83 / 401
6 5 8 . jan , att p lanen var att ku llkasta R o sk ild e- nun g en v ille s to r a freden i T y sk la n d . Men 1658.
fordraget, i d et a tt en h el foljd a f k lago - G y ld e n lö v e läm n ad e b lo tt h ä lften a f de
mål fo r eb rag te s dels for sändebud en i felande ry ttarn e, o ch b land d em funnos
K öpenham n , dels for h onom sjä lf i G ö te- dels danskar, d e ls en h op ob e v ä p n a d e ,
b o r g g en om Juel. D ä r a f framgick , att de i trasor k ladd e u tlänn in ga r, som aldrig
v ille re sa alla m öjliga hinder for freds- g jo r t tjänst till h a s t o ch som snart skud-
v illkorens upp fyllande, ja, att de till och dade s to fte t a f sina fo tter,
m ed , om tillfälle yppad es, icke sku lle sk y
N är nu den s v e n s k a arm én b örjad e
a tt ånyo gripa till vapen . D ä r a f att de fram ryckn ingen m o t den ty s k a g rän sen ,
vid alla punk ter g jorde svårigh eter och råkade förhand lingarna i K ö p en h am i full-
endast efter häftiga ordstrider och g en om k om lig s to ck n in g o ch a llt å te r to g s , som
h o t läto formå s ig till efterg ifter, sy n te s man förut lo fva t. D ä r fö r å te r s to d for k o
det, som om de ville forhala det slu tliga nun gen in tet anna t än a tt å te r ta g a i
20
april.
afgörandet, tilis konun gen blifvit angripen ö fv e rv ä g an d e , hvad som a f råd e t b e s lu ta ts
a f andra ilender och n öd g a ts a ftåga från i G ö teb o r g , n äm lig en a tt man sk u lle n o g a
Danmark efter en endast till hälften af- ak tg ifva på hvad som fo r eh a d e s a f gran-
slutad fred, som icke kunde g ifva ho- nen D anm ark , som h ad e e tt så g y n n sam t
nom någon tr y g gh e t. E ller o ck så vän- lä g e for a tt lura på S v e r ig e o ch tillfo g a
tade de på hjälp från någon a f grannarne d et den s tö r sta sk ada . G en om n o g g r a n n a
for att hämnas de lidna forlusterna. D e t ia k tta g e lse r kunde man m ärka, h vad k loc-
var alltfor tro lig t, att de ick e sku lle med kan var s la g en o ch a tt d an sk a rn e å ter
tålamod så läng e fördragit bördorna a f v ille b ry ta lö s t m o t sv en sk a rn e . D e t s v e n
den sven sk a arméns uppehåll i landet,
sk a rådets m en in g h ad e därför varit, att
om de icke närt h opp et att få ersätt- sändebuden sku lle a llv a r lig en ä lä g g a s att
n ing därför.
kraftig t på trycka d an sk a rn e till freds-
Under detta drojsmål kunde konungen slu te ts snara a fgö rand e, i sy n n e rh e t sed an
ingen ting uträtta och ilenden flck tid att danskarne lå tit så ö p p e t k om m a i d a g en ,
belägra Thorn , till hvars undsättn ing man a tt d e under sk en e t a f e tt forbund v ille
for danskarnes skull icke kunde komma,
g ö ra R o sk ild e fred en v e r k n in g s lö s . S e x
K onungen s önskan var att ju forr d e sto v eck o r efter B röm seb r o fred en h ad e man
hellre få b eg ifva s ig från Danm ark for ännu råd slag it, om man ick e å te r b o rd e
att kunna vara bättre i tillfälle att akt- gripa till vap en m o t sv en sk a rn e . D å nu
g ifva på ilendens rörelser. A f denna danskarne ick e b lo tt und erlå tit a tt a ftacka
an ledn ing anhöll han i två skrifvelser sina trupper u tan O v e Juel ö p p e t s a g t
till konung Fredrik om forhandlingarnas ifrån, a tt d e u tländ sk e so ld a te rn a ick e
snara slutforande, och han g a f o ck så kunde ö fverläm nas till sv en sk a rn e , enär
W ran gel order att efter slutad fred bry ta k onun g Fredrik ö n sk ad e an v änd a d em
upp med armén. K ort därefter hade U lrik for sitt lifgarde, h ad e sv en sk a rn e all an-
Fredrik G y ld en löve ankomm it till F len s- ledn in g a tt vän ta , a tt dan sk arn e i forbund
burg for att öfverlämna den å terståend e m ed ho lländare och b rand enbu rga re sk u lle
delen a f rytteriet, hvarvid han h ö g tid lig t börja e tt ännu farligare krig . S ä k e r t var,
försäkrade, att konungen a f Danm ark att sedan B randenbu rgs sänd ebud b e g ifv it
med det forstå skulle bringa saken till s ig från F len sbu rg , b le fv o d an sk a rn e d a g
sluty K onungen af S v e r ig e flck däraf an- från d ag allt djärfvare och tr o ts ig a r e och
ledn ing tro, att nu m enades füllt allvar, v ille ick e infria sina tillfö ren e g ifn a lö ften .
och drog därför en stor del a f trupperna Ja, den danska adeln h ad e lå tit in v a g g a
ur kvarteren for att låta dem tåga m o t s ig i d et b ed rä g lig a h op p e t, a tt en d a st
Pommern eller in i Lauenburg. D e t väck te ett fåtal a f dem , som ä g d e g o d s i S k å n e ,
m issno je bland riksständerna, att deras k omm e att h y lla k onu n g en a f S v e r ig e ,
änder sku lle b etungas med sven ska trup- D å nu k onun g en ick e kund e k om m a till
per, och missnöjet^ ökades a f det från ett slut på förhand lingarna m ed dan sk arn e
ran enburg utspridda ryk tet, att ko- och väl in såg , huru m y ck e t ond t som
4 5 8
F E M T E B O K E N