591984624

Bethelskibet i Nyhaun omkr. sekelskiftet

Svenska Kyrkans verksamhet i Kopenhamn borjade 1901 . Missionsstyrelsen sande då pastor Nils Widner hit for att primart arbeta bland svenskt sjofolk. På kyrkbåten Bethelskibet, fortojd i Nyhavnsbassången, holls de forstå sammankomsterna. Verksamheten kom emellertid snart att rikta sig till de många tusen svenskar som fanns i Kopenhamn med omnejd. Gudstjånster forråttades vanligen i Garnisonskirken vid Sankt Annæ Plads, den forstå, fastlagssondagen 1901. I sedermera forhyrda lokaler på Rysenstensgade 1 holl man dagliga sammankomster och moten i de olika foreningar som efter hånd bildades, ungdomsforening, sångkor, sondagsskola, hjålpforening, forelåsningsforening m.fl. Dår bildades också den 28 januari 1903 “Svenska Kyrkoforeningen” - ett beslut av historisk betydelse for den framtida kyrkliga, sociala och kulturella verksamheten. Kyrkoforeningen såg som sin uppgift att forverkliga byggandet av en svensk kyrka i Kopenhamn med egna samlingslokaler. Insamlingar startades och forhandlingar upptogs efter något år med danska myndigheter om låmplig tomt och byggnadstillstånd. Folketinget beviljade i mårs 1907 tomt for kyrkbygget på Kastellets mark vid Søndre Frihavnsvej, nuvarande Folke Bernadottes Allé. Arkitekt Gustaf Wickman, Stockholm, fick uppdraget att rita kyrkan. Det overgick emellertid o9, Wé,3 9 6 Å 3

till domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin, Lund, som tecknade Svenska Gustafs- kyrkan i tidstypisk Jugendstil som vi idag ser henne med kyrkorum, samlings­ lokaler, kontor, pråstgård och personalboståder, arkiv och forrådsutrymmen. Den 4 juni 1908 lades grundstenen till kyrkan i nårvaro av de svenska och danska kungaparen, Gustaf V och Drottning Victoria, Frederik VIII och Dron­ ning Louise. Tre år senare, den 1 juni 1911, invigdes Svenska Gustafskyrkan i Kopenhamn av biskop Gottfrid Billing, Lund. Åven då hedrades svenskarna i Kopenhamn med de båda kungaparens nårvaro. Namnet Gustafskyrkan hånfor sig till vår dåvarande kung Gustaf V. o o o Når man går in genom portalen med de tre svenska kronorna, ser man på terrassens fondvågg skulptøren Henrik Starckes relief “Herren besoker Abraham i Mamre Lund”, en gåva till Gustafskyrkan av Prinsessan Margare- thas Jubileumsfond vid kyrkans 50-årsjubileum. På portalens baksida finns en keramikplatta forestållande “Kristi tornekrona, utford och donerad 1961 av konstnåren Gunnar Nylund, Lomma.

* ' i . , Henrik Starckes relief

-

r-f

5

Ser man upp mot kyrktornet, krones detta av tre forgyllda kronor. På två av tornets sidor finns kyrkuret. Det blev på sin tid byggt i Kopenhamn och satt under en foljd av år på en dansk kyrka på on S:t Thomas i Våstindien . Vid andra vårldskrigets utbrott fanns det hår i staden for reparation. Tornursfabrikanten Bertram Larsen kopte det, reparerade och satte upp det i Gustafskyrkans torn. Domkyrkoarkitekten Wåhlin ritade urtavlorna. Gustafskyrkans mångåriga organist Wilhelm Lindberg och hans hustru bekostade tillkomsten av uret. Kyrktornet totalrenoverades 1994. Over kyrkporten finns en gammal kristen symbol, pelikanen, som matar sina ungar med sitt eget blod. Den sårar med sin nåbb sitt brost for att ge nåring åt ungarna - en symbol som syftar på Kristus, som i nattvarden ger de sina av sitt eget blod. Vid sidan av pelikanen ser man också de små djåvlarna med horn i pannan. Kristi kyrkas kamp år en kamp mot de onda och djåvulska makterna i tillvaron. I tornet finns två kyrkklockor, gjutna 1910 av M.H. Ohlsson i Lubeck. Den storre, som våger 1600 kg och år ståmd i D, bår inskriptionen: “Helig, helig, helig år Herren Sebaoth. Hela jorden år full av hans hårlighet.” Jes. 6:3. Den mindre på 900 kg och ståmd i F har inskriptionen: “Åra vare Gud i hojden och frid på jorden, till månniskorna ett gott behag.” Luk. 2:14. o o o Kyrkorummet, som år placerat i riktningen ost/våst, ger på samma gång ett intryck av rymd och nårhet. Det har under åren genomgått vissa foråndringar. Bl.a. har bånkpartierna till dels beskurits.

