232 / 264
Stadens Jiistoria.
219
gårdsrum inhägnade med brädväggar, ofta åf^
ven med törnhäckar; dock var dess vålstånd i
tilltagande och Danmarks fiender plundrade den
ofta för att rikta sig. Ett af de märkvärdigaste
bland dessa anfall skedde år 1428, då Hanse-
ståderna i forening med de Holsteinska Landt-
furstarne fruktansvårdt hade rustat sig. Den
ädla Drottning
Philippas
djerfhet, Eriks af
Pommern Gemål, är berömd i historien.
Ifrån år 1443, då Konung Christopher af
Båjern valde staden till sitt residens, var den
bestandigt residensstad.
År 1479, d. 1 Juni, invigdes Universitetet.
År 1523, efter Konung Christian II:s flygt,
måste staden, som blef honom trogen, utstå
en hård belågring.
År 1535 under borgarekriget ’’Grefvefej-
den,J kalladt, måste staden återigen uthårda
en ganska svår belågring; det uppkom en stor
nöd, tilis elåndet, genom stadens uppgifvande
till Konung Christian III, tog en ånda.
Ur Konung Christian IV:s regeringstid åro
varaktiga, herrliga monumenter öfriga af hans
regentstorhet. Under denna tidrymd uppstod
den del af staden, som i topografierna kallas
Nya Staden, Nya Köpenharan. Under honom
inkråktades grund från hafvet till uppbyggan-
det af nya hus. Att denne Konung låt uppföra
Christianshamn, Matrosbyggnaderna eller så kal-
lade Nya Boder, slottet Uosenborg, Holmskyr-
kan, Trinitatskyrkan, Börsen, Proviantgården,
Tyghuset, Regenset och flera byggnader, år
redan förut anmårkt. Under honom grundades
åfven stadens aktiva handel. Hans minne år
för Danskarne heligt.
I Augusti år 1658 borjades en svår, för-
störande belågring och ett ytterst nodstålldt
tillstånd för staden. Med oförskräckt mod och