latinska minnesverser
0111
håndeiser av vikt for stadens liistoria ungefar samtidigt
med registrets upplåggande. De två forstå raderna beråtta, att kyrkans torn stor
tude år 1420; året dessforinnan, fortålja de foljande sex raderna, domdes en rid-
dare (
eques
) att do pa bålet, emedan lian forfalskat dokument, och avråttningen
skedde en mandag (
lune luce
i sista versraden betyder ej i månens sken", som
man kanske skulle tro, utan "på en måndag"). Denna sensationella håndelse år be
kant åven fran annat håll: domen gålide Anders Mortensen, som varit borgmåstare
och konungens logde i Malmo3. Versformen i dessa minnesverser år en under me-
deltiden flitigt anvånd art av inrimmad hexameter (leoninsk) med t. ex. foljande
rimflåtning:
Lune luce fu i t dum reus igne ruit.
Liknande form påtråffas i andra liknande anteckningar. På fol. 33 v., omedel-
bart under den forstå avskriften, moter en anteckning om konung Kristoffers val
till dansk konung efter Erik av Pommern, och på fol. 37 v., overst till vånster, två
distika
0111
hur Niels Ebbesen 1340 dråpte greve Gert och två
0111
slaget vid Åsle i
Vastergotland 1389, dår Margaretas trupper besegrade Albrekt av Mecklenburg; den
sista anteckningen har den for sådana verser typiska årtalsuppgiften:
”De quad-
ringentis annis et mille remota undecies jota”,
det vill såga: "fyrahundra plus tu-
sen år minus elva i" (den romerska siffran for 1 ,1), vilket ger årtalet 1389. Det var
inte alltid så lått att inpassa den kronologiska uppgiften i detta svårhanterliga
metrum: LagerBring karakteriserar en av verserna som ’narraktig” . Vermåttet har
åven anvånts å fol. 24, nederst, for en anteckning om avslutat skrivarbete. — På
bakpårmens insida finnas vidare nagra i arsfoljd ordnade uppteckningar om histo
riska håndeiser 1468—70, ett fragment av en annal, om man så vill.
I anslutning till de Malmohistoriska anteckningarna på fol. 1 ha senare skrivare
då och då noterat mårkliga håndeiser ur stadens håvder, så på fol. 35 v.
0111
hur
Erik av Pommern forlånade staden dess vapen 14j>7 (brevet hårom med vapnet i
rott och guld finnes bevarat i stadsarkivet), om då stadens nya sigill forstå gången
begagnades 14j>8, och annat; pa fol. 47 v. har nedskrivits en notis om det nya urver-
kets uppsåttande i S:t Petri kyrka 1650. — Ett blandat praktiskt och historiskt in
tresse kan ha dikterat inf brandet a fol. 37 av beråttelsen om hur borgare i Malmo
stad den 28 november 1457 fångade åtta sjorovare i Sundet, vilka sedan halshoggos
’våster
0111
staden". Denna episod ur stadens kronika for fyrahundraåttio år sedan
kan det vara lånt att droja något nårmare vid, då den ger en sållsynt åskådlig bild
av livet i en handelsstad under medeltiden. Sjorovare den ena stunden, kunde man
den nåsta upptiåda som fredlig kopman pa nårmaste kopstads redd, och borgaren
måste ståndigt hålla sig fårdig att sorja for ordningen på sjon.
"Wm the røwere som her ware halshugne” , bår beråttelsen till overskrift, och
3 Har kan hånvisas till A. U. Isberg s:r, Bidrag till Malmo stads historia, II a, sid. 25; Kr. Erslev, Erik af Pom
mern, sid. 126 och 458; W . Christensen, Dansk Statsforvaltning i det 15. Aarhundrede, sid. 416; G. Clemensson Malmo
stads historia, sid. 14; Hans \\ ahlin, Forskning och fantasteri (Malmo fornminnesforenings årsskrift 1954), sid. 113 f.
10