26 / 264
ra åndan af Ilöibroplatsen, genom östergaden
(en gata, vid hvilken finnas omkring 150 Bou-
tiker) till
Kongetis Nye torv.
En annan linie från Norr till Söder går
från
Norreport
genom Fredriksborgsgaden of
ver Kultorvet, genom lilla och stora Kjöbma-
gergaden till Ilöibroplatsen och Gammelstrand.
Christiansborgsslott och andra Kongl. bygg-
nader, Börsen och Banken, samt de vester om
Slottet belågna gator bilda en annan afdel-
ning. Genom den långa Gothersgaden från
Norra vallen längs efter Rosenborgs-trådgår-
den, Exercishuset, Brandredskapshuset, Kron
prinsessegaden, Ade ls-, Borger- och store
Kongensgade till ändan af Nyehavn, i söder,
har man en god vägvisar-linie för Stadens
östra del och för dess sydöstra, Amalienborg.
Slutligen har man söderut, på andra sidan om
strömmen, Christianshavn, hvars kanaler och
broar utgöra tjenliga afdelningar. De båda
broarne: Knippels- och Langebro åro ock för-
trålfliga orienterings-punkter.
§. 10.
Folkmängden.
Vid 1801 års skattskrifning uppgick folk-
nummern i Köpenhamn till
51642 mankön.
49333 qvinkön.
Summa 100975 invånare.
Tabeller öfver Stadens folknummer upp-
råttas årligen sedan 1784, till följe af ett d.
17 Mars samma år utkommet Kongl. Rescript.
Åren 1824, 1825, 1826 var folknummern
följande:
1824.
1825.
1826.
Mankön
52219.
53348.
54057.
Qvinkön
54587.
55279.
55997.
Vandring genom Staden.
15
Summa 106806.
108627. 110054.