska Byrån er- hållas såkrast adresser å sådana som uthyras på vecka eller månad. 3. Restaurationer. For dem hvilka icke spisa i sina hoteller eller hos de privatpersoner, af hvilka de hyrt sina logier, finnes en stor mångd allmånna restaurationer, af hvilka de fiesta hållas oppna hela dagen. De fdrnåmsta af dessa åro: A. Y in c en ts nya och eleganta restauration i huset N:o 17 vid Holmens Kanal, nåra Kongens Nytorv. Detta etablissement har med skål tillvunnit sig allmån uppmårksamhet, dels for dess praktfulla in- redning och dels for dess goda servering, på hvilken hr Yincent redan såvål i sin forrå lokal vid Kongens Nytorv som i Bazarbyggnaden i Tivoli gifvit till- råckliga prof. Den stora matsalen år belågen på nedra botten med entrée genom en långre korridor for ytterplagg. Denna sal har sin upplysning genom ett helt glastak, om sommaren betåckt med en mar­ kis, hvarigenom en angenåm svalka vinnes, som for- okas genom grupper af lefvande våxter med små

10 springvatten, anbragte i salens hörn. Salens fondvägg är betäckt af en lefvande murgrönsspalier ocli stora speglar betäcka de öfriga.väggarne. Serveringen sker vid småbord för 4 à G personer. Utom denna sal finnes en mängd andra rum för slutna sällskaper, en stor koncertsal, rökrum och fiera beqvämligheter. Table d’hôte alla tider af dagen af 5 rätter kostar 1 Rdr och af 3 rätter 3 mk, utom driekesvaror. S c h ü tts, f. d. R asm u ssen s, stora och vackra lokal i hela forstå våningen af huset N:o 15 vid Östergade, straxt till venster från Kongens Nytorv, ett af svenskarnes gamla älsklingsställen och välbe- kant för dess stora och eleganta salar, (nu nyre- parerade och trefliga), propra och goda servering, — likväl endast af middagar, — vid större och mindre bord, goda viner och andra driekesvaror. För ut- ställningstiden är lokalen tillökad med flere rum i samma våning och, hvad som för svenskar tor­ de blifva lika lockande som det i Köpenhamn är säll- synt, komma under samma tid i denna lokal några välförsedda smorgås- och bränvinsbord att gästerna tillhandahållas. Table d’hote hela dagen om 5 rätter kostar i Rdr, och om 3 rätter 4 mk. Serveringen öppen till kl. 6 e. m. E. K e tt, C h arles Schwalbes E fte rfö lg e r, 1 tr. upp vid hörnet af Kongens Nytorv och Lille Kon­ gens gade. En sårdeles behaglig och mycket besökt restaura­ tion med vacker utsigt, eleganta rum, deribland en- skilda Damerum, samt goda varor. Serverar alla måltider efter en rikhaltig matsedel. Smorgås- och bränvinsbord, förträffliga viner. R y d b e rg s E fte rfö lg ’e r, delikatess- och spisnings- källare under huset N:o 13 vid Östergade. Hvilken svensk, som besökt Köpenhamn, känner icke denna berömda restauration, till inrede och ele- gans mätande sig med de bekanta delikatesskällarne i Hamburg: Wilckens, Kronprinsens, m. fl.? De bästa rätter, viner och ölsorter serveras här dagen

11 igenom vid propra bord, med god uppassning oclitill måttliga priser. Kan således tryggt anbefallas som en af de basta ocli trefligaste restaurationer i Kopen- bamn. For servering af kalla råtter m. m. finnes en sårskildt lokal. Y in c en ts r e s ta u r a tio n i T ivoli. Denna restauration belågen i Tivolis bazarbygg- nad år lika utmårkt for elegans, god servering ocli ofrig komfort, som samma égarés ofvan omnåmnda lokal vid Holmens kanal. Halles under utstållnings- tiden oppen hela dagen. F r u Y in cen t, Kongens Nytorv N:o 1, 1 tr. upp. Mindre lokal, men goda varor. Yacker utsigt. C. O lsens k å lla re , Vimmelskaftet N:o 38. Stor lokal, goda varor. Oppen från kl. 8 om morgonen till kl. 2 e. midnatt. S k and in av isk r e s ta u ra tio n , Gammeltorv N:o 3, 1 tr. upp, midt for rådhuset. Goda varor. Propra rum. Smorgås- och brån- vinsbord. I . I . T liun s re s ta u ra tio n , i N:o 13 vid St. Anna plads, hornet af Amaliegade, 1 tr. upp. Upp- tager nåstan hela den l:a våningen al f. d. Prins Fredriks af Hessen palats, med fiera rum for en- skilda såilskaper o. s. v. Denna lokal har ett fritt och vackert låge med utsigt åt Amaliegade och St. Anna plads. F rô k e n G o ldagers re s ta u ra tio n i kållarvå- ningen af samma byggnad, år åfven en god restaura­ tion med fiera rum, bland hvilka några åro anslagua till toilett- och omklådningsrum for damer, hvilka från Sverige anlånda for blott en dags uppekåll i Ko- penhamn, hvartill belågenheten nåra Kvæsthusbrons landningsplats gifver ôkad beqvåmlighet. S kydebanens r e s ta u ra tio n vid Vesterbrogaden N:o 59, i nårheten af utstållningsbyggnaden. En gammaldags byggnad med små fonsterrutor, men treflig och inbjudande. Restaurationen, liggande i botten- våningen åt gatan, år god.

