Previous Page  345 / 401 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 345 / 401 Next Page
Page Background

6 6 2

S J Ä T T E B O K E N

1 659 .

Därefter b e g a f s ig de Lumbres åter tili kända, fastän man icke hade n ågon för- 1 6 5 9 .

Polen och lofvade att inom två månader hoppn ing på nya. Em eller tid öfverläm -

17ju h .

g ifva meddelande, när en ny samman- nades a f Akak ia andra, hv ilka änd tligen

kom st sku lle kunna hållas. Men sedan befunnos i g o d ordn ing, och u tväx lin g

k riget i Danmark ånyo uppb lossa t, för- sk edde. En förhoppn ing om fred kom

dröjde polackerna saken för att se, huru nu tili syn e s, enär alla rä ttska ffens

de allierades företag sku lle utfalla och patrioter ön skad e den för a tt b lifva fria

hvad holländarne sku lle göra.

från det ok , som österrikarne v ille med

M issh ä llig

-

§ 75. På det att man em ellertid sku lle vapnens makt lä g g a på po lackerna , och

heter med

punna saga , att n å g o t u tråttats, rådplå- d essu tom drottn ingen så v a l som Lubo-

^ejdebrefven

g ade man om de lejdebref, som sku lle m iski lång tade efter freden . D e oupp-

lämnas sändebuden . D e sv en sk a lejde- hörliga åndringarna i d e p o lsk a lejde-

brefven för polackerna och d e sse s bunds- brefven hade kraft lång tid, och nu

förvanter lå g o för längesedan färdiga i

S tettin , dår konungen ville att utväx-

lingen sku lle sk e, och icke i Preussen .

5

m ars.

Akak ia ö fverbrag te lejdebrefven från p o ­

lackerna. Mot d essa fram ställdes den

anmärkningen, att de voro skrifna på

papper och icke på pergam en t, helt enkelt

hop fåsta med silke och med o tyd liga

sigill försedda. F ör d essa s u tbytande mot

andra behöfde T erlon och de Lumbres

använda öfver ett halft år, under hvilken

tid den förre utan sin konungs order

men a f välvilja för svenskarne och till

påskyndande a f freden fo r etog en resa

till Polen för att u tverka nya lejdebref.

Med undantag för sigillet, som befanns

riktigt, voro d essa icke desto mindre

behäftade med flera fel och kunde lika

litet som de förre a f svenskarne god -

tagas. På franska såndebudets anhållan

om andra lejdebref m edgå fvos visserligen

polackerna att utfärda sådana men med

hot, att dårest d essa icke b lefve god -

kånda, inga nya lejdebref vidare skulle

a f dem utfårdas. Men icke ens dessa

befunnos i det skick, att de kunde a f

svenskarne godkånnas, i det att de sv en ­

ska såndebudens titlar icke voro rik tiga

och hvarken månad eller dag voro utsatta.

D e voro dessu tom försedda med ett

ovan ligt sigill, föreställande en ryttare,

som betäck te sitt bröst med en sköld

med L itauens vapen , liknande konunga-

riket S v er ig e s vapen. Dårunder stod , att

d essa b ref voro b e seg lad e med konung-

ens sigill, under det att på dylika hand­

lingar konungarikets sigill sku lle brukas.

Oaktadt de polska ho telserna b lefvo nu

för tredje gån g en lejdebrefven under-

vå llades y tterligare drojsm ål a f de k e js e r ­

liga lejdebrefven , hvilka a fsik tlig t blifvit

orik tig t affattade. I d e ssa h ad e nåm ligen

kejsaren g ifv it Johan Casim ir titel k onun g

a f S v e r ig e , hvilken titel Johan Casim ir

sjålf icke vidare brukade i forhand lingar

med S v e r ig e , hvarem o t titel a f S k ån e icke

var gifven konungen a f S v e r ig e . D e ssu tom

voro de undertecknade a f g re fv en a f

W o lk en ste in , hv ilken vid tiden for lejde-

brefvens utfårdande, den 20 ju li 1 6 5 8 ,

vistad es på sina g o d s i nårheten a f F rank ­

furt am Main och ånnu icke tilltråd t v ice

kanslersåm betet efter F erd inand Kurtz.

Mot de brandenburg iska lejd eb re fven

anmårktes, att g re fv e B en g t O xen stier-

nas titel K ong l. Maj:ts och R ik e ts råd

u telåmnats. S åk erh et for bud, kurirer,

b ref och andra forsånd eiser saknad es.

D e ssu tom stod

e tt f a r t y g

i stå lle t for

f a r t y g

, hv ilket befanns o e g e n tlig t, då

de sv en sk a såndebud en ick e anstån-

d ig tv is kunde resa m ed

e tt

fartyg . Icke

heller var det tillfy llest sorjd t for så-

kerheten for de m indre fartyg , som

sku lle till Pillau o fverfora p rovian t och

annat. Dårfor fordrade sv en sk a rn e ånd ­

ring dårutinnan och a tt allt sku lle bringas

i g od ordning. D e t k ejserliga lejd eb re fvet

återstålldes till A kak ia for att denne

sku lle i P reussen anskaffa e tt rik tigare.

På det att em ellertid forhand lingarna,

som konungen på allt så tt v ille påskynda,

icke gen om våntan på nya le jd eb re f m å tte

fordrojas, anholl han, att po lackerna sku lle

g ifva de sv en sk a såndebuden skydd m o t

de i Preussen ståend e k ejse rliga trupper-

na. K onungen g a f o ck så sina såndebud

order att bryta upp från S te ttin for att