36 / 259
Slottet Christiansborg.
27
hufvudflyglar finnas
9,225
pålar. gom hafva en
långd af
5 ,
10, 11, ja
på
åtskilliga stållen till
och med 48 fot. lledan lorr åu alla pålarne
voro neddrifna , tog murarbetet sin början ,
ty den
2
I April
1753
hade Konung Christian
VI med egen hand iagt forstå grundstenen I
yttersta södra hornet af Slottet. Muren i kåll-
rarne var 5 alnar 4 tum tjock , och rninskades
efterhånd, så att den ofvantill var 2 alnar 6
tum. Utvåndigt beklåddes muren med hug
gen sandsten, som med olrolig kostnad håm-
tades dels från Gottland, dels från Sachsen
och Westphalen, öfver Bremen och Lübeck.
Den nu brukliga Borriholmska sandstenen vaf
då ånnu icke hekant. „Visserligen hade man
kunnat begagna norrsk marmor och derigenom
gpara ile stora penningesummor, som gingo
nr landet; men l'efverantorerne funno han
deln med sandsten från utrikes ort mera
iönandc.
Åtminstone tvåtusend personer (under-
gtundom dubbla antalet) arbetade dagligen på
denna byggnad, och arbetet drefs med sådan
ifver att Slottet redan 1740 var fårdigt att
bebos.
Höjden å hufvudbyggnaden var, inberåk-
nadt de höga källrarne, 6 våningar, neml.
3 stora och 3 små. Det var tåekt med kop-
par, och bestod af 4 hufvudflyglar, hvilka
bildade en fyrkant och inneslölo iure Slotts -
gården. Denna var råtvinklig, men icke lik-
«idig, ty Slottets fyra flyglar voro af olika
långd. Fråmsta fasaden mot nya Slottshroen ,
åfvensdin fasaden å motsatta sidan mot Slotts-
pladsen, hafva båda iitvåndigt cn långd af
367 fot 4! tum. Begge gidobyggnadeüna: åro
389 fot långa. Flygeln mot hufvndingången ,
der tornet fanns, var t i l fot
2
tum djup;
den andra flygcln mot Slottspladsen 87 fot 2