32 / 153
32
kapitlens forvandling tili lärarekapitel 1908) och tili Swedenborg,
sam t tjänstgjorde som den nybildade Kyrkohistoriska foreningens
sekreterare. År 1904 hade jag prästvigts och skötte tidvis rege-
m en tspasto rsbefattningen vid Upplands artilleriregemente. I studen t
livet deltog jag under hela m in Uppsala-tid livligt och var bl. a.
studen tkåren s ordförande 1900 och V ärm lands nations förste k u
ra to r 1903— 1905. Som studentforeningen Heimdals ordförande fick
jag m edverka tili startandet av den sedan så om fattande popu läi-
vetenskapliga föreläsningsverksamheten från universiteten, i vilken
jag personligen allt fort deltager. Jag var ock ordförande i studen
ternas idrottskomm itté, vilken genomdrev byggandet av studen t
kåren s nuvarande gym nastikhus och idrottsplats.
År 1909 blev jag efter konku rren s u tn åm n d till professor i
ky rkoh isto ria och symbolik vid Lunds universitet och tog tillika
såte i Lunds domkapitel. Med professuren följde ett prebende
(K årrstorps och Glostorps pastorat), d å r pasto ralvården dock natu r-
ligen måste upp råtthållas av v ikarie; prebendet indrogs 1921. Redan
i Uppsala hade jag börjat arbetet på att giva en större fram ståll-
ning av den allm änna ky rkohisto rien för svensk låsek rets; under
åren 1908—1919 fördes fram stållningen fram till 1546 i fyra band
(delvis u tkom n a i 2:a och 3:e uppl.). L u therjub ileet 1917 kom mig
att utgiva dels en mera populär Lutherbiografi (
8
:e uppl. 1924),
som oversattes till danska, norska, finska och tam u liska, dels en
bredare lagd teckning »Luther, Loyola, Calvin i deras leform a-
to riska genesis« (3:e uppl. 1926), m. fl. arbeten, 1923 följda av »Den
svenska reform ationens begynnelse« (tysk ed. 1925). Behovet av
en för universitetsstudiet avpassad lårobok i ky rkoh isto ria gjorde
sig emellertid allt starkare kånnba rt, och jag egnade ett decennium
å t arbetet på en såd an ; 1927 forelåg den fårdig i tre band (bd I
och III i 2:a uppl. 1929). Genom det intresse, som prof. J. Nörre-
gaard och Cand. H. H aar visade detta arbete, blev det i utvidgad
form översatt till d an sk a 1925—1927; det å r under utgivning å \e n
på finska (bd I 1928). Under arbetets gång u tkommo som b ip ro
duk ter en del speciellare fram stållningar, såsom bl. a. »Påvedomets
h isto ria 1800— 1920« 1920, »Motreformationen och barockens
konst« 1921, och nu senast »Tvång, tolerans, samverkan, tre huvud -
perioder i k ristendom ens historia« 1929; åven utgav jag k y rk o h i
storiska läroböcker för låroverken och folkskolorna. Under de sista