14 / 259
6
§. 3.
Indelning
.
Af Topograferne indelas Kopenhamn tan-
ligen i tre hufvuddelar: Gamla gtailen, Nya
staden och Christianshamn. l )
Gammelstad,
den vestra delen, har mestadels krokiga och
smala gator. Dit råknas ock
Slottholmen,
den
genom strommen och kanalerna afsondrade de
len, der Slottet, Borsen och flere offentliga
byggnader ligga.
2)
Nyestad
, med hreda-
re och langre gator, ar anlagd efter en mera
regelbunden plan. Dess sydostliga del ar of-
verhufvud den skonaste i Kopenliamn, och ut-
gores af den sedan
1749
anlagda Fredriksstad,
■vanligen kallad Amalienborg efter ett slott
som legat har, men som forstiirdes genom
brand år
1689
.
3
^
Christianshavn
, den syd-
ligare delen af Kopenhamn, på on Amager,
skiljes genom ett sund från Gamla staden.
Grånsen mellan Gamla och Nya staden
ntgores af
Gothersgaden
, ostra delen af Kon
gens Nyetorv, och Nyhavn, i en snorrått li
nie af
2100
alnar. Benåmningarne: Gamla sta
den och Nya staden, åro likvål icke brukliga
i dagligt tal. — Att Christianshamn vanligen
nåmnes såsom en egen del af Kopenhamn, år
så mycket mindre underligt, som Christians
havn fordom iltgjorde en stad for sig sjelf,
hvilken hade sin egen Magistrat, och genom
hafvet skiides från den ofriga delen af Ko
penhamn.
§.
4
.
Stadens Portar
.
Staden har
4
hufvudportar: tre på Sjel-
låndska sidan, den fjerde i Christianshavn på
Amager.
Fester-Port
byggdes under Fredrik III:s
regering, och år prydd med denne Konnngs
namnchiffer jemte årtalet
1668
. Hufvudfasa-