f

12 Ofvanstående restaurationer åro alla af l:a klas­ sen, med nåstan lika priser, hvilka likval ingenstådes ofverstiga dem å de båttre restaurationerna i Sverige. For dem, som vilja lefva sparsamt, finnes dessutom i Kopenhamn ett stort antal restaurationer af 2:a klas­ sen med mat och drickesvaror till myeket billigare priser. Af dessa vilja vi endast anfora dem, hvilka utom goda råtter, utmårka sig for renlighet och ord­ ning, och hvilka gerna kunna besokas af båttre per­ soner, åfven i såliskap med fruntimmer och familjer. Dessa åro: G ravesens r e s ta u r a tio n , Lille Kirkestrædet N:o 5 på nedra botten, hornet af Amagertorv. En større matsal med sårskildt rum for frun­ timmer och familjer. Priserna något billigare ån de foregående. K o llie rs r e s ta u ra tio n , Pilestræde N:o 32. 1 trappa upp. Servering efter matsedel i 3:ne storre rum, af hvilka ett for fruntimmer. Priset for kuvert af 2:ne råtter, 20 sk. Biljetter till 7 kuverter endast 8 mk., V 2 but. ol 6 sk., kaffe 5 sk. o. s. v. S. F re d rik s e n s re s ta u ra tio n på nedra botten af samma hus, åfven med sårskildt rum for fruntim­ mer. Kuvert af tvenne råtter 18 sk. Biljetter till 7 kuverter endast 7 mk o. s. v. 4. Kaféer och Konditorier. S tep h a n a P o r ta & C:ie, Kongens Nytorv N:o 17. Myeket besokt; med en sårskiljd salongsdel for Damer. Om sommaren kunna forfriskningar intagas i fria luften utanfor kaféet, på bånkar under gron­ skande drifhustråd. G ian e lli & C:ie, Kongens Nytorv N:o 23, nåra det forrå.

13 P . å P o r ta , Nygade N:o 10, nära Gammeltorv. P u lte r r a , Amagertorv N:o 4, i tr. upp. Balkong med vacker utsigt öfver torget, kanalen ocli Christiansborgs slott. S ch u k an i, Yimmelskaftet N:o 43. R ic h a rd t, f. d. G rand jean , Store Strandstræde N:o 3, eller Norgesgade (Bredgade) N:o 4. B rön iiiim , hörnet af Kongens Nytorv och Tor­ denskjoldsgade (Gammelholm). Nytt, elegant och be- qvåmt. M. T lio ru p s E fte rfö lg e r, Hörnet af Nils Juels- gade .och Holmens Kanal. (Gammelholm). Äfven nytt och elegant. Balkonger såval på ne- dra botten som 1 .tr. upp. B is tru p , Östergade N:o 30, 1 tr. upp. K öp en h am n s läsesalong och kafé, Östergade N:o 32, 1 tr. upp. Flera rum samt låsesalong. Flera svenska tid- ningar. Låsningen fri. B o rsk afé, nära invid börsens östra sida. Godt och trefligt. M. B o ld t, Kronprindsensgade N:o 10. B o ld t, Nörrebrogade N:o 13. Café B ou levard , Yesterbrogade, midt för Indu- stribyggnaden. Sårdeles trefligt med park vid vallgrafven och fri utsigt öfver denna, Yesterbro och Jernvågstorget. Harmonimusik i parken om sommaraftnarne. Om vintern koncerter inom lokalen. 5. Muséer och Samlingar. Sedan vi sålunda lemnat eder anvisning å bo­ stad, spisning och kafé vilja vi upplysa eder om hvad ni under edert hesok i Kopenhamn icke bor forsumma att bese. Yi begynna med dess Muséer och Samlingar.

14

Thorvaldsens Museum. Thorvaldsens Museum, det fornåmsta af dem alla och med råtta alla Danskars stolthet och åra. Detta museum, som ej allenast innesluter den store konstnårens fiesta verk, utan åfven i en enkel graf å Museets gård hans stoft, år helåget på Slottsholmen, vid sidan af Christiansborgs slott, uppfordt af Kopen- hamns kommun med en kostnad af 250,000 Rdr, i en egendomlig stil och efter en af Thorvaldsen sjelf gillad ritning af arkitekten Gr. Bindesboll. Museets båda ytterlångvåggar åro dekorerade i fårgad cement med afbildningar, den ena forestållande konstnårens åter- komst från Kom till Kopenhamn 1838, efter 18 års från- varo; den andra hans konstverks inforande i Museet. Utom storre samlingar af Thorvaldsen under lifs- tiden tillhoriga oljemålningar, antiqviteter, mynt, an­ tika statyer, byster och reliefer, etruriska vaser m.m. innehåller detta ytterst rika museum 80 statyer, af hvilka V 3 del i kolossal storlek, 130 byster, 3 :ne långa bildstråckor i upphojdt arbete och 220 andra reliefer och mindre utkast, allt af Thorvaldsens egen hand. Man må ej heller forsumma att bese den store mannens enskilda lilla bostad i ofra våningen. Hår finnes ånnu allt i samma skick som vid dodstillfållet, hans mobler och sista ofullåndade arbeten, hans egen byst af Bissen samt flera portråtter af hans intimare vånner, bland hvilka ett af skådespelerskan Anna Heiberg.

