Previous Page  58 / 153 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 58 / 153 Next Page
Page Background

58

E fter studier i filosofiska fakulteten fil. d:r 1883; docent i filosofi

vid Lunds universitet s. å .; docent i h isto ria 1886. Lunds studen t­

kårs ordförande 1889 och 1891. Efter 1892 avlagd ju rid isk examen

professor i rå ttsh isto ria och rom ersk rä tt 1894 sam t i straffrätt och

ju rid isk encyklopedi 1896. Ledamot av riksdagens Andra kamm are

1909— 1911 och av dess F o rstå Kammare 1912—1917. Lunds u n i­

versitets rek to r 1916— 1926. Justitiem in ister 1926—1928. Ju ris h e ­

dersdoktor i Lund 1900; i Oslo 1911; sam t i Köpenhamn 1929.

O rdförande i Lunds universitets gymnastik- och idrottsförening

1912— 1926 och i K u ltu rhisto riska foreningen för Södra Sverige

sedan 1928.

Har, förutom vetenskapliga arbeten inom filosofi, histo ria och

ju rid ik , sedan jag 1909 erhöll den svenska regeringens uppdrag

att förbereda en ny strafflag, utgivit Fö rberedande u tkast till straff­

lagens allm ånna del (1916) sam t sju delar av U tkast till straff­

lagens speciella del (1917—1928).

E L I F . H E C K S C H E R .

E

li

F

ilip

H

eckscher

är född i Stockholm den 24 November

1879 som son till (sederm era) utsånde danske generalkonsuln,

Dr. ju ris vid Københavns Universitet Isidor Heckscher och hans

m aka Rosa Meyer. Efter studentexamen i Stockholm 1896 ågnade

h an sig åt stud ier vid Upsala universitet i historia, nationalekonom i

och statskun sk ap ; studierna avslutades 1904 med filosofie licentiat-

examen i dessa åmnen. Av den stora uppsåttning fram stående

lårare i hum an istiska åmnen som Upsala då ågde var det fråm st

H arald H jårne som utövade ett beståmm ande inflytande på hans

utveckling i både rent vetenskapligt och allm ånm ånskligt h å n ­

seende; men genom att hans uppm ärk sam het och in tressen fördes

över från de ren t h isto riska till de ekonom iska studiernas område,

blev han s orientering delvis en annan ån den som var företrädd

vid Upsala universitet på han s tid.

Efter avlagd examen blev h an am anuens i nationalekonom i vid

Stockholms högskola och fick sam tidigt på de svenska statsbanor-

nas uppdrag undersöka jårnvågarnas inflytande på landets ekono ­

m iska utveckling; resultaten hårav nedlades i en festskrift, som

utgavs till S tatens jårnvågars 50-års jub ileum 1906 och, i utvidgad