Previous Page  102 / 401 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 102 / 401 Next Page
Page Background

1658. se, om den k om m e a tt stå i ö fv e r en s-

ståmm else m cd fred s fordragen ocli S v e -

rjo-es in tresse . Em e llcr tid anhö ll han, a tt

konungen s ty sk a p ro v in se r m å tte utan

undan tag inb eg r ip a s i forbundet. Ehuru

kurfursten a f Mainz s y n te s m issn o jd m ed

y tterligare upp sk o f, a n s å g s ig d o ck Björn-

klou bora invån ta k o n u n g en s s lu tlig a

yttrande. K on u n g en sk u lle h e ls t s e tt, att

forbundet sa tts n å g o t på fram tiden eller

helt och hå llet g å tt om in tet, då d e s s parter

på intet så tt v ille in tr e sse ra s ig för hans

krigsplaner. Men då han ick e a n så g k lok t

att å sid o så tta vån sk ap en med så m ån ga

furstar, g a f han G e o r g S n o ilsk y o rd er

att underteckna fo rd r a g e t, und er den för-

u tsåttn ing att k onu n g en fö rb eh ö lle s hand-

lingsfrihet g e n tem o t T y s k a R ik e t rörande

fordran på garan ti m o t fr ed sstö ra re sam t

att från forbundet m å tte u te slu ta s kur­

fursten a f B randenbu rg , som redan in g å tt

en allians med ö ste rr ik a rn e i s y fte att

angripa de sv en sk a p rov in sern a , h v ilk e t

också redan sku lle ha fva sk e tt, d å re st

icke freden m ed D anm a rk k omm it em el-

lan. D å kurfursten a f B rand enbu rg m å ste

råknas till k on u n g en s fiender, b o rd e han

icke komm a ifråga så som m ed lem a f

detta forbund. K on u n g en fordrade d e ss-

utom rått for s ig a tt förp lik ta kurfursten

a f Brandenburg a tt g ifv a h on om såk e rh e t

för framtiden. M en för a tt u te s tå n g n in g e n

från forbundet ick e sk u lle sy n a s a fse en-

dast kurfursten a f B rand enbu rg , b e g å rd e

konungen , a tt man från forbund e t sk u lle

u teslu ta alla, som h ad e in g å tt, eller som

man vån tad e kund e k om m a a t ingå for­

bund m o t S v e r ig e . I sjå lfva v e r k e t hade

kurfursten a f B rand enbu rg s jå lf u te s tå n g t

sig från d e tta forbund , i o ch m ed det-

samma han slu tit en sep a ra ta llian s m ed

österrikarne, hvilka a f alla kra fter arbe-

tade em o t forbundet.

F ör o frig t sku lle man å fven u te slu ta

Pomm ern från forbundet, m ed d e t v illk or

att den na p rov in s e fter k r ig e ts slu t sku lle

kunna dåri inb eg r ip a s, om k on u n g en det

önskade. D e tta vann k o n u n g en s g illand e,

under fö ru tsä ttn in g a tt T y s k a R ik e ts

garanti rörande d enna p rov in s b le fv e

orubbad. D e forbundne förp lik tade s ig

ock att försvara k o n u n g en s p ro v in se r i

F E M T E

N ed e r -S a ch s en och W e stfa len , om de 1658 .

sk u lle a f B randenbu rg an fallas, men dår-

em o t sk u lle de forhålla sig neutrala, i

h ån d e lse k onun g en an fö lle kurfurstens

om råden i d e s sa kretsar. I illika upp-

m anad e d e kurfursten a tt afhå lla s ig från

hvarje fien tligh et m o t d e ssa prov inser

och varnad e M on tecu cco li, som fram trångt

m o t H o ls te in , för att p a ssera E lbe . S am ­

tid ig t förenade de i en ligh e t med före-

skrifterna i fordraget alla trupper i N eder-

S a ch sen för a tt sk ydd a B rem en och V erden

under d e t krig, som k onun g en förde.

D å em ellertid B jörnk lou på konun gen s

b efa lln in g anhö ll om stånd ernas garan ti

för freden s b evarand e, dårest ingen för-

likn in g med Ö ster r ik e kunde komm a till

stånd , invånde B o yn ebu rg , a tt kurfur­

sten a f Mainz redan i N ü rnb erg våek t

fo r sla g om en sådan garan ti, men andra

h ade m o tsa tt s ig d etta , då d e ick e an ­

s e tt låm p lig t a tt dårmed b e tun g a stån-

derna, som i h ånd else a f fara åndå hade

tillråck liga krafter a tt försvara sig . D å

nu d e s su tom rik sstånderna icke voro full-

ta lig t sam lad e, sku lle e tt b eslu t dårom

svå r lig en kunna fattas a f dem , men vål tilis

vidare a f Rhen forbund et, till hv ilk et ock så

fransm ånnen sa tte sin lit, oa fsed t om

k onu n g en a f S v e r ig e komm e att ansluta

s ig dårtill.

§ 5 7 . D å em ellertid k ejsarva let allt-

österrikarne

jäm t fördrö jdes, v isad e österrikarne till

visa siS

fö rek omm and e a f vidare u p p sk o f s to r

^ ^ k o p n u d

lu st till for son in g m ed konungen . Kurtz

konungen.

låt dårfor B o yn ebu rg forstå, a tt L eop o ld

befallt h onom a tt för kurfursten a f Mainz

an tyda , att m ed konun gen a f S v e r ig e

sku lle underhand las icke b lo tt om vån-

skap utan åfven om ett forbund, om

sådan t v o r e konun gen till behag . A n ­

ledn in gen till denna forklaring från öster-

rikarnes sida var upp sk o fv e t med valet,

och a tt Rhen forbund et stod nåra sin

a fslu tn ing . Ö sterrikarne kande s ig ock så

i ick e ringa grad förolämpade a f det

ringa a fse en d e , som polackerna fåste vid

d eras erbjudanden, hvilka endast löna-

d e s m ed otack . Kurfursten a f Branden­

burg hade v isserligen ratificerat fordraget

m ed dem m en under v issa förutsättn ingar,

som g å fv o an ledn ing att befara, a tt han

B O K E N

4 7 7

/