Pelikanen duer kyrkporten

6

1991 foretogs en total och nodvåndig renovering av kyrkorummet. Det ger nu ett sobert och Ijust intryck i sina tre val avståmda fårgnyanser: vitt i koret, valvbågarna och galleriet, svagt grå/blått på våggarna och lått rosa i valven. Restaureringsarbetet leddes av Fastighetskommittén med arkitekt Hans Cramer- Petersen som sakkunnig i spetsen. Målningen av kyrkorummet med sakristia och angrånsande utrymmen utfordes av målarmåstare Egon Nielsen med konstnåren Bjarne Troelstrup som teknisk rådgivare och kontrollant. Konser­ vator Rikke Bjarnhoff utforde arbetet med konserveringen av korvåggens kalkmålningar. Korvaggen var ursprungligen dekorerad med ett kalkmåleri i s.k. “tapetmonster”. 1932 ersattes det med en vitkalkad vågg och de fyra figurerna forestållande Ansgar, Martin Luther, den heliga Birgitta och Gustaf II Adolf, målade av konstnåren Hugo Gehlin, Helsingborg. Den stora glasmålningen i tre sektioner på korvåggen och som forestålier “Jesu bergspredikan” år utford av konstnåren C.N. Overgaard, Kopenhamn, liksom rosettfonstret over låktaren mot Folke Bernadottes Allé och som skildrar håndelsen då “Jesus stillar stormen på Genesarets sjo”. Av samme konstnår finns också en glasmålning på orgellåktaren som forestålier den lovsjungande ånglakoren, “Åra vare Gud i hojden”. Altaret år av svart granit med inskriptionen IHS - Jesus Hominum Salvator - “Jesus månniskornas Frålsare”. En annan tolkning av IHS menar, att de tre bokståverna år borjan av namnet JESus. Vanligen år altaret tåckt av ett antependium i kyrkoårets olika fårger och en altarduk. På långfredagen framstår det helt bart i sina strama och tunga linjer utan någon annan utsmyckning ån fem roda rosor, som symboliserar Jesu fem sårmårken på korset. Altaruppsatsen framståller Jesus på korset med sin moder, Maria, och Jo ­ hannes, “den lårjunge han ålskade mest”, på vardera sidan. De fyra korsar- mama bår ytterst de fyra evangelistsymbolerna: Matteus - en bevingad månniska; Markus - ett lejon; Lukas - en oxe; Johannes - en om. På altaruppsatsens sockel kan man låsa Joh. 3 :16 - Lilla Bibeln kallad: “Så ålskade Gud vårlden, att han utgav sin ende Son...” Dår finns också de båda grekiska bokståverna A och O, “begynnelsen och ånden”, Uppenbarelseboken 22:13. Lutherrosen - “Det år en ros utsprungen av Davids rot och stam” - finns på altarbågen. Altaruppsatsen år utford av bildhuggarna Thomas Hansen och Jens Bregnø, Kopenhamn. 8

