149 / 259
140 i
Statyer och B ildhuggeri-A rbeten
’’Konuiigen
fbrsvinner i jemfbrelse med Håsten.”
— Vidare såger lian: ’’Konungens stållning år
for mycket theatralisk och sittniugen har for
mycket af det nyare maneret. Deremot vågar
man dristigt påstå, att Ilåsten år det skonaste
djur af detta slag, som den nyare konsten har
att uppvisa. Den har lif och skona former.
Emedlertid år, efter min in sig t, hufvudet for
litet (e tt fe l, som Priesler undvikit i sitt kop
parstick efter detta v e rk ); hela dess långd år
ungefår lika med halsens genomskårning. Svan
sen sitter for djupt i låuden och det utstråckta
hakbenets lår år for smalt ocli svagt.” Oaktadt
dessa anmårkningar såger han, kan man dri
stigt såtta detta verk bfver alla nyare riddare-
statyer. Den gots af metal! af Peter Gor, hvil
ken dertill var fbrskrifven från Frankrike tiJL-
lika med Franska arbetare, och straxt efter
slutadt arbete reste tillbaka. Då statyen var
alldeles fårdig, b lef den af Hoftirømermannen
och Kongl. Mekanikus Franz Joseph Zuber,
genom machiner ford ur gjathuset och upp«
ståild på det rnra, der den nu står.
III.
Den så kallade
Frihets-Statyeni
nåra
framfor venstra porten på en dertill inråttad
rund plats midt på landsvågen, vid livars sidor
alléer åro anlaggda, år denna upprest. till åinin-
jnelse af de år 1788 och fbljande åren utgifna
lagar angående bondemas frihet och deras bor
gerliga tillståiid. Statyen år en hog Obelisk
af Bornholmsk sandsten. På degs bstra sida
låser man foljande: ’’Kopungen insåg, att bor
gerlig frihet, beståmd genom råttvisa lagar,
alstrade kårlek till fåderneslandet, mod till dess
forsvar, stråfvande efter kuuskaper, ifrig Hit
och forhoppning om lycklig utgång.” På den
venstra sidan: ”Konungen befallte, att hondoket
skulle tillintetgoras , att landslagama skulle er-
hålla ordning och kraft, på det den fria bon