del av Svea rikes historia5. 1788 torde håndskriften ha varit i det LagerBringska
stårbhusets besittning, att djnna av dottersonens, Carl Gustaf von Schwerins (1769—
1855), initialer och dateringen å fol. 47 v.
Nåsta spår av håndskriften påtråffas i den av dåvarande vice bibliotekarien,
sedermera domprosten, Peter Wieselgren (1800—1877) på slutet av 1820-talet upp-
gjorda forteckningen over håndskrifter i Lunds Universitetsbibliotek med signe
ringen Bibi. M. S. H. L. a) fol. 11, vilken signering åven återfinnes å insidan av
foliantens frampårm6. Hur håndskriften overgått i bibliotekets ågo, har det icke
varit mojligt att utrona. Mojligen har forenåmnde C. G. von Schwerin, småningom
ryttmåstare, kammarherre och ågare av Hjularods gods, overlåmnat den till Uni
versitetsbiblioteket. Han ihågkom vid ett par tillfållen Universitetet och dess bib
liotek genom gåvor. — Mindre troligt år att volymen från Sven LagerBring skulle
— jårnte dennes boksamling i ovrigt — ha overgått till brorsonen, historieprofes-
sorn vid Lunds Universitet Erland Samuel Bring (1736—1798). Erland Samuels ef-
terlåtna boksamling forsåldes nåmligen den 22 oktober 1798 och foljande dagar
på offentlig auktion och i katalogen over denna auktion finnes urkunden icke for-
tecknad. Ej heller upptages den i Universitetsbibliotekets forteckning over inkop
på denna auktion7.
På framstållning av stadsarkivarien A. U. Isberg medgav Kungl. Maj:t den 27
maj 1904, att håndskriften finge overflyttas från Universitetsbiblioteket till Stads
arkivet i Malmo, vilket åven skedde. Dår har den alltsedan dess forvarats.
*
Åtskilliga av de skif tande stilar, vilka satt sina spår på pergamenten, påtråf fa vi
på flera olika håll i Malmo stadsarkiv i de dår forvarade urkunderna fran den tid
Registrum ville Malmoyghe overspånner. Oftast har vål stadsskrivaren, byskri
veren” , varit den som haft bokens forande om hand. Dårom vittnar forst och
fråmst stadsskrivaren Åke Jensen Dyekns vårdiga inledning. Annu en stadsskrivare
kunna vi namngiva, nåmligen Hans Byskriver, vilken med prydlig hand nedskrivit
anteckningarna å fol. 13 och 15—18. Det år han som utskrivit Christiern II:s stad-
fåstelsebrev å Malmo stads åldre privilegier den 26 mars 1518, for vilket arbete
han den 6 april s. å. uppbår
5
V
2
mark for pergament och i skrivarelon8. Lians Bv-
skrivers karaktåristiska stil återfinna vi dessutom i Malmo radstuvuråtts åldsta
dombok 1503—1548 under åren 1517—1526. Åven hans till namnet okånde fore-
5 J. H. Lidéns dagboksanteckningar om Blekinge ocli Skåne år 1768, utg. av O. Ahnfelt (Historisk Tidskrift for
Skåneland I, sid. 279). LagerBring, Svea rikes historia III, sid. 716.
6 Lunds Universitetsbiblioteks arkiv ser. A IV b. nr. 10.
7 Ej heller torde boken ha kommit med Sven LagerBrings manuskript och excerpter till Universitetsbiblioteket.
Dessa påtråffades och overlåmnades forst på 1850-talet dit. (Bibliotekarien E. Tegners antecknmgar vid handsknfts-
katalogen.)
8 Lyder van Vredens stadsråkenskaper 1517— 1520.
13