![Show Menu](styles/mobile-menu.png)
![Page Background](./../common/page-substrates/page0058.jpg)
54
H err Hojesteretssagforer Dr. Juris H artvig Jacobsen.
I Berlingske Tidende for den 25. oktober har jag låst en artikel
med rubrik: »Gennemgribende Forandring af det garnle Kvarter
omkring Petri Kirke. Valkendorfs Kollegium skal rives ned, og paa
Tomten skal Petersens Jomfrukloster opføres«.
Med stor forvåning har jag tagit del av artikeln i fråga, ocli
denna min forvåning delas av medlemmarna av den svenska atten
Walkendorff, med vilka jag, som år ingift i slåkten, konfererat. De
ha ocliså givit mig i uppdrag att å slåktens vågnar uttala deras
protest mot konsistoriets beslut att till Kobenhavns kommun forsål ja
Walkendorffs Kollegium. Då emel lertid konsistoriets och magistra
tens beslut skall godkånnas av undervisningsministeriet och kommu
nalbestyrelsen, torde måhånda en protest från åtten Walkendorff
icke sakna sin betydelse.
Åtgården att vilja flytta kollegiet till en plats i stadens periferi
och i dess stålla forlågga Petersens Jomfrukloster dit, måste for
envar forefalla minst sagt opraktisk. Om forhållandet varit omvånt,
skulle saken foref al lit mera plausibel. Man kan icke vårja sig for
den tanken, att helt andra motiv ån de fram forda varit drivkraften
vid det preliminåra beslutets fattande.
Men dessutom tillkomma ett par i rnitt tycke synnerligen tungt
vågande invåndningar.
Beslutet står i uppenbar strid mot Fundatsen av den Ib. juli 1595
Jag citerar hår dennas ordalydelse enligt
Helms,
Valkendorfs Kol
legiums Historie, Kobenhavn 1917, sid. 30 och foljande:
»
«
Det har ju bland alla civileserade folk alltid ansetts, att en
testamentarisk beståmmelse, och i synnerhet en med så vordnads-
vård ålder som denna, varit oantastlig, dår ej foreskrifterna rent
tekniskt eller praktiskt sett varit omojliga att efterkomma. Så år
emellertid ej fallet hårvidlag. De detaljerade beståmmelserna i ur
kunden tala i detta hånseende ett så tydligt språk, att varje dåremot
stridande tolkning å r ohållbar.
Ej mindre tydliga åro de ord, varmed stiftaren allvarligen for-
bjuder att åndra hans uttryckligen uttalade vilja »enten formedelst
gejstlig eller verdslig Ret, Hjaelp eller Bistand i nogen Maade«.
Bilag 5.