89 / 401
1 6 5 8 . n e n u tsp r id td e tr y k te t, a ttd e tillk o n u n g e n och S p an ien , o ch han ö n s k a d e framforallt 1658.
a f S v e r ig e u tb eta lt en b etyd ande summa ett krig , dar h an s h ja lp sk u lle v isa s ig ound-
penningar och att denne ingå tt en allians g ä n g lig . U n d e r d y lik a forhå llanden var
med dem . Och då franska trupper sam - d et ick e lå tt for L e o p o ld a tt fatta nagra
tid ig t narmade s ig Rhen , föreföll det, b e stäm d a b e slu t. P rem ie rm in iste råm b e te t
som om m en ingen var, att de an tingen fö r e stod s a f P o rc ia , som ick e var vuxen
sku lle stö ta till svenskarne eller o ck så denna an sva r sfu lla p o s t, o ch Kurtz, som
tv inga ilenden till en diversion.
i s ta ts a n g e la g e n h e te r \ a i \ å l forfaren,
I sjålfva verket var fransmännens me- var hans und ero rd n ad e , m en h ad e m ånga
n ing och önskan icke alls att sök a åvåga - sak er a tt sk ö ta o ch \ ai d e s su tom till
bringa fred i Polen , ehuru de Lumbres h ö g alder k om m en sam t b c sv ä r a d a f po-
g a f sig sken att arbeta därför. D e L ionne d ager, h v ilk e t fö ran led d e , a tt han m ånga
ville icke heller höra talas om några sub- g å n g e r m å ste u teb lifv a från råd e ts öfver-
sidier eller någon allians, som Björnk lou läggn in ga r. E n tr o g en an h ån g a r e a f arke-
föreslagit honom , och fransmännen öfver- hårtigen var S chw a r z en b e r g , som vå llade
drefvo alltid, hvad de g jort för S v e r ig e ,
m ycken forvirring i P r a g o ch v e rk a d e for
D e t förspordes också, och detta icke utan e tt krig m ed S v e r ig e . H an s a tte s ig v is
grund, att fransmännen voro b en ä gn e för ser lig en till slu t ick e em o t freden , men
fred med spanjorerna, hvartill de påtryck- m ed d et v illk or a tt ö s te r r ik a rn e sku lle
te s af påfven. Genom fransmännens före- fu llständ ig t u p p g ifv a sina an sp råk på Po-
hafvande hindrades konungen både från len och S v e r ig e sin a p å P r eu s sen , hör-
att få fred och från att med eftertryck hand lingarna m ed S v e r ig e sk u lle bedrif-
föra krig. Å andra sidan uppbjödo öster- va s p å d e t s å t t , a tt p o la ck e rn a ick e b eh ö fd e
rikarne alla krafter för genom förandet a f ta g a någon h än syn h va rk en till sv en sk a rn e
sina planer i Polen , hvilka rönte ett starlet eller österrikarne.
motstånd af drottningen a f Polen , hvil-
Kurfurstens a f Mainz p lan er å te r g in g o
kens inflytande österrikarne sök te rubba ut på stiftand e a f v än sk ap m ellan Carl
genom att stifta oen ighe t mellan henne G u sta f och L e o p o ld , m en han v ille , att
och hennes gem ål Johan Casimir. Ö ster- man ick e sku lle sk rida till va l, förr än
rikarne sök te äfven ö fvertyga ständerna säk erh et för freden i T y sk la n d vunn its
i Frankfurt, att L eopo ld stod i g o d t sam- från po lackerna s så v å l som från frans-
förständ med konungen a f S v e r ig e och männens sida, sam t a tt m an sk u lle h indra
utforo i mycket hårda ord m o t de franska österrikarne a tt sk ick a S p an ien h jälp till
sändebuden i akt och men ing att insö fva skada för va let. F rank rik e h a d e ick e h eller
ständerna i säkerhet och u tså m issäm ja någon lust till e tt n y tt k r ig i T y sk la n d ,
mellan S v er ig e och Frankrike. Österri- då m ångåriga k r ig fö r sv a g a t d e s s ställ-
karne hade att kämpa med gan ska m ånga n ing, då ö sterrikarne g e n om sm ick e r vun-
s \ å n g h e t e i : L eopo ld var ännu så ung och nit ständerna på sin sid a o ch S v e r ig e ,
hofv et var d elad ti partier. Porcia och Ferdi- på hv ilk et Frankrike för ö frig t m e s t kund e
nand Kurtz b e ty g ad e de spanska sände- lita, var om g ifv e t a f så m å n g a fiender
buden, att man endast hade H u se t Ö ster- utan a tt kunna k omm a till för likn in g m ed
rikes en skil da intressen i sikte, under det någon och d e s su tom h ad e e tt d å lig t in-
att furst Auersperg och grefve P ö tting fanteri sam t var i b e h o f a f m y c k e t pen-
jäm te andra framhöllo, att man äfven ningar, om n å g o t b e tyd an d e sk u lle kunna
f ..tap a ^ nsy n ^ T y sk a R iket. Men uträttas. Om fransmännen u ppn ådd e sitt
är ve ärtig ^Leopold V ilhelm och Schwar- mål g en om R h en fö rbund et och va lkap i-
. er^ ^ ing° en
annan v äg, som tu lationen , k omm e de ick e a tt fråga m yc-
otvi ve a tigt skulle leda till krig. Ärke- k et efter en allians m ed S v erig e.' Frank -
. T 5 som ^ icke längre hade någon rike hade o ck så svårt a tt sm ä lta hvad
ernå kejsarvärdigheten, insåg som pa ssera t i P rag vid e tt m e n in g sb y te
' 5 1- •
stra^van<^et därefter mellan H abbæ u s och B jörnk lou , h varv id
gjort sig forhatlig h o s konungen a f Ungern den senare yttra t, a tt fransm ännen upp-
4 64
F E M T E B O K E N