364 / 610
3 4 6
Peter Frederik. Suhm.
För Herr Camm arherrens gracieusa b ref och R imbegla taclcar
jag ödm jukeligen, och mäste jag bekänna, at H err Cammarherren
är ensam och allena i hela Scandinavien, hvilken på et så bety-
dande sått upm untrar Vetenskaper. Insikter, flit, pengar, ingen ting
si)aras så snart fråga år om Nationens heder oeh vetenskapernas
förkofran. Det år hederligt at göra det, som Kungar och Forstar
kunde och borde göra, men göra sålian. Burm an sade i gammal-
dag om G rå v iu s:
Regum m onum enta peribunt,
Grævius, hac m undi m ole cadente, cadet.
Man kan såtta Suhm ius för Gråvius, och mening så vål som vers
blifver altid lika god.
Jag kan intat tånka på K öp enhamn utan ån g slan ; Langebeck
år b o rta *, H jelm stjerna år borta, Schöning år borta, siste Viator!
Herr Cammarherrens Epigraphe öfver den sidsta år sann och
mårkelig etc.
Da Lagerbring var død 1787, 80 Aar gammel, skrev Suhm
disse Mindeord om ham: »
Vir antiqvæ fidei, septentrionalis hi
storien stcitor. Candore, eruditione, pietate liulli secundus. Sveden
decus. Seculi ornamentam
.«
Ved Fortællingen om Suhms Ophold i Trondlijem var der
Anledning til at nævne
Linné.
Fra ham er der et kort, rask
skrevet Brev til Suhm, dateret Upsala den
8
. November 1775,
der lyder saaledes:
Viro imm orteili P etro F rid erico S u hm s. p i. d. Car. von Linnt.
Jag blef bestört, då jag tick M. H. sam blingar och
forstår
intet huru en enda man kan på så kort tid pråstera så många
och dryga vårk, och ehuru jag ej sjelf forstar H istorien, ser jag
dock hvad oforliklig förfarenhet, leetur och forstånd fodras att
gå in i de morkaste T ider utan at jag m å nåmna de sm å vårken,
i hvilka alla lyser all den munterhet, eld, invention och åftertanka,
som uti nogon ung. Det år under att M. H. penna aldrig blifvei
stubbig. Hjerteligen tack som låter m ig se hvad det största genie
kan pråstera. Jag förblifver Vålborne Herrens ödm jukaste Tjenaie.
Upsala den 8 Nov. 1775.
Carl Linné.
* Lagerbring savnede meget Langebek, efter at denne var død
Aaret 1775.