79 / 401
1 6 5 8 . rade sig . K on u n g en a f D anm ark m e d g a f rik en sk ild t m ed C o y e t och b ed y rad e 1658.
ifrigt sin u pp r ik tiga v an sk ap tor k onun g en
a f S v e r ig e , åt h v ilk en han v ille g ifv a full
4 54
F E M T E B O K E N
coticfaEtinn i G u in ea sak on onda^f rDt
de sv en sk a sändebuden full frihet att
skriftligen upp sä tta hvad dem b eh a g ad e ,
och voro de danska om buden befu llmäk-
tig ad e a tt underteckna allt, som icke
s to d e i strid med R osk ild efred en eller
kränk te k onun g en s h ö g a värd ighet. Men
.sv en sk a rn e förm enade, att har d o id e s ig
en list och ett försök att gö ra sven sk arn e
förha tlige, då d et sku lle se ut, som om
danskarne tvun g its a tt underteckna, vare
s ig d et vo re rätt eller orätt. Därför ville
sven skarn e icke g å in på hvad danskarne
erbjödo utan anhöllo h o s T erlon , att
han sku lle formå dem att afgifva en
skriftlig forklaring rörande de oa fg jorda
punkterna, då man därefter lätt kunde
enas om orda lydelsen i artiklarne. Em el-
lertid voro sändebuden i tv ifvel om hvad
som vo re a tt göra , om danskarne lä te
formärka verk lig t allvar att afsluta affären,
enär de hade k onun gen s order att g e -
nomdrifva sa tisfak tion för G u ineasaken ,
innan armén a ftågade. N u tv ek ad e de,
om de sku lle underteckna eller invän ta
y tterligare order från konungen . V äg rad e
de att underteckna, sku lle de a f hela
världen ank lagas för att med flit förhala
saken . D å C o y e t em ellertid höll före, att
k onungen hade skäl för a tt ännu en tid
stanna i Danmark , g ick hans m en ing ut
på att afsluta saken , och att man n o g
sku lle finna en förevändn ing a tt så län g e
uppsk ju ta själfva undertecknandet, tilis
man hunnit få k onun gen s närmare order.
E lt annal
§ 4 1 . För att hårdare an sä tta dan-
fu r slag till
skarne anhöllo de sv en sk a sändebuden
l>Girima-'
^ På konun gen s befa lln ing om aud iens h o s
affären.
konung Fredrik i akt och m en ing a tt få
2 5
juni.
ett b estäm d t b e sk ed i Gu ineasaken . K o
nung Fredrik lät svara, att han ville g ifva
dem audiens i trådgården. D ärv id g a f han
dem stora lö ften , men p lö tslig en a fb rö ts
läm nades h on om tid a tt finna en u tväg
därtill. D o c k v idhö ll han , a tt i R o sk ild e
freden en d a st ta la ts om e u r o p e isk e s jö
röfvare och a tt man ick e a lls då haft någon
tanke på G u in ea . H an ö n sk a d e därför, att
allt nu sku lle u ttr y ck a s i k lara och tyd liga
ord , så a tt ing en an led n in g sk u lle g ifva s
till u p p sk o f m ed fred en s tilläm pn in g . Han
b ek la g a d e , a tt m ån g a s tä lld e s ig a fv o g e
m o t en närm are fo rb in d e lse m ellan de
nord iska rikena och v ille m is s tä n k lig g ö r a
h onom h o s den s v e n s k e k o n u n g en . Men
det v o r e i alla h än d e ls e r ty d lig t, huru
n öd v än d ig t e tt närm are forbund m ed k o
nungen a f S v e r ig e v o r e för h an s rike.
S å m y ck e t m ä rk te em e ller tid C o y e t,
att k onu n g F redrik n ä stan ick e hade
någon sku ld uti d e t, som h ittills fö r e ta g its
från dansk sida, och a tt h an s m inistrar
fort h onom b ak om lju se t. D e t t a kunde
man forstå b land annat a f a tt han b ek la
g a d e , a tt k onun g en a f S v e r ig e ick e hade
lust till d e t forbund , som han förut före-
sla g it Durell. D å rp å sv a r a d e C o y e t, att
för d enna a n g e lä g e n h e t v o r o d e i forstå
rumm et k om n e och h ad e för d e tta ända-
mål g jo r t en fram stä lln ing , hvarp å det
a f dem ö fverläm n ad e u tk a s te t till forbund
v o r e ett b ev is. H ä r em o t h ad e d e dan ska
om buden på an stiftan från u tländ sk t håll
ick e a llen a st a fg ifv it e tt fo r sla g , som sku lle
g ö ra R o sk ild e fred en k ra ftlö s, u tan äfven
vela t, a tt fö rp lik telserna däri sk u lle g ö r a s
b e ro en d e a f den tv ifv e la k tig a u tg å n g en
a f d e t krig , i h v ilk e t sv en sk a rn e v o ro
inveck lade, ja , d e h ad e till o ch m ed for-
klarat d etta forbund h e lt och h å lle t oläm p -
lig t. E tt sådan t s y fte h ad e d e t a f D u re ll
fö reslagna forbundet a lls ick e, h v a rom
forhandlingen under bar himmel a f e tt en hvar, som t o g e d el däraf, lä tt kund e
hä ftig t regn , och någon ingåend e dryft- ö fv e r ty g a sig .
n ing a f saken kom icke i fråga. Em ellertid
D e t förefö ll, som om k o n u n g en med
erfor man, att danskarne vo ro b en ä gn e förundran åh ord e d e tta , o ch han tillstod ,
att afträcla Brem ervörde, om Frederiks- att saken ick e fram stä llts på d e tta sä tt
odd e sam tid igt u trymdes. Men sven skarne a f hans m inistrar. D ä r e fte r förk larad e
29
j¡inu
vidhöllo sin m en ing, att danskarne först G ersd o rff g e n tem o t C o y e t, a tt han v o r e
sku lle uppfylla R o sk ild efred en s bestäm - en se m ed h on om i a fs e en d e p å sa tisfak -
m elser. E fter taffeln talade k o n u n g Fred- tionen i Gu ineaaffären , njen rörand e den