S_KonugCarlXGustafsBragderII

F E M T E B O K E N

4 7 3

göra fred m ed sv en sk a rn e , m en så lä n g e

ingen förhoppn ing förefann s a lt å te rv inn a

Preussen, kunde man icke s e , h um fred

skulle kunna k omm a till stand , utan nod-

gades de an tingen und erk a sta s ig ö ste r -

rikarnes eller m o sk o v ite rn a s h erravä ld e.

Sändebudet k la g a d e o ck så ö fv e r a tt ko-

nungen a f U n g e rn a fb ö jt fran sm änn en s

medling, stä llt h inder i v a g en för för-

handlingarna och d ä r ig en om b r a g t po-

lackerna till förtviflan. D e t t a g a f kurfur-

starne a f Mainz och S a ch s en an ledn in g

att å k u r fu r stek o lleg ie ts v ä gn a r für L e o 

pold anmäla, a tt d ä re st han ick e v ille

antaga fransm ännens m ed lin g o ch v erk a

for fred i P o len , kun d e d e ick e skrida

till val, für hvars u pp sk ju tand e kurfur

sten a f Mainz v ille uppb juda sin a krafter,

tilis freden i P o len b lifv it tr y g g a d . T r o ts

kurfurstens alla p å try ckn in g a r o ch d e

många tillfällen till förlikn ing , som Björn-

klou lämnat, fö r sp o rd e s h o s ö sterrik a rn e

ingen b en ä g en h e t för fred , u tan d e yr-

kade alltjäm t på e tt o fö r tö fv ad t sk ridand e

till val. D e h opp ad e s nå sitt mål b eträ ffand e

Polen m ed hjalp a f tsaren , som ö p p e t

eftersträfvade su c c e s sio n s r ä tten till p o lsk a

kronan für sin son und er fö r e sp e g lin g

att till Po len afträda L iv land . Ehuru d enna

traktan efter su c c e s sio n s r ä tten h va rk en

b ehagade ö sterrik a rn e eller po lackern a ,

påstod s dét, a tt je su ite rn a a rb e tad e för

att tsaren vid n ä stk om m an d e r ik sd a g

skulle u tk ora s till tron fö ljare för a tt p o 

lackerna sed an i fo r en in g m ed m o sk o -

viterna sku lle vända s ig m o t sv en sk a rn e .

Em ellertid sk u lle sak en så b ed rifva s, a tt

österrikarne i kraft a f d e t in g ån gn a for

bundet sku lle kva rstann a i P o len så som

bundsförvan ter o ch b e sk y d d a r e a f den

k a to lska re lig ion en m o t m o sk o v ite rn a så-

väl som m o t p ro te stan tern a . D e strä fvad e

ock så för a tt sp e la den p o lsk a kronan

i händerna på L e o p o ld s b rod er efter

Johan Casim irs fränfälle. H o lländ a rn e vo ro

äfven a tt räkna m ed , då d e förr eller

senare k omm e a tt samm and rabba m ed

sven skarn e för D a n z ig s skulk

D å em ellertid d e ö ste r r ik isk a sände-

buden väl in så g o , a tt d eras väg ran att

ingå på en förlikn ing var den k lippa, på

hvilken v a le t sku lle stranda, lä to d e för-

m ärka en v is s b en ä g en h e t till for son in g 1 6 5 8 .

m ed sv en sk a rn e och sk ick ad e för d etta

åndam å l K onrad L iitzow till H am bu rg för

a tt vid Carl G u sta fs ankom st till T y sk lan d

sp o r ja h on om om hans m en in g i förlik-

n in g ssa k en . Men då om förm ä ld e L iitzow

all tid lå tit e tt fien tlig t sinn e la g m o t sv en 

sk a rn e k omm a till sy n e s och man vid

d enna m ission fo rb ig å tt P le tten b e rg , som

tillfö ren e h ad e från S to ck h o lm skrifvit om

Carl G u sta fs k lo k h e t, m ak t och vän skap

i m era b eröm m and e o rd a lag , än man ville

sä tta tro till, kunde man lätt inse, att

sak en ick e var a llva rlig t m enad , utan a tt

L iitzow k omm e a tt affatta sin rapport

så , a tt L e o p o ld kund e g ifv a kurfurstarne

den upp fa ttn ingen , a tt Carl G u sta f i sitt

h järta ick e v o r e b en ä g en för fred. H vad

nu än sänd ebu d e t i själfva v erk e t vela t,

var b e s ö k e t u te slu tan d e an g en äm t för

k onu n g en , som alls ing en lu st hade att

an falla O ster r ik e och d raga h ela svärm en

a f k a to lik e r ö fv e r sig , ehuru gärna frans-

män och en g e lsm ä n s e tt d etta , då det

en d a st sku lle varit till fordel m en till alls

in g en sk ada för dem .

§ 5 3 . H vad fransmännen fö r d e i sk ö ld en

Frankrike

kunde man tyd lig t s e a f d et svar, som

draSer siS

. ,

r _ .

, ,

tillbaka fr å n

fran dem ing ick pa d et a f B jörnk lou och

¡¡onungen^

d e L ion n e upprä ttade a llian sförslaget.

D e tta sv a r innehö ll, a tt alla opartisk e

m å ste erkänna, a tt ö sterrikarne g en om sitt

tillv ä g a g ä en d e m o t konun gen brutit freden

O O

i T y sk lan d , men a tt B öhm en , S ch le sien

och Mähren ick e kunde inbegripas under

T y s k a R ik et. D å nu L eop o ld därifrän

börjat ö fva fien tligh eter m o t sven skarn e,

v o r e d e t i sin ordn ing a tt fö r lägga krigs-

sk åd ep la tsen ju s t till d e s sa länder. K o 

nungen a f Frankrike kunde em ellertid

a f r ik s s tä n d em a s hå lln ing ick e s e an-

nat, än a tt d e sku lle upp taga ett an-

fall på d e s sa länder så som e tt fredsbro tt

och a tt konungarn e a f Frankrike och S v e -

r ig e g en om e tt sådan t anfall försp illde

fredens vä lsign e lse r . Han ty ck te äfven,

a tt d e t v o r e till båda rikenas bä sta att

ick e forhasta s ig och vålla s ig skada

g en om e tt k rig i T y sk land . T y för att

börja e tt k rig i T y sk lan d vo re det för

k onun g en n öd vänd ig t a tt hafva å tm in stone

stö r sta delen a f riksständerna på sin sida,