15 Museet ar oppet hela året om, sondagar kl. 11—2; från l:a Oktober—30 April, dessutom onsdagar kl. 12—3, och i Maj—September tisdagar ock lordagar kl. 12 —3, samt thorsdagar kl. 9— 12 . Intrådet fritt, men kataloger saljas vid ingången å museets sodra sida, der åfven kappar, paraplyer, parasoller och om man onskar, ytterplagg aflemnas mot kontramarken och en liten drickespenning vid afhemtningen. E th n o g ra fisk a Museum , en mycket intressant och rikhaltig samling med lokal i det s. k. Prindsens palais, belaget i hornet af Ny Vestergade och Fre- driksholms kanal, bakom Christiansborgs slott, å an- dra sidan af kanalen. Oppet i Oktober—April, son- dag kl. 12—2 och onsdag kl. 10—12; i Maj—Sep­ tember, mandag och fredag kl. 10 — 2 , onsdag kl. 5—7 (i Sept. kl. 3—5), katalog a 1 mk vid ingången. Museum fo r n o rd is k a O ldsager i samma bygg- nad, en sårdeles fullståndig samling af nordiska an- tiqviteter, anlagd 1807 af Professor E. Nyerup, men fullåndadt forst senare af den utmårkte fornforskaren Etatsrådet C. J. Thomsen. Detta museum bor in­ gen resande férsumma att bese. Dess innehåll år: i bottenvåningen, l:a afd. hedniska tiden till 1030 efter Kristus, innefattande stenåldern, brons- och jern- åldern. I trappgången och l:a våningen, 2 :dra afd. Kristna tiden från 1030 till 1660. 2:a våningen, 3:e afd. muse'ets antiqvariska arkif och ett archeologiskt bibliothek. De tvenne forstå afd. visas i Oktober —April, sondag och thorsdag kl. 12—2; i Maj—Sep­ tember, thorsdag och lordag kl. 12 — 2 ; tisdag kl. 5—7 (i Sept. kl. 3—5). Katalog på Danska språket 1 mk, på franska med illustrationer, 3 mk, vid in­ gången. A n tik sam lin g en . åfven i Prindsens palais, be­ står egentligen af grekiska och romerska, men åfven af egyptiska och assyriska fornsaker. Hår bemårkes: en vål bevaracl egyptisk mumie; 3 stora alabaster- reliefer från ett palats i Ninive, en samling målade

16 grekiska vaser, 2 hufvuden från Parthenon, en fresko- målning från Pompeji, m. m. Katalog 1 mk. R o senbo rg s s lo tt, med danska konungars kro­ nologiska samling af porträtter, möbler, dragter, smyc- ken ocli andra foremål, hvilka tillhört framlidna dan­ ska konungar och deras hof. I stora riddarsalen för- varas kungens och drottningens troner, de 3 stora silfverlejonen, som begagnas vid större kgl. högtid- ligheter, kgl. dopfuntar m. m. I regaliekabinettet förvaras riksregalierna och kronjuvelerna. För till- tråde till slottet och dess salar hånvånde man sig tili slottsförvaltaren, i såilskaper om 12 personer, för hvilka tilltrådet betalas med tillsammans 3 Rdr. Ka­ talogen vid ingången. Yidare se: ’’Kungliga slott”. K u n g lig a Mynt- ocli M edaljsam lingen, i Prind- sens Palais. Innehåller omkring 12,500 mynt och medaljer, bland hvilka senare bemårkes den stora guldmedaljen om 189 dukaters vigt, som pråglades med anledning af Nils Juels segrar vid Kjögebugt, vid Öland och Langeland. Öppen året om måndag, onsdag och fredag kl. 12 —3, för dem, hvilka i vetenskapligt hånseende önska bese samlingen, men för allmånhe- från början af Maj till slutet af Oktober, hvarje mån­ dag kl. 12 — 2 . K u n g lig a B ib lio te k e t, belåget i enflygelbygg- nad af Christiansborgs slott. Utom den stora biblio­ tekssalen, som år 125 alnar lång, 18 alnar bred och 9 alnar hög, och som upptill omgifves af ett galleri, uppburet af 66 pelare, utgöres liela bibliotekslokalen af 7 större och mindre salar. Böckernas antal an­ tages utgöra inemot 550,000 band utom håndskrifter till ett antal af mellan 20 och 30,000. Bland dessa finnes en håndskrift af den romerska liistorieskrif- varen Justinus, som af Biskop Absalon erliöll (till skänks) Sorö kloster; Christian IY:s latinska tema- bok och kalender, Christina Muncks bönebok med emalj sirater, en stor mårigd autografer, egenhåndigt skrifna böcker af Luther och Erasmus Rotterda- mus, en fickbok som tillhört Karl XII, i hvilken han

17 gjort åtskilliga anteckningar, ett grekiskt testamente, som tillhort Griffenfeld, i hvilket han som fange på Munkholm, i brist af skrifmaterialier, hvilka voro honom forbjudna, skrifvit med en nål, med flera an- dra. Biblioteket år oppet hvarje sockendag från kl. 1 1 —i och dess låsesal från kl. 1 1 — 2 , men tillslut.es •en månad hvarje år, omvexlande från 23 Juni till 22 Juli och från 23 Juli till 22 Augusti. I bibliote­ kets forsal ser man till hdger tvenne stora figurer i sten med årtalet 1503. Dessa forestålla Kung Hans och Drottning Christina. U n iv e rsite te ts b ib lio tek och det med detta forenade Classenska biblioteket har sin lokal i Fiol­ stræde. Oppet hvarje sockendag kl. 11—2 och for låsning kl. 1 1 —3. År liksom kungliga biblioteket, slutet en sommarmånad af året, men alltid i omvex- ling med ,det kungliga, så att ettdera af båda biblio- teken alltid år tiligångligt. Bland mårkliga bocker må nåmnas det enda kompletta exemplar af Rimkronikan, den åldsta danska bok och tryckt 1495, och den åldsta samling af danska kåmpavisor, tryckt 1591. K u n g lig a G eh e im e a rk iv et har sin lokal å Tyghusgården, mellan kungliga biblioteket och mini- stérbyggningen. Till detta arkiv, som forvarar många gamla och vigtiga dokumenter, bland hvilka Kalmare- unions handlingar i original, erhålles tilltråde hvarje sockendag melian kl. 1 1 — 1 , mot tillstånd af Kultus- ministeriet. K o n stak ad em ien å C lia rlo tten b o rg s s lo tt vid Kongens Nytorv, eger en samling af konstverk, huf- vudsakligast bestående af afgjutningar af antika bil­ der och forevisas efter tiilsågelse af portvakten. I dess salar anordnas årligen, men blott for en kor- tare tid, en utstållning af danska målares och bild- huggares arbeten, till hvilken intrådeskort kopas vid ingången. K u n g lig a tafv e lsam lin g en å C h ristian sb o rg s s lo tt år oppen 1 Maj—31 Oktober sondag kl. 11—2, tisdag kl. 3—7 (i Sept kl. 2 - 6 , i Okt. kl. 1—5) 2

