40 / 195
37
portbyggning. Långden af hufvudbyggnaden ar 74V2,
hojden 28 och bredden 30 alnar.
Arfprinsessan Carolinas Palats,
en stor, vacker
byggnad vid Bredgade, år i forrå århnndradet upp-
fordt af den bekante statsmannen Grefve Bernstorff
och ofverlemnades 1828 till Fredrik YI:s dotterPrin-
sessan Carolina och hennes gemal. Det bebos ånnu
af arfprinsessan.
Charlottenborgs slott
vid Kongens Nytorv ål
en storre byggning i en hogst enkel stil, och foga
fortjent af benåmningen slott. Det år uppfordt 1672
af en Grefve Gyldenlove af materialierna från det ned-
brutna, åfven i Svenska historien bekantaKallo slott.
1699 koptes det af staten till enkesåte åt Christian
V:s gemal, Charlotta Amalia, efter hvilken det erholl
sitt nuvarande namn, beboddes sedan en kort tid af
Kronprins Fredrik (V) med hans gemal Louise, och
skånktes af honom som kung till lokal for den af
honom 1754 uppråttade Målare-, Bildhuggare- och
Byggnadsakademien. Slottets stora trådgård ofver-
lemnades 1778 till universitetet for anlåggande af en
botanisk trådgård. Utom lokalen for konstakademien
och de årliga utstållningarne åro der flera bostader
och ateliers for akademiens direktor och lårare.
Prindsens Palais,
eller ’’Palaiet i Kalleboderne”,
år liggande vid hornet af Ny Vestergade och Frede-
riksholms kanal. Kopman Michelbecker byggde hår
1680 en ansenlig gård, hvilken inkoptes af Fredrik
IV, utvidgades genom tillkop af andra gårdar och
anvåndes till boning for kronprinsen (Christian VI).
Då denne bestigit tronen låt lian ombygga hufvud-
fayaden i dess nuvarande form: tvenne sidobyggnin-
gar, sammanbundne genom en lågre paviljongsbygg-
ning och en mellanbyggning, på hvars frontespis det
kungliga vapnet synes och gaf det till bostad åt
Kronprins Fredrik. Under Fredrik V bodde Enke-
furstinnan Sophie Carolina af Ostfriesland der, och
efter hennes dod Landtgrefve Carl af Hessen-Cassel.
Senare upplåts slottet till fria bostader for hogre em-