Previous Page  335 / 401 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 335 / 401 Next Page
Page Background

6 5 4

S J Ä T T E B O K E N

6 5 9 . Brem en och göra infall i kurfurstens

w estfa liska områden. D å em ellertid härti­

g en s a f Kurland fångenskap h o s många,

särsk ildt härtigen s närm aste anförvanter,

hade framkallat hat m o t konungen , hade

W a ld e ck försetts m ed en särsk ild skrif-

v e lse , som han sku lle förevisa i K a ssel

och annorstädes. D e s s innehåll var, att

under drottn ing Christinas regerin g hade

härtigen a f Kurland beviljats neutralitet

under v issa villkor, hvilka han hade att

n oga ställa sig tili efterrättelse. D å Carl

G usta f tillträdt regeringen hade han em el­

lertid h y st b etänk ligh eter att bekräfta

detta fördrag, em edan man svårligen

kunde bevilja ett fien tligt rikes vasall en

dylik formån, i synnerhet sedan alla

wo jewod skapen i Po len och Preussen

underkastat s ig konungen , och äfven

kurfursten a f Brandenburg o fvergå tt tili

honom . D å d essu tom freden mellan S v e ­

rige å ena sidan och m oskov iter, dan-

skar och holländare å den andra var fore­

stående, kunde man icke arbeta därpä,

innan härtigen uttalat sig . K onungen s

sändebud hade också därför flere gån ger

hem ställt ho s härtigen om ett uttalande,

huruvida han ville sluta sig tili konungen

eller tili motparten. Sedan den sven ska

armén inbrutit L itauen, och foretaget

att bringa detta land under konungen s

lydno lyck ligen genom förts, hade härtigen

b egagn a t tillfället att uppskjuta afgifvan-

det a f sin forklaring under framhållande

a f sin stora ifver att befordra litauernas

handel, till hvars fromma det icke skulle

lända, om han slö te s ig till n ågo t v isst

parti. Under alla forhållanden sku lle han

emellertid tr o g e t hålla vänskap med ko-

nungariket S v er ig e , men om han skulle

ställa s ig under S v er ig e s lydno, vore det

for honom bättre, om det sk edd e efter

sedan litauerna gjort det, hvarigenom

han lättare sku lle kunna försvara sitt

hand lingssätt inför världen och Polen.

D e tta hade icke hindrat honom att hem-

ligen motarbeta konungen s sak i Litauen

för att därigenom vinna tid och se, hvad

kejsaren, m oskoviterna och andra skulle

kunna inverka på sven skarnes foretag.

T ill den ändan hade han ock så u tsått

m issäm ja mellan furst Jan Radziwill,

G o siew sk i och L itauen s adel och stå tt i 1659

h em lig t forstånd m ed b isk op en a f Sam o -

gitien och andra för a tt g ö r a Radziw ill,

som då stod i b e g r ep p a tt an taga k o ­

nungen s skydd , m isstänk t. G en om dylika

stämp lingar hade oron i L itauen under-

hållits, hv ilk et slu tlig en led t till öpp e t

uppror, hvarunder ett ick e ringa antal

sv en sk e so lda ter i de spridda kvarteren

sa tt till lifvet. När därefter und errä ttelse

ingått, att e tt infall i L iv land från mo-

skov iternas sida v o r e a tt förvänta, hade

härtigen redan hunnit a f tsaren skaffa

s ig lejdebref, ehuru han i R ig a låtit

helt andra afsik ter k omm a till syn es.

D e tta infall hade underlättats a f härtigen ,

som nattetid höll h em liga samm ankom -

ster med de m o sk o v itisk a sänd ebud en

och andra a g en te r för att m o ta rb eta hvarje

ö fv eren sk omm else i g o d o m ed k onungen .

T ill tsaren hade sk icka ts sändebud för att

h e tsa honom m o t sv en sk a rn e, och i Mitau

hade hållits rädp lägn ingar för a tt på-

skynda de fien tliga p lanernas u tförande.

D å härtigen b lifvit förv issad om att

m o skov iterna sku lle gripa till vapen ,

an tydde han för de sv en sk a sändebuden ,

att han icke kunnat afslå den a f tsaren

honom erbjudna hjälpen , och form enade,

att sven skarn e ick e sku lle vara i stånd

att skydda honom , förutom a tt de icke

hållit sitt ord till honom . V idare hade

om sven skarne u tsprid ts m y ck e t skym f-

liga ryk ten , hvilka vid d et härtig liga

ho fvet gå fvo an ledn ing till m y ck e t sp o tt

och spe. H ärtigen s g em å l hade b eg ifv it

s ig till K ön ig sb e r g , där de österrik iska,

danska och p o lsk a sändebud en upp ehö llo

sig , och inför d e ssa hade hon häftig t

utfarit m o t sven sk arn e och s a g t, a tt det

sv en sk a slödd ret och en handfull finnar

ingalunda sku lle kunna skrifva lagar för

härtigen , som n o g v iss te , huru han sku lle

drifva dem tillbaka ö fver ha fvet till deras

klippor. C romw ells sändebud Bradshaw ,

hvilken var sk ickad för att sök a äväga -

bringa fred, fann icke nåd för härtigen ,

i hvilkens in tresse det lå g , a tt konun gen

icke sku lle komm a till fred m ed m o sk o ­

viterna. Därför m o tarb etad es d etta sän-

debuds ätgöranden och för m o sk o v ite r ­

na an tyddes, att den mellan S v e r ig e