34 / 195
31
belagde med gipsmarmor. Taket ar indeladt i kassetter
med förgyllda sirater, och golfvet ar inlagdt af ek- och
mahognyträ.
Förmaket till riddarsalen
ar prydt med
Thorvaklsens fris: Alexanders intåg i Babylon. I
tron
salen
uppbåres tronens baldakin af två karyatider af Thor-
valdsen ocb denna sal prydes utomdess af sex historiska
och allegoriska taflor af Eckersberg.
Konseljrummet
ar ovalt och dess våggar inlagde med
betsade, inländska träslag.
T ill salen hörer ett stort
rundt bord, hvars skifva består af ett enda massivt trå-
stycke från Danmarks förra ostindiska kolonier.
Dessutom böra bemårkas:
Apartementssalen
, 35 alnar
lång och
11
alnar bred,
Boda spelrummet
, i pompejansk
stil, och
forstå kavaljersrummet
med fem stora taflor af
Lund m. fl. I
Drottningens trappa
är uppstäld en grupp
i marmor af Jerichau: ’’Herkules och Hebe”, samt i ni-
cherna: 18 mytologiska och historiska statyer i gips af
Bissen.
A f de till staten öfverlemnade delar af Christians
borgs slott mårkas: de af
finansministeren
begagnade lo
kaler i ’’Zahlkammerbyggningen” och den tillstötande de
len af slottet; ”
HMesterets
”
lolcaler
(uppgång till höger i
kolonnaden); ”
Betten
”, hvars forhandlingar åro offentliga
oeh hållas kl. 9
— 2
hvarje söckendag, utom lördagen;
Biksdagens lokaler
, bland hvilka ”
Folkethingssalen”
, med
uppgång till venster i kolonnaden, en stor sal med galle
rier vid åndarne — det ena beståmdt for diplomaterna
och hofpersonalen, det andra för qvinliga åhorare; vid den
ena åndan utomdess rym liga tribuner for manliga åhorare
— och ”
Landsthingssalen”
, med uppgång från hufvudporten,
samt
"K yl Billedgalleriet''''
, som upptager 18 rum af Kron
prinsens våning. (Se: ’’Sam lingar” ).
Slottet forevisas dagligen når man derom hånvånder
sig till slottsförvaltaren, Töihuusgade N:o 17 , mot erlåg-
gande af 3 Rdr för ett såliskap.
Rosenborgs slott,
liggande ut åt Nörrevold
och med en vaeker trådgård, ’’Kongens Have”, är upp-
fördt 1604 och foljande år at Christian IY. Det låg
ursprungligen utom vallarne, hvilka likvåå snart så
utvidgades att slottet drogs inom dessa. Slottet,
byggdt i den nederländska renaissancestil, som gifvit
Christian IY:s byggnader dess egendomliga prågel,
är, sedan det genom en grundlig restauration de
sista åren i allt väsendtligt återvunnit sitt ursprung-
liga skick, ett af landets skönaste slott. Det består