216 / 259
Myntet. Bank- och Penninge-väsehdet.
207
1
mindre betalningar, till
3
Riksbankd,
reut Silfver Rbek.
E lt Femskillingsstycke Schl. Hollst. Kur.
16
Tio skili. Dansk Kurant .
.
.
.
16
Sexton Riksbankskillingar
.
.
.
16
} lliksdaler eller så kalladt Markstycke
16
2
} skill. Schlesw. Hollst. Kur.
.
.
8
Atta lliksbankskilling
.
.
.
.
8
Skiljemynt
, hvaraf man ej brukar att an-
taga mera än
16
Riksbankskilling på en gång,
2 ltiksbankskillingsstycken och
1
Riksbankskil-
lingsstycke af Koppar.
Såsom
Bepresentatioer
eller
Techen
äro sed-
lar gångbara till
1
,
5
,
10
,
50
eller
100
Riks-
bankdaler, och Koppar-Bankotecken till
16
, 6,
4
,
3
och
2
Riksbankskillingar. Men i Kursen
stå de icke lika med rent Silfver.
Ifrån gamla tider tillbaka har man indelat
Danska dalrar i 6 mark, hvarje mark i
16
skil
ling, hvar skilling i
12
penningar. Denna in-
delning är bibehållen i de nyare förordnin-
garne , som förändrat det Danska myntväsendet.
Dock är Penning icke mera bruklig , och man
har följaktligen blott indelningarne af dalern i
mark och skilling.
Man bör noga iakttaga skillnaden emellan:
l )
rent Silfver;
2
)
Silfver
eller
Silfvervärde.
Det sista är ett räknemynt, hvars förhällande
till ” rent silfver” bestämmes qvartaliter genom
ett plakat, efter Kursens medelstånd , på ett
qvartals fyra sista börsdagar.
3
)
Representa-
tiver,
eller Sedlar och (Koppar) Tecken. Des
sa hafva två olika forhållanden, ett till rent
Silfver, efter Borskursen, och ett till silfver,
efter qvartalkursen. Den resande gör bäst att
hålla sig till rent Silfver, men att tillika un
der sitt vistande anmärka de gällande forhål
landen, emedan han i dagligt bruk ej alldeles
kan umbära sedlar och tecken.