Nattvardskårlen i forgyllt silver, omfattande kalk, patén , oblatask och vinkanna, år utforda av hovjuvelerare C.G. Hallberg, Stockholm. Inskriptio­ nen såger: “Konung Gustaf V och Drottning Victoria till Gustafskyrkan i Kopenhamn den 1 juni 1911.” - en gåva till kyrkans invigning. Silvervaser, båda gåvor till Gustafskyrkans 50-års jubileum som framgår av inskriptionen. Den ena år skånkt av Drottning Ingrid och den andra av Prinses- san Margaretha. De år forsedda med givarnas monogram. Altarljusstakarna i silver år också de en gåva till 50-års jubiléet och har foljande inskription: “1 juni 1961 från konfirmander under åren 1904-1961”. Korljusstakarna, på vardera sidan om altaret, med lejonsymbolen på ljusstakarnas fot, anknyter til Uppenbarelseboken 5:5: “Se lejonet av Juda stam, teiningen från Davids rot, har vunnit seger.” Kormattan år komponerad av textilkonstnårinnan Anna-Lisa Odelqvist Kruse, Stockholm, och våvd av våverskan Ulla Parkdahl, Rindo. Den anknyter till korfonstrens fårgsåttning. Dess motiv år fiskmonstret, en urgammal kristen symbol. Kormattan invigdes 1982 och ersatte då den ursprungliga kormattan från 1911, som nu finns bevarad i 2 x 2 fyrkanter, uppsatta i galleriet. Dopfunten i sandsten år huggen av stenhuggarmåstare Bertel Jensen, Kopenhamn. Den har de fyra evangelistsymbolerna, liksom altarkorset, men i annan framstållning. Dopskålen, rikt ciselerad och med fiskens symbol, år en gåva av Svenska Livsforsåkringsbolagets Filialer i Kopenhamn vid Gustafskyrkans invigning 1911. 9

Dopfunten med dopkan na, dopljusstake och processionskors

Den nuvarande dopkannan - en gåva av Prinsessan Margarethas Jubileumsfond - år en replik av den ursprungliga kannan, som var tecknad och skånkt av hov- juvelerare Ove Dragsted, Kopen- hamn. Denna blev stulen 1985.

Minnestavlor. På våggen vid dopfunten finns minnestavla i marmor som erinrar om den tragiska håndelsen enligt texten: “Till minne av H.K.H. Prins Gustaf Adolf Sveriges Arvfurste Fodd 22.4.1906 som omkom genom flygolycka vid Kastrup 26.1.1947 och stod bår i Gustafskyrkan”. På valvpelaren nedanfor dopfunten finns en silverplatta, som erinrar om ett av de många besok som kung Gustaf VI Adolf och drottning Louise gjorde i Gustafskyrkan. Inskriptionen lyder: “Minne av Konung Gustaf VI Adolfs och Drottning Louises besok Jungfru Marie Bebådelsedag 1952.” Plattan år tecknad av Holger Worms.

Minnestaulan duer Prins Gustaf Adolf

IS''

10

Processionskorset - ett dubbelsidigt processionskors - år tecknat och utfort av konstnåren Stig Carlsson, Nyhamnslåge. Det år en gåva av Dansk-Svensk Forening, Svenska Gillet, till Gustafskyrkan vid installationsgudstjånsten 1976. Processionsljusstakarna på vardera sidan om mittgången har ritats av snickarmåstare Povl Christiansen, Kopenhamn, och tillverkats i samverkan med gelbgjutaren Johannes Levy i Udderslev. De år en gåva från Gosta och Randi Winklers fond och invigdes den 3 maj 1987. De fyra korstolarna från 1979 år tecknade och tillverkade av Povl Christian­ sen och har bekostats av forsamlingsmedlemmar. Ambon år också den tillverkad av Povl Christiansen efter teckning av arkitek­ ten Edmund Klein, Buenos Aires. Det finns endast två av denna typ i en svensk utlandskyrka, den forstå i Buenos Airos. Predikstolen år utford av bildhuggaren Nils Hansen, Kopenhamn. På predikstolens front finns fem skulpturer som forestålier Jesus och de fyra evangelisterna, var och en med sitt attribut. Jesus - i mitten - “håller hela vårlden i sin hånd”. Under baldakinen, taket over predikstolen, hånger den forgyllda duvan. Andens symbol, som erinrar om Jesu dop vid Jordanfloden. Den Heliga Ånde sånkte sig ned over Jesus: “Denne år min ålskade Son”.

