59 / 153
59
form, i en året efter forsvarad avhandling for filosofie doktorsgrad.
Hårefter anstålldes h an som docent vid S tockholms hogskola; men
redan 1906 hade han blivit sekreterare vid en regeringskomm itté
for den svenska statistikens reformering, och under ett par å r gav
detta honom anledning att syssla med kållo rna till svenskt nårings-
och over huvud taget samhållsliv i olika rik tn ingar. Når den sven
ska handelshogskolan sedermera skulle tråd a u t i livet, blev han —
som nåstan den enda disponibla yngre vetenskapsm annen i landet
på det ekonom iska om rådet — designerad till dess forste professor
i nationalekonom i och tilltrådde denna befattning vid Handelshog-
sko lans start 1909, efter att dessforinnan ha studerat ordningen
for de ekonom iska studierna vid mo tsvarande institu tioner i Eng
land, F ran k rik e och Tyskland. I denna stållning kvarstod han
under H andelshogskolans forstå tjugoårsperiod. Fo rst i år h a r den
forandringen in tråd t, att h an fått u tby ta sin ursprungliga professur
mot en ny, for h an s råkning in råttad ren forskningsprofessur, utan
undervisnings- och exam inationsskyldigliet, i ekonom isk h istoria;
sam tidigt dårm ed h a r beslut fattats om att under hans ledning
up p rå tta ett in stitu t for ekonom isk historia, som — i motsats till
professuren — icke tillho r Handelshogskolan ensam utan också år
en in stitu tion vid Stockholms hogskola. Under våren 1923 holl
h an forelåsningar och ovningar vid Københavns Universitet.
Vid sidan av sin verksam het som vetenskapsm an och akade
m isk lårare h a r h an tillho rt ett betydligt antal regeringskommit-
téer; b land dem m å nåm nas komm issionen for Sveriges ekono
m iska forsvarsberedskap, dår h an fungerade som medlem och
sekreterare 1915— 17 och som ordforande 1917—18, sam t den stora
Tull- och trak tatkomm ittén , hvarav h an var medlem 1921 24;
också for F in land s b an k och for Nationernas forbund h a r han ut-
fort uppdrag. Dårtill h a r anslu tit sig populårvetenskaplig och eko-
nom isk -politisk verksamhet, sårskilt under kriget och under efter
krigstidens penningsvårigheter. År 1910 satte h an i forening med
num era professor Gosta Bagge upp Svensk tidskrift och redigerade
den jåm te honom t. o. m. 1918; i tidn ingarna h a r han behandlat
ekonom iska frågor mer eller m indre regelbundet sedan 1918 (i
S tockholms dagblad 1918—21, sedermera i Dagens nyheter).
Hans vetenskapliga orientering h a r fram for allt beståm ts av
kom b inationen m ellan ekonom isk teori och historia. F rånsed t ett