37 / 195
34
vacker blomsterparterr. Till exercisplatsen slot sig
ytterligare langs nedåt Gothersgade exereishuset, och
indragningen år fortsatt i detta århundrade, då man
forst från parken skiljde den terrång, på hvilken Kron-
prindsessegaden nu ligger, och derpå, 1831, till exer-
cishuset lade Rosenborgs Brunnsanstalt. De bildhug-
geriarbeten, som i Christian IY:s tid prydde parken,
åro nu nåstan alla forsvunna. Endast: ’’Håsten som
sonderslites af lejon”, bronsgrupp, gjuten i Gliickstadt
1618 och ursprungligen forgylld, ‘ samt två koppar-
lejon. hvilka nu åro uppstållda vid vindbryggan till
slottet, återstå ånnu från denna tid. De tvennehoga
granitpelarne med kopparkulor vid samma brygga
begagnades af Christian IV vid ringrånning. Från
Fredrik IV:s tid återstå ånnu: ’’Samson (eller Her
kules) med lejon” och de tvenne statyerna af ’’Orpheus”
och ’’Eurydice”, hvilka, jemte marmormedaljongerna
ofvanfor, åro utforda af Johan Baratta i Florens, och
hvilka nu smycka den vid åndan af kavaliersgången lig-
gande, 1773 uppforda Herkulespaviljongen (nu konditori
och kafé), som år byggd på samma plats der fordom
den praktfulla Eremitagen låg. En springvattens-
grupp af Freund: ’’Gossen på svanen”, pryder den enda
fontån som ånnu uppsånder sina vattenstrålar i som-
marsolens sken. Hela parkens stil år åfven foråndrad
i det att engelska anlåggningar aflost de stela franska
håckarne och alléerna, af hvilka likvål ånnu återstå
tvenne stora lindalléer: ’’Kavaljersgången”, nårmast
slottet, och ’’Damegången”. I ofrigt år parken nu vål
hallen och erbjuder med sina pråktiga, gamla tråd,
sina många, smakfullt ordnade, blomstrande busk-
våxter, sina gråsmattor och sina vackra blomster
partier, en angenåm promenad.
En sårskilt afdelning af ’’Rosenborgs Have” ut-
gores af den Kgl. drifhus-, blomster- och frukttråd-
gården, till hvilken ingången år från Norrevold N:o
122. Den intager en sårskilt inhågnad areal af
omkring 5 tunnlands vidd och horer, hvad drifhusen
betråifar, till de åldsta och storsta i Europa. Våxt-