18 och fredag kl. 11—3. Uppgång från mellersta slotts- porten till venster. Katalog 24 sk. År indelad i tven - ne afdelningar, af hvilka den ena for aldre, utlåndska, och den andra for danska, sardeles nyare konstnårers arbeten. M oltkeska ta fv e lsam lin g en i Thottska palatset vid Kongens Nytorv N:o 4, hornet af Bredgade, var forr privatsamling, men år sedan 1804 tillgånglig for allmånheten. Oppen 1 Maj—1 December, onsdag kl. 12 — 2 . Resande knnna ståndigt erhålla intråde. In- nehåller många dyrbara taflor af storre måstare så­ som: H. Berkheiden, D. Tenier, Hobbema, A v. d. Yelde, v. Ostade, F. Moucheron, Ph. Wouwerman, J. Ruisdael, Nic. Poussin, Rembrandt, v. Berchem, m. il. A rtille r ie ts h is to ris k a v ap en sam lin g på tyg- huset ar bildad genom forening af en samling vapen, som tillhort forrå danska konungar och danska arse­ nalens forråder af gamla vapen, kanoner m. m. På går­ den finnes en mångd kanoner från aldre tider, bland hvil­ ka en 12 pds, 23 fot lang bronskanon från 1559, tvenne 24 pds kanoner från 1633, med stamtaflor i upphojdt arbete ofver Christian IV forfader, m. fi. Den 300 alnar långa rustkammarsalen innehåller en ofantlig vapensamling och troféer från aldre till nyare tider. A n tliro p p lo g isk a Museum (Kirurgisk Akademi), Bredgade N:o 46. Qppet for allmånheten 1 Maj—30 Sept. hvarje lordag kl. 9 —11. Innehåller bland an- nat en storre samling kranier af åtskilliga mennisko- racer. U n iv e rsite te ts zoologiska Museum har sin lo­ kal å Krystalgade i sammanhang med universitets- byggningen. U n iv e rsite te ts m in e ra lo g isk a s am lin g a r åro nppstållda i Kommunitetsbyggningen vid Norregade.

19

6. Kyrkor.

Vår-Fru-kyrkan.

Vår-Fru-Kyrkan. Denna, Kdpenhamns for- nåmsta och vackraste kyrka, horjade att byggas 18 11, sedan engelsmånnen under 1807 års bombardement nedskoto och uppbrånde den forrå kyrkan på samma stålle, hvars hdga, pråktiga torn tjenade dem till skottafla. Den nuvarande kyrkan år bygd efter rit- ning af konferensrådet Hansen, 114 alnar lång, utom portalen och rotundan bakom koret, och 54 alnar bred, i romersk och grekisk stil, och invigdes den 7 Juni 1829 af Biskop Munter. Kyrkans yttre har — utom'Mn

20 vackra doriska portal med den bekanta gruppen: Jo­ hannes predikande i öknen, anbragt å frontespisen, och basreliefen i gips: Jesu intåg i Jerusalem, öfver huf- vudingången, båda af Thorvaldsen — ingen architekto- nisk skönhet; dess inre deremot är högst imponerande, sårdeles genom dess prydnader af Thorvaldsens må- sterverk. På begge sidor af Portalen stå kolossala statyer af brons: ’’Moses”, af Bissen och ’’David”, af Jerichau. Vid inträdet i kyrkan mötes ögat genast af den i stållet för altartafla i en nisch stående Kri- stusbilden af Thorvaldsen. Längs hufvudskeppets våggar stå samma måstares 12 apostlar, liuggne i marmor. Potundan öfver altaret prydes af en fris i gips: Kristi jgång tili Golgatha, och midt i koret står den herrliga dopfunten: Den knäböjande engeln med musslan i de framstråckta armarne. Ingången till skriftstolarne prydes af basrelieferne: Dopet och Natt- varden, och öfver fattigbössan ses två andra basre- liefer: Kärleken och Skyddsengeln. I den norra sido- gången åro anbragte monumenter i marmor öfver Biskop Münter, Prof. Jens Möller, Biskop Mynster och Stiftsprosten Paulli, samt trenne portråtter i olja af biskop Mynster, Stiftsprosten Tryde och kyrkans byggmåstare, Konferensrådet Hansen, målade af Gert- ner, Marstrand och Jensen. På en piedestal i sam­ ma sidogång finnes åfven en bronsbyst af Thorvaldsen. Kyrkan visas af dess betjening mot erlåggande af 3 mk för ett såliskap utan beståmdt antal. Tor­ net visas af ringaren Johansen, Studiestræde N:o 8 , mot en afgift efter behag. St. Petri kyrka, en gotisk korskyrka, år belå- gen vid Nörregade. Byggd 1728—1731. Vid bom­ bardementet 1807 ödelades det inre, men blef åter snart iståndsatt. Kyrkans största prydnad år dess vackra torn af 124 alnars höjd. I dess kor hånga tvenne taflor af Krock och i det till kyrkan hörande grafkapellet finnas talrika monumenter deribland öfver Erik Pontoppidan och Henrik Stampe. Kyrkan visas

