S_KonugCarlXGustafsBragderII

1659. polacker, hvarvid knapp t etthundra a f

sven skarn e ly ck ad e s rädda sig . O rsak en

tili d etta n ed erlag tillskrefs H a stfehr, som

mot g ifven order fram tåga t för läng sam t.

En allvarsamm are skada vä llad e s em el-

lertid sven sk arn e a f d et mellan po lacker

s september,

och m o sk o v iter förnyad e stille stän d e t, ty

därigenom fingo po lackerna andrum och

künde med hjälp a f brandenburgarne tv in ga

G o ld ingen tili kap itu la tion , då D o u g la s

icke var stark n o g a tt tillbakaslä fienden .

Sku lden tili kap itu la tionen tillskrefs em el-

lertid fä stn in g skomm endan ten ö fv e r ste Ja

kob Sp en s, som tv ä r tem o t order in tag it

i fästn ingen en sto r m a ssa slödd er och

underlåtit att i tid v id ta g a n öd ig provi-

antering. S v en sk a rn e förlorade här m y ck e t

folk, enär po lackerna icke h ö llo ingän gn a

ö fveren sk omm elser , to g o officerare tili

fånga, instucko so ld a ter under sina fanor

och p lundrade dem på deras packning-

Polackerna ursäk tad e s ig m ed a tt D o u g la s

förfarit på enahanda sa tt i W o lm a r. D å rpå

to g fienden äfven W indau , hvars b esä tt-

n ing u teslu tand e b e s to d a f danskar, hvilka

efter att hafva sla g it tillbaka några anfall

icke vidare v ille strida utan sträck te vapen .

22 septem ber.

K omm endan ten ö fv e r ste lö jtn an tB ick er ton

n ödgad es då g ifva s ig , men kap itu lations-

villkoren upp fy lldes lika litet här som i

G o ld ingen . Man sk ickad e v isser lig en

officerarne tili R ig a , men so lda terna

kvarhöllos och tv u n g o s tili tjänst i p o lsk a

armén.

Sedan D o u g la s fö r sett Mitau och B au sk e

30 septem ber,

med proviant, r y ck teh an fram m o t Annen -

burg i S em g a llen , hvarvid han hade att

u tstå m ånga v ed erv ä rd igh e ter från landt-

befo lkn ingen s sida. E fter fem ton dagars

belägring m ä ste o ck så Schrunden g ifva

sig , trots Erik L o o d s tappra försvar.

D enna g å n g upp fyllde po lackerna kapi-

tu lationsvillkoren . D å 1111 D o u g la s fruk-

tade, att h eia svärm en a f fiender sku lle

inbryta och afskära honom v a g en tili

Livland, g ick han i tid öfver D ün a och

25 oktob er,

s lo g läger vid stranden a f denna flod.

Men icke ens L ivland var utan fara, ty

en fien tlig arm é a f fem ton tu sen man

h o tad e med infall, och furst B o gu slaw

Radziw ill bröt med brandenburgiska trup

per fram från Preu ssen och tv an g efter

S J Ä T T E

tre vecko r s b eläg rin g Gorbin tili kapi- 1 659 .

tu lation. Nu ä g d e sven skarne i behåll i

Kurland endast Mitau och Bauske, hvilka

båda städer b eläg rad es a f polackerna.

B au sk e försvarades tappert ända tili kri-

g e t s slut; och de anstorm ande polackerna

ledo där svåra nederlag. V id årets slut

kap itu lerade generalm ajor Valen tin von

Meijer och öfverlämnade Mitau, ehuru

nöden icke tvan g därtill, då tillräckligt

a f provian t ännu å terstod och b esä ttn ingen

b e stod a f trehundrafyrtio füllt str id sdug 

lig e fotknek tar. Meijer b le f för detta sitt

b e te en d e sa tt i fän g slig t forvar i R iga.

Po lackerna fram ställde nu flere gån g er

for slag om e tt stillestånd till maj månad,

då de hade g o d u tsikt till fram gång med

förhandlingarna i P reussen , men då D o u g 

las i d etta hän seende saknade order och

då han fruktade att väcka m isstankar hos

m o skov iterna , a fbö jd e han stillestånds-

förslaget.

§ 7 2 . Polackerna framställde fortfarande

S tä lln in gen

for slag om stillestånd , hvarför härtig A d o lf *

Preussen.

Johan efter förlusten a f Thorn icke var

ob en ä g en , om han b lo tt kunde få behålla

S trasburg . Men utan konungen s hörande

v å g ad e han in tet beslu ta utan drog ut på

forhand lingarne, under afvaktan på svar

från konungen . K onungen ville em ellertid

icke ingå på stillestånd , då han befarade,

att polackerna därefter sku lle med större

kraft g å lö s t på D ou g la s. För öfrig t var

han ick e nöjd med att hårtigen in ledt

några forhandlingar, då han aldrig kunde

fördraga, att hans genera lbefälhafvare

utan hans order inläto sig på dylika.

Han an såg ldokare a tt operera i P reu s

sen för att tv inga brandenhurgarne till

en d iversion och draga en del a f fien-

derna från Danmark . Därför beordrades

Paul W iirtz, som med ry tteriet stod i

Pomm ern , a tt rycka in i Preussen . I

W ü r tz ’ stä lle an förtroddes öfverbefä let i

Pomm ern åt Müller med annat rytteri.

Sed an W ürtz vid G o llnow sammandragit

sina trupper, ryck te han fram m o t Sch lo-

chau, där härtig A d o lf Johan efter öfver-

g å n g a f W e ich se l sku lle möta honom .

F ör att v ilseleda fienden lät man sprida

ett ryk te, att man hade för afsikt att

om b y ta garn isonerna i städerna.

B Ü K E N

6 5 7