![Show Menu](styles/mobile-menu.png)
![Page Background](./../common/page-substrates/page0063.jpg)
60
veien (Vesterbro), anlades 1856—57. Det har 9 ugns-
afdelningar, af hvilka
8
hafva 4 och den 9:de
6
dub-
belklockor, hvar och en med
6
retorter. D'-t har 3
ångmaskiner och 4 gaspumpar i 2 systemer, en dub
bet kondensator,
2
systemer rensare,
6
gasbehållare
till något ofver
1
million kubikfot gas och
2
sta-
tionsmatare. Produktionen kan med dess nuvarande
apparater uppbringas till
2
millioner kubikfot gas i
dygnet. 1871 konsumerades der 231 millioner ku
bikfot gas med en kolåtgång af 26,000 tons. De
oifentliga lyktornas antal ar 2,350; de privata gasfor-
brukarnes antal omkring 7,000, och offentliga och
privata lågor kunna tillsammans uppskattas till 50 a
60,000. Hufvudledningarne, hvilka, liksom hufvud-
vattenroren, foras från Kopenhamn till Christianshavn
genom en under hamnen gråfd tunnel, hafva en långd
af omkring
1
1 mil. Arbetsstyrkan vid gasverket ut-
gor, utom lykttandare m. fl., 180 man.
De, som onska bese gasverket, erhålla tillstånd dertill
på verkets kontor hvarje lordag kl. 10—12 f. m.
Kopenhamns vattenledning
ligger vid Fari-
magsveien midt emot jernbanstationen. Dess verk-
samhet begynte 1859, och den forser nu staden och
dess forstader med omkring 25 millioner tunnor vat
ten om året.
Denna vattenmassa erhålles, dels från några små
sjoar, af hvilka Damhuussoen år den vigtigaste, och
dels från artesiska kållor, som ligga
1 1/2
å
2
mil
från staden.
Vattnet renas genom filtrering, flyter i rent till
stånd in till en djup reservoir vid vattenverket, uppum-
pas genom maskiner från denna och tryckes direkte in
i huivudledningarne, hvilka utgrena sig till stadens alla
gator. Det vatten, som maskinerna uppumpa utofver
stadens tillfålliga behof, går genom en sidoledning upp
till en hogt liggande reservoir på bojden vid Fre-
driksberg, midt emot slottet. Denna reservoir tjenar
dels till såkerhet. for det fall att något olag skulle
tråffa pumpmaskinerna, och dels att forse staden med