21 af Overgraveren, St. Pederstræde, N:o 9, mot erlåg- gande af 1 Rdr. Heiliggeistes (Den Helige Åndes) kyrka, beta­ gen vid Vimmelskaftet. Uppbyggd 1728—1732. Har ett torn om 102 alnars höjd med urtafla af glas, som upplyses om aftonen. Altaret af marmor är prydt med altartafla: Kristi himmelsfärd. I koret en storoch vacker tafla af Adam Müller: Lutter på riksdagen i Worms 1521. Yisas utan betalning efter anmålan hos gråfvarne, St. Helliggeiststræde N:o 24. Trinitatis kyrkan, byggd i spetsbågstil, är be­ tagen vid store Kjöbmagergade. Har eil längd af 86 alnar, bredd af 29 och höjd till taket af 35, men ut- märker sig hufvudsakligast for sitt ovanliga torn, det vidtbekanta: ’’Runde Taarn”, till hvilkets öfversta del man beqvåmt vandrar på en spiralförmig våg, med så jernn sluttning att Czar Peter den store vid ett besök i Köpenhamn red till hast uppför densamma, under det hans gemal, Kejsarinnan Catharina, åkte samma våg i en med fyra håstar förspänd vagn. Tor­ net år 57 alnar högt oeh af 24 alnars diameter. Från dess ofre platform har man en herrlig utsigt öfver Köpenhamn, dess omgifningar, sundet och svenska kusten. Denna del af Runde Taarn, till hvilken man kommer genom en spiraltrappa från slutet af uppgångsvågen, är öppen för allmånheten utan afgift hvarje onsdag och lördag mellan kl. 12 — 1 , men kan åfven dessemellan få beses om anmålan göres hos vaktmåstaren, som bor i tornet men vanligen alla dagar tråffas vid tornets ingång. Holmens kyrka år belågen på Gammelholm, 82 alnar lång och 15 alnar hög till taket. Altartaflan och predikstolen rikt skurna i trå af bildhuggaren Schröder från Næstved. 1 koret finnas flera epitafier, hvaribland ett af Wiedewelt öfver familjen Hoppe och ett af Thorvaldsen öfver fru Falsen. Kyrkans största märkvärdighet är dess längs kanalen uppförda Graf- kapell, som gömmer stoftet af Danmarks tvä största sjöhjeltar: Niels Juel och Peder Tordenskjold. —

22 Tilltråde till kyrkan fås utan betalning genom graf­ varen C. Nielsen, Admiralgade N:o 16. Garnisonskyrkan ar belågen vid St. Anna plads. Kyrkan som år i korsform haller 68 alnar i långd och 44 alnar i bredd. Altare och dopfunt af svart marmor. Gråfvare Jorgensen, Toldbodgaden N:o 11, visar kyrkan utan betalning. Christiansborgs Slottskyrka, I sammanhang med slottet. Enkel men, vacker. Forevisas jemte sjelfva slottet.

Vår fralsares kyrka. Tår fralsares kyrka, på Christianshavn, år en korskyrka, byggd under Christian V, af 90 alnars långd och 75 alnars bredd. Dess torn, utåt hvilket en trap- pa spiralformigt slingrar sig, år 144 alnar hogt och

23 prydes öfverst af eil 5 alnar hög bild af Frälsaren med segerfana, på en kula af 4 alnars diameter. Inuti kyrkan år en kostbar dopfunt af alabaster med bibli- ska basreliefer, skånkt till kyrkan af Fredrik IV:s älskarinna Grefvinnan Viereck, som åfven år begraf- ven i kyrkan. Predikstolen år smyckad med trå- sniderier efter ritning af Harsdorff. Overgraveren, Dronningensgade N:o 67, midt emot kyrkan, visar kyrkan ocli tornet mot i Rdr för ett såliskap af in- till 12 personer. Frederikskyrkan, som ligger vid åndan af Strandgaden på Christianshavn, år ursprungligen byggd for i nåmnde stadsdel bosatta tyska familjer och har bittilis haft tysk Gudstjenst, men underhandlingar pågå nu om dess bildande till en dansk forsamlings kyrka. Hon har ett vackert torn och under kyrkan finnes ett stort grafkapell. Visas af gråfvare Hille- brandt, Strandgaden N:o 2, utan betalning. St. Johannes kyrka på Nörrebro, uppförd 1856 —1861. En icke stor, men ganska vacker korskyrka i gotisk stil. Håller 82 alnar i långd, 27 till 42 alnar i bredd och 30 alnar i höjd. Tornets höjd år 78 alnar. Visas af gråfvaren mot 3 mk för 3 per­ soner, större såliskap 1 Rdr. Utom dessa kyrkor finnes i Nicolai torn en stor- artad lemning af forrå Nicolaikyrkan, som en gång var en af stadens största och vackraste kyrkor, ombyggd trenne gånger, senast af Christian IV, och riktprydd med bildhuggerier, taflor och dyrbara epitafier. I denna kyrka predikades Lutherska låran forstå gån- gen af Martin Reinhardt 1520. Kyrkan uppbrann sista gången den 5 Juni 1795 och nu qvarstår endast tor­ net,. som blifvit användt till hufvudstation för Kö- penhamns brandvåsen, och från livars tinnar tidssig­ naler gifvas. En vacker ruin af en aldrig fullåndad kyrko- byggning år ’’Marmorkyrkan”, åfven kallad Frederiks­ kyrkan, belågen mellan Bredgade och Store Kongens gade. Grundstenen till denna kyrka, som var beståmd

♦

att i prakt ôfverstrâla alla Kôpenhamns kyrkor, lades den 30 Okt. 1749 af Kung Fredrik V. Hon skulle blifva en rundkyrka i marmor, betåckt af en impo- nerande dôme, façaderna prydda af fristående korin- tiska kolonner och utvåndigt smyckas med bildstoder af Profeter, Evangelister och Apostlar samt allegoriska figurer. En fransk arkitekt, N. H. Jardin, hade upp- gjort ritningen och ledde arbetef, men år 1770-af- stannade detta af brist på medel, sedan det redan uppslukat ett kapital af 741,300 Rdr, och sedan dess har kyrkan fortfarande stått som en ruin. Fiera pla­ ner att fullånda byggnaden eller ombygga densamma hafva på señare tider uppgjorts, men ånnu står den qvar som ett sorgligt minne af envåldiga kungars praktlystnad, utan motsvarande formåga. Reformerta kyrkan ligger mellan Gothersgade och Aabenraa. Kyrkan, som år prydd med en spira, år 41 alnar lång och 21 alnar hog till taket. Dess inre år ljust men enkelt. Katolska St. Ansgarii kyrkan, Bredgade N:o 48, byggd i en slags Basilika-stil och invigd 1 Nov. 1842, år vacker och prydd med vanlig katolsk prakt. År ôppen son- och helgedagar kl. Va7— i midd. och V 2 3—5 e. m. Katolska S:t Knuds kapell, Ny Kongensgade N:o 17 ôfver gården. Enkelt men behagligt.' Till- gångligt son- och helgedagar kl. 7 —1/21 1 f. m. och V 26 —V 28 e. m. Ett Grekiskt-Katolskt kapell år inredt i ett hus vid hornet af Reverents- och Laxegade. Invigdes i Augusti 1853. Methodistkyrkan, belågen vid Rigensgade, bygg- des 1864—1865, i en rik och smakfull stil, smyckad med talrika pelare och pilastrar samt med en lått och elegant spira. Gudstjenst hvarje sôndag. Kristnskapellet, vid Baggesensgade på Nôrrebro, år uppfordt 1867 af det Kopenhamnska Baptistsam