i

Predikstolen med Kristus och de fyra evangelisterna 11

Kyrkorgeln

Den nuvarande orgeln år från 1947 av mårket Marcussen & Søn, Aabenraa, med 31 stammor, tre manualer och pe­ dal. Fasaden och orgelhuset har ritats av arkitekten, professor Kaare Klint. Snickeriarbetet har utførts av Rudolph Rasmussens Snedkerier, Køpenhamn. Orgeln från1947 ersatte den ursprungliga orgeln från 1911 av mårket Frobenius. Denna hade genom åren forslitits och

mekanismen på grund av temperaturvåxlingarna i kyrkorummetskadats. Den behøvde dårfør ersåttas av en ny. En silverplatta på orgelhuset ger bl.a. foljande information: “Då Gustaf von Dardel var Sveriges ambassadør i Kopenhamn, Arvid Boman kyrkoherde i Svenska Gustafsforsamlingen, Stig Boman pastors­ adjunkt, Kjell Olsson organist... tillkom utan kostnad for forsamlingen på kyrkoherdens och organistens initiativ ... detta orgelverk. Representanter for ockupationsårens danska frihetsrorelse gåvo dårvid betydande bidrag såsom uttryck for sin tacksamhet mot Sverige.” Av den førsta orgeln finns bevarad en skulpterad devis, placerad på låktarbarriåren, med texten: “Allt hvad anda har lofve Herren, Halleluja.” Series pastorum. Som vanligt i många kyrkor har också Gustafskyrkan en tavla med namnen på de pråster som varit kyrkoherdar i førsamlingen. Den sitter på valvbågen invid predikstolen. Denna børjar med NILS WIDNER 1912-1914. Men han hade då varit verksamhetens och kyrkoføreningens pråst sedan 1901. År 1912 blev Svenska Gustafsførsamlingen en s.k. "auktoriserad" utlandsførsamling, som exv. de svenska førsamlingarna i London och Paris, med av konungen faststålld kyrkoordning. Då utnåmndes också Widner till kyrkoherde. 12 Orgeln invigdes forstå søndagen i advent 1947.

1914-1948 var ARVID BOMAN forsamlingens kyrkoherde efter att tidigare ha varit pråst for den skandinaviska forsamlingen i Johannesburg, Sydafrika.

BENGT SODERBERG eftertrådde Arvid Boman och verkade i Gustafsforsamlingen under åren 1948-1976. Han kom nårmast från en tjånst som pråst for Victoriaforsamlingen i Berlin. OLLE EK 1976-1993, var tidigare kyrkoherde och ambassadpredikant vid Svenska Forsamlingen i Buenos Aires. SIXTEN KLEMETZ, 1992, som varit kyrkoherde på Mallorca, kom till Kopenhamn från tjånsten som kyrkoherde i Åre forsamling, Jåmtland. Ljusstaken år tillverkad av Gelbgjutarna i Skara - en gåva av Karin Widner Svenningsen. Tavlor i kyrkorummet På våggen bakom dopfunten hånger en oljemålning, “Madonnan med bar­ net”. Den anses vara ett verk av “Bologneskolan” omkr. 1550. I galleriet finns en mycket stor tavla av konstnåren K.O. Hilkier. Dess motiv år “Den från korset nedtagne Frålsaren”. Tavlan var 1927 utstålld på Charlottenborg och skånktes samma år till kyrkan “i tacksamhet mot Sverige och gudstjånsterna i Gustafskyrkan”.

Av samme konstnår finns en annan stor oljemålning, “Jesus efter dopet på Jordanstranden”, upphångd på orgellåktaren. Åven denna var utstålld på Charlottenborg och donerades till Gustafskyrkan 1932. Over utgången hånger en kopia, utford av en okånd målare, av Corregios beromda måsterverk, “Herdarnas till- bedjan”. Den skånktes till Gustafskyr­ kan vid dess invigning.

