S_KonugCarlXGustafsBragderII

1658. vapen m o t dem . Em e ller tid g in g o d e

L ionn es o rd er ick e u t på a tt a fslu ta a lli

ansen g e n a s t och d e t var lä tt a tt s e , a tt

Frankrike v ille d ra g a u t på tid en , i för-

hoppn ing a tt k on u n g en a f S v e r ig e sk u lle

råka i krig m ed Ö ste r r ik e , i h v ilk e t fall

konungen a f F rank rik e sk u lle b e sp a r a s

p enn in gu tg ifter o ch på samm a g å n g d e t

k lander, som från r e lig io n s sy n p u n k t kunde

riktas m o t h on om , om Carl G u s ta f ut-

g in g e som s e g r a r e 111* d e tta k rig , då han

icke sku lle und erlå ta a tt p rok lam era stö r re

sam vetsfrihet i de ö ste r r ik isk a arfländerna.

B jörnklou, som g e n om sk å d a d e fransmän-

nens a fsik ter, förk larad e, a tt k on u n g en

var b e slu ten a tt ick e an falla Ö ster r ik e ,

därest han ick e h ad e F rank r ik e s s töd ,

hvarpå de L ionn e sv a ra d e , a tt fransmän-

nens alla p laner nu g in g o u t på a tt an sä tta

Span ien i F landern o ch a tt d e därför

ville uppehålla freden i T y sk la n d sam t

att han icke tv iflad e på, a tt Carl G u s ta f

komm e att förklara Ö ste r r ik e k rig , hvar-

till Frankrike sku lle fo r se h on om m ed

penningar. B eträ ffande a llian sen i den

form, som B jörnk lou fö r e sla g it, y ttra d e

han s ig dä rem o t icke.

T r o ts A n to in e d e C ou rtin s b em öd and en

hos kardinal Mazarin vann a llian stank en

icke heller vid franska h o fv e t n å g on an-

k lang. Kard inalen b e ty g a d e , a tt han hvar-

ken inför Gud e ller m änn isk o r m ed g o d t

sam v e te kund e b ry ta m ed Ö sterrik e . I

själfva v e rk e t k n o tad e p å fv en redan ö fv er

forbundet m ed C rom w ell och ö fv er upp-

gifvande t a f D u n k e rq u e å t en g e lsm än n en .

Kardinalen h ad e under fyra år förhand lat

om ford raget m ed C romw ell och ick e

g å tt in darpå, förrän C romw ell låtit h o 

nom veta , a tt d e t fa ttad e s b lo tt e tt penn-

drag för a tt span jorerna sk u lle lämna

Calais i en g e lsm än n en s händer. E tt h in 

der för allian sen m ed S v e r ig e lå g i kar

dinalens g ir ig h e t, men for a tt ick e helt

och h å llet s tö ta Carl G u s ta f ifrån s ig er-

bjöd kard inalen h on om tvåhundra tu sen

thaler i sub sid ier, hv ilka k on u n g en ä g d e

använda en lig t god tfinnand e. D e t h ad e

väck t kard ina len s fö r try te lse , a tt d e Cour-

tin skrifvit till S v e r ig e , a tt för a tt ernå

n å g o t a f kard inalen m å s te man in jaga

fruktan h o s honom .

F E M T E

U tle d s e n på allt d e tta b e s lö t Carl 1 6 5 8 .

G u s ta f a tt rappellera de Courtin , hv ilk et

framkallade e tt v red e su tb r o tt a f Mazarin,

hvarv id han ick e sparad e på sm äd eord

och bland anna t y ttrad e, att en sådan

â tgard p a s sa d e end a st för oh y fsad e nord 

bor, a tt sv en sk a rn e s fordringar voro o fo r

syn ta, a tt d e ick e vo ro nöjda med hvad

h e lst, som erb jöd s dem , a tt fransmän-

nen vo ro förtjän te a tt k a sta s för hun

darne, om de läng re lä te behand la s ig på

d e tta sa tt och a tt om de Courtin lämnade

sin p o st, sku lle T e r lon o ck så rappelleras

sam t a tt sak er kunde inträffa, som sv en 

sk a rn e a ldr ig kunnat van ta. D e ssu tom

b e sk y lld e han sv en sk a rn e för om b y tlig -

het: in g a v o r e lättare a tt förhandla m ed

under m o tg å n g e n s dagar än sven sk arn e,

men inga v o r e h eller m era ö fv e rm od ig e

under m ed g ån g en , hvarför o ck så deras

b ä sta vänner fruk tade deras framgåncrar.

ö o

D e tta tal upp re tad e Carl C u sta f h ö g e -

lig en , och han befa llde B jörnk lou a tt för

d e franska sändebud en i Frankfurt uttala

k on u n g en s sto ra m issh a g sam t å lade h o 

nom a tt ick e v idare pådrifva alliansen

m ed Frankrike, på d et att han efter om-

stän d igh e tern a m å tte kunna hafva fria

händer b eträffande Ö sterrik e . H an an så g

näm ligen , a tt man icke kunde pårakna

n å g o t stöd a f fransmännen , så län g e Ma

zarin sa tt vid rodret, hvilken alltjämt

var fr ik o stig på lö ften , som aldrig in-

friades. Men fin ge konun gen b lo tt lefva

tillräck lig t län g e , sku lle han ingalunda

underlå ta a tt u tkräfva hämnd. B jörn

k lou fick äfven order a tt för de franska

sänd ebud en framhålla, a tt vid valkapitu-

la tion en S v e r ig e s säk erh et icke blifvit

tillräck lig t tillg od o sedd , a tt man m å ste

uppehå lla freden , som a f riksständerna

sku lle garan tera s, och a tt d e ssa sku lle

tv in g a Ö sterrike a tt sk ilja s ig från Polen .

§ 4 9 . F ran sm ännen s m o tsp än stigh e t

österrike sy

vå llade Carl G u sta f stora b ekymm er, ty

nesfogligare.

ehuru freden med Danm ark i icke ringa

mån förryck t tienden s p laner, kunde in tet

v erk sam t u trättas, sedan österrikare, po-

lacker och brandenburgare slutit ett for

bund rik tad t m o t konun gen så som deras

g em en sam m e fiende. Em ellertid för att

fria s ig från m isstank en a tt n å g o t hafva

B O K E N

4 6 7