fundet. Ett enkelt och nätt bönehus, i hvilket enligt sektens foreskrifter finnes en större dopbassin. Mosaiska Synagogan å Krystalgade, i österländsk stil, invigdes 1833. Är 46 alnar lang, 35 alnar bred och 24 alnar hög, delad i tvenne etager, den nedre for manner, den öfre för qvinnor. I ett skåp vid den östliga sidan förvaras de fern Moseböckerna på per- gamentsrullar och framför detta brinner ’’den eviga lampan” . Vid gudstjensten om lördagen och på de stora fastedagarne sjungas danska psalmer. För att bese Synagogan hänvände man sig till Inspektoren, boende i stiftelsen ’’Meyers Minde” bakom kyrkan. 7. Kyrkogårdar. I aldre tider begrofvos i Kopenhamn, liksom annor- stådes, de doda, dels i kyrkorna dels i till dem och klo­ stren horande ’’ortagårdarne”, men sedan pest och far- soter tidtals visade dessa begrafningsplatsers otillråck- lighet, borjade man under dessa att begrafva de aflidne utom staden, och i Kopenhamn jordades de sista doda på den vid Vår frålsares kyrka belågna begrafningsplat- sen inom stadens område, under koleraepidemien 1853. Numera begrafvas alla lik på kyrkogårdarne u t o m staden, hvilka åfven oupphorligt tilltaga i antal och storlek. Den storsta af dem alla år ånnu: Assistentskyrkogården på Nôrrebro, som invig­ des den 6 :e November 1760. Den anlades på ett kommunen tillhorande obebyggdt fålt och utgjorde ur- sprungligen endast 39,000 qvadratalnar, men utvid- gades i borjan af detta århundrade med 243,000 qva­ dratalnar och omfattar nu, efter fortsatta utvidgnin- gar, en areal af 48 tunnland. Men åfven denna stora vidd har visat sig vara otillråcklig och 1869

26 inköpte Köpenliamns kommun tili anläggande af cn Assistentskyrkogård en areal af 60 tunnlands vidd. I kyrkogården på Nörrebro deltaga nu samtlige kommunens församlingar med undantag af Holmens- ocli Garnisons-, som liafva egna begrafningsplatser. Det ar en i det liela vacker ocli vålbeliållen begrafningsplats, isynnerhet har deu aldre delen deraf att framvisa icke få kostbara Monumenter, sårdeles af bildhuggarne Wie- dewelt oeh Dajon (det Wærnska och det Bodenhoffska). Under den långa följd af år som Assistentskyrkogår- den blifvit begagnad har naturligtvis åfven en stor mångd om vetenskapen, konsten och statslifvet för- tjenta mån blifvit begrafna derstådes, af hvilka vi vilja nämna följande: i ’’Frue gamla kyrkogård”: Ye- terinärskolans stiftare, Med. Dr. P. Ch. Abildgaard, Bild- huggaren Bissen med hustru, Arkæologen P. 0. Brönd- sted, Filosofen Sören Kirkegaard, Skalden O. J. Samso och Kemisten Y. C. Zeise. I ’’Frue nya kyrkogård”: Historikern G. L. Baden, Biskoparne N. E. Balle och J. P. Mynster, Minister P. G. Bång, Juristen F. C. Bornemann, Bildhuggaren H. F. Freund, Teologen M. H. Hohlenberg, Botanikerna J. V. Hornemann, S. Dreier och Fr. Liebmann, Skalden Poul Möller, Lit­ teraturhistorikerna B. Nyerop och N. M. Petersen, Zoologen J. Reinhardt, Skalden L. C. Sander, Språk- forskaren Rasmus Rask och elektro-magnetismens upptäckare, H. C. Örsted. A ’’Helliggeistes gamla kyr­ kogård”: Kopparstickaren Clemens, Målaren Jens Juel, Författaren Tyge Rothe och Skalden E. Storm. A ’’Heiliggeistes nya kyrkogård”: Målarne N. Abildgaard, C. Y. Éckersberg och A. A. Müller, Bildhuggaren N. Dajon, Skådespelarne P. T. Foersom, F. L. Y. Lind­ green och Mich. Wiehe, Skalden och Låkaren Cl. Tode, Etatsrådet L. K Hvidt, Konseljpresident D. E. Rot- witt och såttmaskinens uppfinnare Chr. Sörensen. A ’’Trinitatis nya kyrkogård”: Författaren Poul Chievitz, Historikern L. Engelstoft, Mineralogen J. G. Forch­ hammer, de danska muséernas skapare, Arkæologen och Ethnografen C. J. Thomsen och Skådespelaren

27 M. Rosing. A ’’ Petri garnla kyrkogård”: Skalden F. J. Hansen, Kompositören F. Kuhlau och Bildhuggaren J. Wiedeweit. A ’’Katolska Kyrkogården”: Kapellmä- staren F. J. Glæser. Grarnisonskyrkans Assistentskyrkogård utan- för Österport. En stor mängd officerare och soldater livila på denna kyrkogård, bland hvilka många som under krig och i fred vunnit ett frejdadt namn. Bland dessa må nämnas Generalløjtnant Schulenburg, Gene- ralerna Hedemann, Olaf Rye, Trepka, Gerlach, Bruhn, Fibiger, Flensborg, Holstein, Krabbe, och de Meza, Öfverstarne Lasson, Jessen, Irminger, Keyper, Mar- cussen och Würtzen, Majorerna Bauditz, Schau och Schack, m. fl. Svenska Löjtnanten Lundegren, som stupade vid Dybbols forsvar den 18 April 1864, blef aften begrafven på denna kyrkogård. De vackraste monumenterna åro onekligen det öfver General Olaf Rye, som stupade i kriget 1848, upprest af den corps som bar hans namn, och den af de ’’danska. vapen- bröderna i Köpenhamn” resta granitobelisken till minne af de i de begge sista Slesvigska krigen faline kamraterna. ' Af civila personer, som hår åro begrafna, bemårka vi: Tivolis anlåggare, Kapten Georg Carstensen, Violon­ cellisten Kellerman, Skådespelaren Chr. N. Rosenkilde m. il. Holmens kyrkogård eller Skeppskyrkogården, belågen vid Österbro,. men på motsatt sida om vågen, år Köpenhamns åldsta och vackraste kyrkogård, iu- vigd 1666. Har en areal om 9 tuunland. Talrika sjöofficerare åro hår begrafna och månget namn våc- ker hedrande minnen; men hufvudintresset samlar sig likvål om det stolta grafminnet öfver sjöhjeltarne från den 2 April 1801. Öfver de fallna hvålfver sig en med granar planterad hög, å hvars ena sida reser sig en marmorobelisk med den enkla inskriften: ”De faldt for Fædrelandet den 2 den April 1801”, och derunder: ’’Medborgeres Erkjendtlighed reiste dem dette Minde”.

28 Den murgrönbevuxna foten hvilar på ett fundament, på hvars framsida låses:

’’Den Krands, som Fædrelandet gav, , Den visner ei paa falden K rigers G rav.”

Längs högens sluttning angifver en halfkrets af bautastenar namnen på de faline officerarne och de skepp, ombord på hvilka de stupade. Af öfriga mo­ numenter må nåmnas ett vackert granitmonument öfver fregatten ,,Jyllands,, cbef i striden vid Helgoland 186d (som likväl icke föll i denna, utan dog af bröst- sjukdom en tid senare). rest af fregattens manskap; ett monument öfver den bekante menniskovånnen Etatsrådet Puggaard (portråttmedaljong och basrelief af Bissen), ett monument af samma mästare öfver den år 1849, å ’’Christian den Ottende” fallne kapten- löjtnant Chr. Krieger och ett monument af Ereund öfver kapten C. T. Falbe. Af andra förtjenta mån, som hvila på Holmens kyrkogård, kunna nåmnas: Ministrarne Bluhme och Leuning, Kompositören B. Bay, Författaren Heiberg, Fru Gyllembourg. Ehrensvård, Skådespelaren Byge och den vid Dybböl 1864 fallne Major S. Bosen. Mosaiska kyrkogården på Nörrebro år anlagd redan 1694. Bland de hår begrafne kunna anföras: Financieren Hofrådet Meyer, Chefen för det stora han­ delshuset Hambro (nu i London), Låkarne Trier och Ballin, samt Bedaktören, Etatsrådet M. L. Nathan- son, öfver hvilken senare af förre elever vid judiska friskolan ett vackert monument år rest.

29

8. Kungliga Slott.

Christiansborgs Slott.

Christiansborgs Slott, en genom sin stora massa mera an genom yttre arkitektonisk skonhet impone- rande byggnad, år belågen på slottsholmen ocli år den egentliga danska kungaborgen. Det var ungefår på samma stalle, der slottet nu lig ­ ger, som Biskop Absalon år 1168 anlade sin befåstade borg. Denna blef flera gånger intagen, odelagd ocli ånyo upp- byggd, till dess slottet af Christopher af Bayern gjordes till residensslott, som då iick namnet "Kopenhamns slott ” . Foljande kungar, Christian I och Hans, byggde der en stor och praktfull Riddarsal, vid hvars uppgång tvenne i sten huggna bilder voro uppstållda, och hvilka antagas fore- stålla kung Hans och hans gemål, drottning Christina. Det år desamma, som nu ses vid uppgången till Kgl. B i­ blioteket. Slottet utvidgades åter af Christian III och Christian IY , hvilken senare till sin kroning låt uppfora det så kalladc ”Blå tornet”, hvari, bland andra, byggherrens egen dotter, den hogsinnade Eleonora K ristina Ulfeld, bort- smågtade en stor del af sitt lif. Efterhånd blef likvål det gamla slottet så bristfålligt att- F red rik IY ansåg nodvåndigt att delvis nedbryta det, och ett nytt slott, 6 våningar hogt, uppfordes 1725—27.

30 Detta slott tillfredsstållcle likvål icke Christian V I: s och hans gemåls praktlystnad; det nedrefs åter, platsen utvid- gades genom nedrifning af flera andra hus, och på den genom nedslående af 9000 boktrådspålar forstårkta grun­ den, uppfordes 17 3 3—40 ett nytt slott, som efter dess bygg- herre uppkallades Christiansborg , och hvilket i prakt kunde måta sig med Europas vackraste kungaborgar. Det stod likvål endast till den 26 Februari 1794, då en eldsvåda, som vid middagstiden utbrot i kronprinsens våning (den femte), i arfprinsens rum, lade hela den stolta byggnaden i aska. Folket visade stort deltagande i kungahusets sorg ofver denna olycka, betydbga privata bidrag till slottets återuppforande intioto, och under ledning af konferens­ rådet Hansen reste det sig småningom ur sina ruiner, så att det år 1828 kunde begagnas vid prins Fredriks fdr- målning med prinsessan Willielmina. Detta nya slott står likvål det gamla betydligt efter i skonhet och prakt. Christiansborgs slott består i sitt nuvarande skick af fyra flyglar, hvilka innesluta den inre borggården. Huf- vudfagaden ut mot slottsplatsen år 180 alnar lång, 46 alnar hog och 42 alnar djup. Ofver hufvudporten midt på slottet, åro anbragte 6 runda, korinthiska kolonner, hvilka upp- båra en fronton med en efter Thorvaldsens skizz af bild- huggaren Borup utford grupp i terra cotta, forestållande Jupiter i Olympen omgifven af Minerva, Nemesis, Oceanus och Æ skulap, den forstå af Thorvaldsen. Från hufvud- byggnaden lopa tvenne sidoflyglar, hvilka sluta med pa- viljonger, och dessa forbindas åter med en fjerde flygel, afbruten på midten, der forbindelsen bildas af en kolonnad af fyra rader doriska pelare, hvilka uppbåra en stor altan. Vestligt om denna ligger en cirkelrund plats, ridbanan, omgifven på begge sidor af hvalfgångar, ofver hvilka ligga altaner, och ett springvatten i gårdens midt. Bak­ om hvalfgångarne ligga mot soder de kungliga stallen, sårdeles vackert och vål inråttade, och ofver dessa, dels hofteatern och dels åtskilliga kontorslokaler; mot norr ridhuset. Genom lagre tillbyggnader står slottets liufvud- faqad i forbindelse med B iksark ivet på den ena och Slotts- kyrkan på den andra sidan. T ill bostad for kungafam iljen har Christiansborgs slott icke blifvit mycket begagnadt och i den s k. ’’K ron­ prinsens våning” stå ånnu stora lokaler ofullåndade. For nårvarande begagnas slottet af kungafamiljen egentligen endast vid stora fester och officiella hogtidligheter. Den stora ricldarsalen. som går igenom tvenne våningar, har en långd af 60, bredd af 25 och hojd af 22 alnar. Rundt om salen går ett galleri, u p p b u retaf !6 korinthiska pelare,

31 belagde med gipsmarmor. Taket ar indeladt i kassetter med förgyllda sirater, och golfvet ar inlagdt af ek- och mahognyträ. Förmaket till riddarsalen ar prydt med Thorvaklsens fris: Alexanders intåg i Babylon. I tron­ salen uppbåres tronens baldakin af två karyatider af Thor- valdsen ocb denna sal prydes utomdess af sex historiska och allegoriska taflor af Eckersberg. Konseljrummet ar ovalt och dess våggar inlagde med betsade, inländska träslag. T ill salen hörer ett stort rundt bord, hvars skifva består af ett enda massivt trå- stycke från Danmarks förra ostindiska kolonier. Dessutom böra bemårkas: Apartementssalen , 35 alnar lång och 11 alnar bred, Boda spelrummet , i pompejansk stil, och forstå kavaljersrummet med fem stora taflor af Lund m. fl. I Drottningens trappa är uppstäld en grupp i marmor af Jerichau: ’’Herkules och Hebe”, samt i ni- cherna: 18 mytologiska och historiska statyer i gips af Bissen. A f de till staten öfverlemnade delar af Christians­ borgs slott mårkas: de af finansministeren begagnade lo­ kaler i ’’Zahlkammerbyggningen” och den tillstötande de­ len af slottet; ” HMesterets ” lolcaler (uppgång till höger i kolonnaden); ” Betten ”, hvars forhandlingar åro offentliga oeh hållas kl. 9 — 2 hvarje söckendag, utom lördagen; Biksdagens lokaler , bland hvilka ” Folkethingssalen” , med uppgång till venster i kolonnaden, en stor sal med galle­ rier vid åndarne — det ena beståmdt for diplomaterna och hofpersonalen, det andra för qvinliga åhorare; vid den ena åndan utomdess rym liga tribuner for manliga åhorare — och ” Landsthingssalen” , med uppgång från hufvudporten, samt "K yl Billedgalleriet'''' , som upptager 18 rum af Kron­ prinsens våning. (Se: ’’Sam lingar” ). Slottet forevisas dagligen når man derom hånvånder sig till slottsförvaltaren, Töihuusgade N:o 17 , mot erlåg- gande af 3 Rdr för ett såliskap. Rosenborgs slott, liggande ut åt Nörrevold och med en vaeker trådgård, ’’Kongens Have”, är upp- fördt 1604 och foljande år at Christian IY. Det låg ursprungligen utom vallarne, hvilka likvåå snart så utvidgades att slottet drogs inom dessa. Slottet, byggdt i den nederländska renaissancestil, som gifvit Christian IY:s byggnader dess egendomliga prågel, är, sedan det genom en grundlig restauration de sista åren i allt väsendtligt återvunnit sitt ursprung- liga skick, ett af landets skönaste slott. Det består

32 endast af en byggnad i trenne våningar, uppförd af röd tegelsten med rika ornamenter af gotlandsk sand­ sten ocli bar en längd af 150, bredd af 36 och höjd af 70 fot. Af dess fyra torn år det vestliga 160 fot bögt, de två östliga 116 fot ocli det åttkantiga tor­ net i midten, 65 fot. Slottet var ursprungligen om- gifvet af vallar och grafvar, af hvilka ånnu lemnin- gar finnas ut mot trådgården, ocb till hvilken man, liksom till Yoldgaden, kommer öfver vindbryggor.

Rosenborgs Slott.

Señare kungar skåmde dess omgifningar med en mangd tillbyggnader, af hvilka fiera ånnu qvarstå, så­ som det s. k. Kommendantsbuset, bvarest nu forval- taren af den kronologiska samlingen bar sin embets- bostad, men andra ha på señare tider blifvit bort­ skaffade. A f slottets rum må bemårkas: i botlenvåningen Chri­ stian IV :s audienssal , der våggarne åro ekpanelade ocb afdelade med '22 rikt utsirade pilastrar af samma tråslag, och mellan dessa 95 taflor af hollåndska mastare, samti­ diga med slottets uppforande; Christian IV :s arbétsrum , åfven med ekpanelade våggar, hvilkas fyllningar åro gron-