341 / 401
1659 .
m åste denna stad ofverg ifvas a f sv en
skarne, som g lom d e att vid a ftåget sticka
den i brand, hvilket tillskvndade ilenden
icke så ringa fordel. E fter fyra stormningar
erofrades Graudenz a f polackerna och de
kejserlige, alla borgare n ed h o g g o s och
staden lades i aska. B eså ttn ingen retire-
4 september,
rade inom fåstn ingen , som dock foljande
dag m åste oppna sina portar for ilenden.
Komm endan ten , som g om t s ig i tornet,
tvan g s att g ifva s ig fån gen . D årefter g ick
ilenden lo st på S tora W erder, som var
m ycket låttare å tkom lig, enår va ttnet icke
var djupare, an att hela skvadroner ryttare
16 september,
kunde vada dårigenom . Lubom irsk i ryck te
med tio tusen man m o t Montauer Sp itze,
men sven skarne forsvarade s ig tappert
och tvungo honom att draga s ig tillbaka.
T v å tusen brandenburgare och ett tusen
danzigare sa tte s på båtar ofver vid T y s
mart. D e t sven sk a ry tteriet hade fått
order att b eg ifva s ig till den så kallade
hufvudskansen, men vid ilendens p lo tsliga
anfall och på grund a f den a f dy uppfyllda
vågen , kunde de icke komma fram utan
retirerade dels till Marienburg dels till
E lbing.
Sedan ilenden intrångt på S tora W e r
der, yppade sig olika meningar om mot
hvilken plats man i forstå rummet borde
rikta anfallet. Polackerna ville g å mot
Marienburg, brandenburgarne mot E lb ing,
danzigarne mot Haupt. Danzigarnes åsikt
vann majoritet, i synnerhet som de voro
villige att låmna allt, som beho fd es for
en belågring. Lubom irski hade v isserligen
redan angripit skansen vid den bro, som
ledde till Marienburg ofver N o g a t, men
sedan fåfånga forsok g jorts att upprifva
densamma, uppgafs foretaget, i synnerhet
som polackerna saknade proviant. Man
ofverga f dårfor S tora W erder och styrde
tå g e t mot Pommerellen.
Vid Haupt gick det hett till, och g e n e
ralmajoren N ik las Danckwardt-Lilliestrom
uppbjod alla krafter att forsvara skansen.
Men redan vid den andra stormningen to g
ilenden den midt em o t Haupt på m otsatta
stranden befin tliga skansen , dit det icke
synnerligt djupa vattnet lått låmnade till-
tråde. F ienden g ick nu lo st på Haupt
och kunde utan m otstånd fatta po sto på
6 6 0
S J A T T E
banken vid F rische N eh run g , då de b elåg - 1659 .
rade a f brist på ry tteri ick e kunde gö ra
n å g o t utfall. S ed an b e lå g r in g sa rb e te t nått
fram till den underjord iska g å n g , som
om g a f grafven , to g s d et dår b efin tliga
u tanverket vid fjårde storm n in gen under
stor manspilian på ilend en s sida, men b le f
ånyo å te r tag e t a f D anckw ard t-L illiestrom .
F ienden fortsa tte em ellertid m ed all kraft
belågringen , hvarvid sv en sk a rn e förlorade
de fleste a f sina officerare, och so lda tern a s
antal m inskades o ck så i den grad , att
knappt så m ånga å te r stod o , som voro
beh ö flige for forsvar a f de tre bastionerna .
D e från alla håll n ed regn and e kulorna
och stenarne och det oa fb ru tn a sk ju tand et
åstadkom allmån forvirring, så a tt de
b elågrad e kånde sig h elt råd lo se. U nder
denna ihållande kanonad h ad e invånarne
låmnat sina hus och u p p b y g g t sm å ko jor
hår och hvar, men i foljd a f markens
sum p iga b eska ffenh et upp stod farsoter.
Ö fverlöpare, till större delen d an sk e vårf-
vade so lda ter, forrådde de b e lå g rad e s
ställn ing för fienden , som redan raserat
b ry g g er ie t och våderkvarnen , men n ågon
ammunition hade han ånnu ick e komm it
öfver. D å nu fienden em ellertid g ick till
allmån storm n ing och från båda sidor
ryck te in i grafven sam t d essu tom gyn -
nades a f den intråffade ky lan , s å g D an ck
wardt-L illiestrom s ig ick e lång re i stånd
att försvara s ig utan g ick in på d e for
fjårde g ån g en erbjudna kap itu lationsv ill-
koren. Han hade då under tre månader
12 december.
tappert uthårdat denna s våra b elågrin g .
Med trehundra fotknek tar, etthundrafem -
tio sjuke och etthundra ry ttare, till större
delen officerare, sam t s e x to n kanoner
och två mörsare k onvo jerad es han till
Pommern.
Sven skarne hade em ellertid frivilligt
t
december.
uppgifvit S tuhm , och ö fv e r ste Johan Pleit-
ner hade på grund a f hun ger snöd n öd g a ts
öfverlämna S trasburg , med v illkor att
garn isonen sku lle k onvo jera s till E lb ing .
D e tta hindrade icke, att garn ison en vid
R o senb erg hejdades a f brandenburgarne,
tv ingades att öfverlämna sina vap en och
fördes i fån g slig t forvar till B raunsberg ,
oak tad t polackerna vid kap itu lationen ut-
tryck ligen lofvat skydd åfven m o t bran-
B O K E N