S_KonugCarlXGustafsBragderII

6 6 4

S J A T T E B O K E N

1659 . M ierczynski kunde in tyga. I sta llet sku lle

härtigen a f Kurland få satisfak tion i Samo-

g itien , Pomm erellen eller annorstädes.

Men såndebuden sku lle undvika att beröra,

hvad som i T ysk land sku lle gifvas härtigen

i satisfak tion i betraktande a f grannskapet

tili Brandenburg, såvida icke detta lands

ministrar gå fv e an ledn ing därtill. Emeller-

tid sku lle de lämna härtigen a f Kurland

va let mellan ett sty ck e land eller pen-

ningar så som ersättn ing, i hvilket senare

fall b elopp et dock icke borde sä ttas högre

än sexhundra tusen thaler, enär härti-

g en s inkom ster icke ö fv e r steg o tjugu

tusen thaler. F ör den händelse polack-

erna skulle hålla på härtigens åter-

insättande, sku lle såndebuden ingå dårpå

endast med villkor, att han sku lle inne-

hafva sitt land på samma sä tt som fore

kriget, under hvilket polackerna a f hat till

svenskarne efterskänkt m ycket åt honom .

Han skulle hädanefter blifva S v e r ig e s

vasall, och polackerna sku lle afstå från

sin rätt till Kurland. Om b eh o fvet på-

kallade, skulle konungen äga rätt att

förlägga garn isoner på de fasta platserna

i landet, och slu tligen sku lle städerna i

Kurland likställas med Livlands och det

ena landet icke åtnjuta några formåner

framför det andra, i synnerhet som båda

tillförene varit ett helt. Men om det syn tes,

som om förhandlingarna sku lle stranda på

denna punkt, skulle såndebuden m edgifva,

att härtigen och adeln finge behållas vid

sina nuvarande fri- och rä ttigheter under

konungariket S v e r ig e s direkta dominium.

B iskop sstiftet Pilten sku lle behållas a f

konungen , som sku lle till härtigen u tgifva

femtio tusen thaler, hvarför denne pant

sa tt detsamma. V id Livlands afträdande

skulle åt konungen äfven forbehållas den

litauiska tullen vid Dünaburg, och skulle

såndebuden likaledes yrka på andel a f

tullen i Preussen , hvarför så som skål

skulle anföras S v e r ig e s b eh o f däraf,

hvarjäm te man skulle ställa i u tsikt för

drottningen a f Polen , att hon under sin

lifstid skulle få åtnjuta del a f S v e r ig e s

inkom ster från Pillau och Memel, hvilka

inkom ster sku lle henne tillhandahållas a f

de sven sk e ämbetsmännen. För att vinna

kurfurstens a f Brandenburg medgifvande

härtill, sku lle man framhålla b eh o fv e t a f 1 659 .

att likstä llighet i tullen g en om fö rd e s i alla

hamnar i en lighe t m ed den taxa, som g ä lld e

i R iga , hvarigenom hans ink om ster sku lle

ökas, utan att köpen sk ap en b le fv e dårpå

lidande. G enom att en dylik d e lak tigh e t

i tullen bev iljades k onun g en , sku lle han

känna s ig p lik tig a tt stöd ja kurfurstens

suverän itet öfver P reu ssen , hvartill han ville

g en a st förbinda sig , om kurfursten i sin

ordn ing ville befordra freden. Om nu

d etta forslag till d e lak tigh e t i tu llen an-

to g e s , sku lle saken så ordnas, a tt i det

po lska Preussen hälften tillkomm e Po len ,

den andra hälften S v e r ig e ; i O st-P reu s-

sen åter sku lle Po len , S v e r ig e och

Brandenburg uppbära en tred jed el hvar,

eller ock kurfursten hälften och sv e n 

skar och polacker en fjärdedel hvar.

Men om kurfursten ick e v ille b ek väm a

s ig till fred, sku lle sv en sk a r och po lacker,

med u teslu tande a f kurfursten , dela alla

tu llinkom sterna sin sem ellan , och ord-

nandet a f saken sku lle o fverlå tas åt

S v erig e.

D e ssu tom sku lle såndebud en i kraft

a f fordraget i Labiau g ö r a anspråk på

expek tan s på h ärtigd öm et P reu ssen , i

betraktande a f att d et var k onungen ,

hvilken kurfursten vo re sk y ld ig tack för

detta land. Om exp ek tan s på h ela h ä rtig 

döm et icke kunde vinnas, sku lle sån d e 

buden åtm in stone sök a u tverka exp ek tan s

på de områden, som lå g o på andra sidan

P a ssa rg e och öfver O rte lsbu rg till L itauen

med undan tag a f E rm eland s stift. Innan

man genomdrifv it punk terna om Kurland,

tullar och exp ek tan s, sku lle såndebud en

em ellertid icke afstå från n å g o t a f öfriga er-

såttn ingsanspråk , och därest om förm älda

punkter icke g od k än d e s, sku lle de yrka

på, att P o len g å fv e sa tisfak tion i v issa

länderier eller penn ingar, hvarvid b e lo p 

pet sku lle höjas i samm a mån, som

polackerna v isad e s ig om ed g ö r lig e och

hårdnackade. V idare ön skad e konun gen ,

att allt hvad som blifvit R ak o czy a ftvun get,

skulle lämnas ur räkn ingen , och a tt här

tigen s a f Croy anspråk sku lle tillg o d o se s ,

hvarförutom såndebuden sku lle b eg ä ra

sexhundra tu sen thaler. Om del i tullen

och exp ek tan sen icke kunde erhållas,