"Madonnan med barnet"

Takkronor, armatur etc. De stora takkronor na i kyrkan liksom vågglampetter, kollektbossor och armaturen i ovrigt i kyrkokomplexet, med undantag av takbelysningen i stora forsamlingssalen, år tecknade av Theodor Wåhlin och skånkta av Magasin du Nord. Vid restaureringen 1991 forsågs de med hissanordning for att underlåtta underhållet. Stora forsamlingssalens, "Sverigesalen", belysning år tillverkad av AB. HA. Jakobsson, Markaryd. Ljusgloben for andakts- och forbonsljus år en gåva 1992 av Hårnosands stifts kretsombud for SKUT och Åre forsamling.

I vapenhuset finns en kopia av en bronsrelief av forsamlingens forste pråst, kyrkoherden och sedermera pastor primarius vid Storkyrkan i Stockholm, Nils Widner. Originalet år utfort av professor Lindberg och sitter på Widners gravsten på Wåå kyrkogård. En oljemålning, osignerad, forestållande “Foråldrar med barn infor korset”, antages vara utford av den fåroiske konstnåren S. Joensen-Mikinis.

Skeppsklockan skånktes 1993 av Tisdagskretsen.

I lilla forsamlingssalen finns ett antal kungaportrått. Reliefen med Gustaf Wasa år en kopia av Zorns relief på Gripsholm. Den har texten: “Salvator mundi adjuva nos”. Etsningarna med kungaportråtten t.o.m. Gustaf V år en gåva 1938. En pennteckning av H.M. Drottning Ingrid, utford av konstnårinnan Pia Schutzmann, overlåmnades till Gustafskyrkan 1982 som en gåva av Dansk- Svensk Venskabsfond. En oljemålning av fil. dr. Valfrid Palmgren Munch-Petersen, utford av Elisabeth Bergstrand Poulsen, overlåmnades 1962 till kyrkan.

o o o

14

Prinsessan Margarethas Minnesrum invigdes 1978 och ersatte då det tidigare låsrummet for sjomån. Det har inretts med professor Carl Malmstens møbler och textilier och bekostats av Prinsessan Margarethas Jubileumsfond, Det Østasiatiske Kompagni, A.R Møllers og Hustrus Fond, Privatbanken , Handelsbanken, Den Danske Bank samt Gentofte Børnevenner, vårs ordforande Prinsessan var under åren 1945-1977. En portråttmålning av H.M. Carl XVI Gustav år utford av konstnåren Folke Ronnblom, Stockholm, och overlåmnades till Gustafskyrkan vid jubileumsgudstjånsten 1981 av Jubileumsfondens ordforande, højesteretssag­ fører Kjeld Rørdam.

En målning, “Dalkulla” - detalj och forlaga till en stor målning - år en gåva av konstnåren Carl Larsson. Den år signerad C.L. med foljande anteckning på tavlan: “Med varm hålsning till svenskarna i Kopenhamn”.

o o o

15

Bibliotekshallen har ett stort sortiment av svensk och till svenska oversatt utlåndsk litteratur. Biblioteket år vissa tider øppet for utlåning. En tavla med en teckning av kastelisområdet - Citadellet - visar vår kyrkas och Victoriastiftelsens låge vid våstra vallgraven och Søndre Frihavnsvej. Den blev “overladt til den Svenske Kirke i København i Februar 1947” och år tecknad av J.A. Lander. En akvarell med motiv från Nyhavn visar Bethelskibet 1905, ett amerikanskt missionssåliskaps kyrkbåt, dår, som nåmnt, de forstå sammankomsterna for svenskt sjofolk høils i børjan av 1900-talet. Kyrkbåten var førtøjd vid kortåndan av Nyhavnsbassången. Tavlan år signerad Fritz Stæhr Olsen. En modeil av Gustafskyrkan och Victoriastiftelsen år utførd i gips av C.V. Løfgren, Kopenhamn.

o o o

På våggen i trappan upp till ovre hallen finns portrått av de tre forstå kyrkoherdarna i Gustafsforsamlingen, Nils Widner, 1914 målat av Hugo Larsson, Arvid Boman, 1934 målat av Gunnar Børjesson samt Bengt Søderberg, signerat Korf 57.

o o o

Ovre hallen totalrenoverades 1991 infor kyrkans jubileum. Liksom i Margaretharummet bekostade Jubileumsfonden møbleringen av hallen med Carl Malmstens møbler. Andra gåvor och inventarier bidrager till att ge ett samlat intryck av svensk møbelkonst och inredning.

