39 / 219
Belejringen og stormen p å København setfra et svensk perspektiv
Henvisninger
37
1 Artiklen bygger, når der ikke angives andet, på min bog: 1658. Tåget over Bålt, 2008, og
min artikel: Kiopenhamn 1659. Fôjlden av en felritad karta, i Lars Ericson, Martin Hård-
stedt, Per Iko, Ingvar Sjoblom & Gunnar Åselius: Svenska slagfålt, 2003, s. 206-214.
2 Standardværket om Roskildefreden er stadig Carl Gustaf Weibull: Freden i Roskilde den
26 februari 1658, 1959. Vigtige kildetekster til fredsforhandlingerne er trykt i Carl Gustaf
Weibull: Freden i Roskilde. Ackstycken och framstållning, Historisk Tidskrift for Skåne-
land, Tredje bandet, 1908-09, s. 1-170.
3 I den svenske originaltekst står der:”Vad Skåne år for ett land, det håller jag onôdigt for
Eders Kungl. Maj:t beskriva, emedan det av eders Kungl. Maj:t sjålv sett år. Detta måste
jag allenast dårom såga, att såsom det heter Skåne, så år det troligt att det samma av (ordet)
Skône bekommit har, efter det ôverflôdar med fruktbar åker och ångsmark, skog till brån-
nande, svins gôdning, jakt och en del till byggning, fiskerier och allt som till båsta och nytta
månniskan synes ha av noden”.
4 Vedrørende forskning om den anden (og første) dansk-svenske krig, se Ericson: Tåget over
Bålt, s. 2 15 -2 16 . Et dansk perspektiv findes senest i Hans-Christian Bjerg & Ole L. Frant-
zen: Danmark i krig, 2005, s. 101-140.
5 Slaget i Øresund er sat ind i en større sammenhæng i Gunner Lind: Danmark og Øresund
i 1600-tallet, i Johan Engstrôm & Ole L. Frantzen (red.): Øresunds strategiske rolle i et hi
storisk perspektiv. Dansk-svensk symposium 3.-7. juni 1996, 1998, s. 63-72.
6 Tvangsrekrutteringen af danskere og nordmænd til den svenske krigsmagt beskrives og
analyseres i en større sammenhæng i Lars Ericson: Den svenska krigsmakten i Ostersjoom-
rådet från 1590-talet till 1670-talet, i Lars Ericson (red.):Vågen till westfaliska freden. Sve
rige och trettioåriga kriget, 1998, s. 39-82.
7 Udover min egen i note 1 anførte artikel så præsenteres grundlæggende forskning om det
svenske forsøg på storm i Lars Tersmeden: Stormen for Kôpenhamn. Planen for det svenska
anfallet natten till den 11 februari 1659 och orsakerne till dess misslyckande, i Arne Stade
(red.): Carl X Gustaf och Danmark, Kållkritik och krigshistoria, Carl X Gustaf-studier 1,
1965, s. 3 13-361.
8 Erik Dahlberghs kort, der findes i det svenske Krigsarkiv, præsenteres i U lf Sôderberg: Ett
spionageuppdrag 1658, i Åsa Karlsson & U lf Sôderberg (red.): Att illustrera stormak
ten, Den svenska Fortifikationens bilder 1654-1719, Karolinska Forbundets Årsbok 1999 /
Meddelanden från Krigsarkivet XX, 2001, s. 126-127. Den grundlæggende forskning om
Dahlberghs efterretningsopgave findes i Hans Villius: Erik Dahlberg i spionuppdrag, Scan
dia 1954, s. 3-21. Erik Dahlberghs egen, kildekritisk set meget problematiske skildring af
opgaven genfindes i Herman Lundstrôm (udg.): Erik Dahlbergs dagbok, 1921.
9 En diskussion af begivenhederne 1658-60, seti et større, svensk perspektiv ved 1600-tallets
midte og sidste halvdel foretages i Lars Ericson: Svensk militårmakt. Strategi och operatio
ner i svensk militårhistoria under 500 år, 2003, s. 54-62.