VagvisareForSvenskarIKopenhamn

37 portbyggning. Långden af hufvudbyggnaden ar 74V2, hojden 28 och bredden 30 alnar. Arfprinsessan Carolinas Palats, en stor, vacker byggnad vid Bredgade, år i forrå århnndradet upp- fordt af den bekante statsmannen Grefve Bernstorff och ofverlemnades 1828 till Fredrik YI:s dotterPrin- sessan Carolina och hennes gemal. Det bebos ånnu af arfprinsessan. Charlottenborgs slott vid Kongens Nytorv ål­ en storre byggning i en hogst enkel stil, och foga fortjent af benåmningen slott. Det år uppfordt 1672 af en Grefve Gyldenlove af materialierna från det ned- brutna, åfven i Svenska historien bekantaKallo slott. 1699 koptes det af staten till enkesåte åt Christian V:s gemal, Charlotta Amalia, efter hvilken det erholl sitt nuvarande namn, beboddes sedan en kort tid af Kronprins Fredrik (V) med hans gemal Louise, och skånktes af honom som kung till lokal for den af honom 1754 uppråttade Målare-, Bildhuggare- och Byggnadsakademien. Slottets stora trådgård ofver- lemnades 1778 till universitetet for anlåggande af en botanisk trådgård. Utom lokalen for konstakademien och de årliga utstållningarne åro der flera bostader och ateliers for akademiens direktor och lårare. Prindsens Palais, eller ’’Palaiet i Kalleboderne”, år liggande vid hornet af Ny Vestergade och Frede- riksholms kanal. Kopman Michelbecker byggde hår 1680 en ansenlig gård, hvilken inkoptes af Fredrik IV, utvidgades genom tillkop af andra gårdar och anvåndes till boning for kronprinsen (Christian VI). Då denne bestigit tronen låt lian ombygga hufvud- fayaden i dess nuvarande form: tvenne sidobyggnin- gar, sammanbundne genom en lågre paviljongsbygg- ning och en mellanbyggning, på hvars frontespis det kungliga vapnet synes och gaf det till bostad åt Kronprins Fredrik. Under Fredrik V bodde Enke- furstinnan Sophie Carolina af Ostfriesland der, och efter hennes dod Landtgrefve Carl af Hessen-Cassel. Senare upplåts slottet till fria bostader for hogre em-