En oljemålning av Kung Gustaf V tillkom 1958.

En oval oljemålning visar portråttet av domprosten Pehr Eklund, Lund, som under 1890-talets senare hålft verksamt bidrog till tillkomsten av den svenska kyrkliga verksamheten i Køpenhamn. Tavlan år en gåva 1925 av konstnåren, kapten Pehr Eklund. Over skånken hånger en oljemålning av Prins Eugen, “Orberga pråstgård”, signerad Eugén 1917 (35) och skånkt till kyrkan av konstnåren 1936. 16

Konstnåren Fritz Kårfve har målat ett havsmotiv, som han donerade till kyrkan. Tavlan hånger vid sidan av vitrinskåpet.

I vitrinskåpet finns bl.a. grundstensnedlåggningsredskapen, en forsilvrad mur­ slev och murarhammare, som anvåndes vid grundstensnedlåggningen den 4 juni 1908. På murslevens oversida har ingraverats foljande inskription: "H.M. KONUNG GUSTAF V, H.M. KONUNG FREDERIK VIII, H.M. DROTTNING LOUISE, H.M. DROTTNING VICTORIA, ENVOYEN H. LAGERKRANTZ, BISKOP A.G. BILLING". I sto ra forsam lingssalen - Sverigesalen - lågger man mårke till modellskeppet, en fullriggare, gåva av sjokaptenen C. Almsted, Korsør, och sannolikt byggt av donatorn med anledning av "D.D.K.K.H.H. Kronprins Fre­ deriks och Kronprinsessan Ingrids formålning den 24 maj 1935 i Stockholm". Skeppet bår namnet "Kronprinsesse Ingrid".

17

Svenska Gustafskyrkan i Kopenhamn har sedan Kyrkoforeningen 1903 beslutat "att arbeta for åstadkommandet af en egen svensk kyrka derstådes" varit foremål for många generosa givares storre eller mind-re gåvor. Alltifrån invigningen 1911 har kyrkan vuxit fram till det vi idag ser. Vi glåds åt de fina lokaler som står till verksamhetens forfogande. Från 1912 var Gustafskyrkan organisatoriskt knuten till Uppsala Årkestift och forsamlingen och dess kyrkoherdar understållda Uppsala Domkapitel liksom de ovriga auktoriserade utlandsforsamlingarna i Paris, London, Berlin, Oslo, Helsingfors och Buenos Aires. Svenska Kyrkans Sjomansvårdsstyrelse - sedermera Svenska Kyrkan i Utlandet (SKUT) - hade under många årtionden bedrivit kyrklig och social verksamhet for sjofolk och utlandssvenskar i och utom Europa. Utlandsverksamheten var delad på två huvudmån - Domkapitlet och Sjomansvårdsstyrelsen. En stråvan efter att samla Svenska Kyrkans verksamhet for svenskar utomlands under en gemensam huvudmån ledde vid 1988 års kyrkomote till ett beslut om en sammanslagning från januari 1989 av utlandsforsamlingarna och SKUT- kyrkorna under SKUT som huvudmån. Svenska Gustafsforsamlingen i Kopenhamn hor numera organisatoriskt under Nåmnden for Svenska Kyrkan i Utlandet. Forsamlingsverksamheten har en synnerligen stor bredd med utbud av gudstjånster och aktiviteter for alla åldrar. Gustafskyrkan år en samlingsplats i helg och socken for svenskarna i Kopenhamn. Du år vålkommen till Svenska Gustafskyrkan - som fastboende, sjoman eller turist.

o o o

18

Text och layout: Olle Ek Teckning: Omslagsbilden: Verner Hancke

Sid. 3: Bethelskibet, okand konstnår

Fotos:

Sid. 4: Gustaf V och Dronning Louise: Elfelt Hoffoto Sid. 4: Gustafskyrkans interior 1911: Elfelt Hoffoto Sid. 5: Henrik Starckes relief: Okand Sid. 6-19: Fotoreportagen Mega-Tryk, Greve 42 902862

Tryck: