16 / 264
5
§.
3
.
Indelning.
Af Topograferne indelas Köpenhamn van-
ligen i tre hufvuddelar: Gamla staden, Nya
staden och Christianshamn. l )
Gammelstad
,
den vestra delen, har mestadels krokiga och
smala gator. Dit räknas ock
Slottholmen3
den
genom strömmen och kanalerna afsöndrade de
len, der Slottet, Börsen och flere offentliga
byggnader ligga. 2 )
Nyestad
, med breda-
re och längre gator, är anlagd efter en mera
regelbunden plan. Dess sydostliga del är öf-
verhufvud den skönaste i Köpenhamn, och ut-
göres af den sedan 1749 anlagda Fredriksstad,
ranligen kallad Amalienborg efter ett slott
som legat har, men som förstördes genom
brand år 1689. 3)
Christianshavn
, den syd-
ligare delen af Köpenhamn, på ön Amager,
skiljes genom ett sund från Gamla staden.
Gränsen mellan Gamla och Nya staden
utgöres af
Gothersgaden
, östra delen af Kon
gens Nyetorv, och Nyhavn, i en snörrätt li
nie af 2100 alnar. Benämningarne: Gamla sta
den och Nya staden, äro likväl icke brukliga
i dagligt tal. — Att Christianshamn vanligen
namnes såsom en egen del af Köpenhamn, är
så mycket mindre underligt, som Christians
havn fordom utgjorde en stad for sig sjelf,
hvilken hade sin egen Magistrat, ocli genom
liafvet skiides från den öfriga delen af Kö
penhamn.
§. 4.
S ta d en s P o r t a r .
Staden har 4 hufvudportar: tre på Sjel-
ländska sidan, den fjerde i Christianshavn på
Amager.
Vester-Port
byggdes under Fredrik III:g
regering, och är prydd med denne Konungs
naMnchiffer jcmte årtalet 1668. Hufvudfasa-