99 / 401
1 6 5 8 liksom forhållandet var med G u sta f II a tt förena s ig m ed S v e r ig e for att tvinga 1658.
Adolf, då han anropades till skydd for k ejsaren a tt ia k tta g a va lkap itu la tion sv ill-
protestantism en . Nu stå llde s ig sak en koren o ch stå lla s ig w e stfa lisk a fredens
h elt annorlunda, då katoliker och pro- b e s täm m e ls e r till e fte r r ä tte lse . O ch då
testan ter inför österrikarnes förehafvande v o r e d e t o ck så n ö d v ä n d ig t a tt formå alla
så g o sig nödgad e att hålla tillsamman .
m ed k on u n g a r ik en a fö rbundn a m ak ter att
T ro ts den påflige nuntiens h o s spanska ingripa till u pp ra tth å llan d e t a f valkapitu-
h o fvet ståmplingar hade Span ien icke ens la tion en och T y s k a R ik e ts fred, ty om
kunnat formå katolikerna att gripa till man for summ ad e d e tta , k un d e d e s sa mak-
vapen m ot protestanterna. Själfva offen- ter k om m a a tt slu ta s ig till Ö s te r r ik e och
sivalliansen mot Ö sterrike vo re i strid Span ien , för h v ilk a d e h ittilis å tm in ston e
m o t defensivalliansen med riksstånderna, icke v isa t s ig b en å g n a .
ty den senare a fsåg uppratthållandet a f
B jörnk lou b em ö t te alla d e s s a skå l under
den westfaliska freden, under det att den b e ty g a n d e a f k o n u n g en s led sn a d ö fver att
förra skulle tånda krigslågan i T y sk land . Frankrike ö fv e r g a f den g em en sam m a sa-
Under sådana forhållanden m å ste Frank- ken , i syn n e rh e t som m an ick e kunde
rike antingen skilja sig från konun gen vara i ok u n n igh e t om d en behand ling ,
eller från riksstånderna och g ifva dem for hv ilken Carl G u s ta f varit u tsa tt af
full frihet att sluta sig till Ö sterrike. D å L e o p o ld i P o len så v å l som i T y sk lan d .
Frankrike emellertid m åste låta s ig an- Men den tid sk u lle n o g k om m a , då frans-
g e lå g e t vara att bevara freden och be- männen fin g e an ledn in g a tt ån g ra , a tt de
hålla riksstånderna på sin sida, kunde ö fverg ifv it S v e r ig e , o ch då d e sk u lle komm a
det icke ingå någon allians m o t Ö sterrike, till insik t om a tt d e b y g g t p å lö sa n sand.
enår detta sku lle leda till en bry tn ing F ö r ö frig t v ä g r a d e fransm änn en ick e en-
med riksstånderna och till ett fredsbrott. dast att förena s ig m ed k on u n g en m ot
Härtill komm e ännu flera orsaker, som Ö sterrike, de n ek ad e o c k s å a tt u tb eta la
berörde såvål Frankrike själft som andra de subsid ier, h vartill d e g e n om fördrag
europeiska makter och icke tilläte att förbundit s ig , a f fruktan a tt d e tta sku lle
inveckla landet i ett krig. K onungen a f b etrak ta s så som fr ed sb ro tt. D e erb jödo
Frankrike hade dagligen påtryckn ingar s ig v isse r lig en a tt läm na n å g o t, som
att verka i fredssyfte, och då han h ö g t sku lle b e trak ta s så som re stan tie r , och
bedyra t sig vara därtill benägen , kunde de L ionn e u tlo fv ad e p å e g e t b e v å g ett-
han icke i handling visa m o tsa tsen utan hundra tu sen tha ler å r lig en . D e t var all-
att ådraga sig hela kristenhetens hat och d eles uppenbart, a tt fransm ännen end a st
ovilja. Framförallt de, som icke förstode a fsågo a tt för s ig b eh å lla full h and ling s-
konungarnes stållning och intressen , sku lle frihet och a tt d e ön sk a d e , a tt Carl G u sta f
icke underlåta att m isstänk liggöra hans ensam u p p to g e striden m ed Ö ste r r ik e , allt
handlingssått. Man m åste ock så taga i i den h em liga a fsik ten a tt s tö d ja h o n om , for
betraktande, att spanjorerna af alla krafter såv id t det sku lle v isa s ig fo r en lig t med
arbetade på att kullkasta w estfaliska fre- deras in tresse . K on u n g en k ånd e s ig for
den, och om Frankrike och S v er ig e gen om öfrigt m y ck e t sårad a f a tt d e L io n n e s a g t,
ett fredsbrott b idroge därtill, skulle Ös- att fransmännen g o d t kund e undvara sven -
terrikes sak gagnas. A llt detta öfverläm- skarne, men dårem o t sv en sk a rn e ick e
nådes nu till konungens m ogna öfvervä- fransmännen; ty han an så g , a tt sv en sk a rn e
gande men ville han nödvänd igt ingå m ycke t vål kunde vara fransm ännen för-
lans, så kunde detta ske endast utan. F ör att in jaga n å g on oro h o s frans-
isyn till hvad ofvan sag ts, eller månnen sad e k onun g en till T e r lo n , a tt han
1 .
1 1 G- ?C^ Sverige Senom kapitu- skulle sk icka B jörnk lou till W ien för a tt er-
a ionsa ten ic^e finge satisfaktion eller bjuda kejsaren p o lsk a P r eu ssen i u tb y te m o t
valWa • T !ly e eJs*ren sJalf ofvertrådde Pommern eller h ä r tigd öm e t P r eu ssen .
dessa fall M a d e , ^ F r ø k r i S e d t
E ? e" e r tid s ! a rad eB j ö r n k lo u d eL io n n e ’
5
beredt att da man märkte, att F rank rik e var sa
4 7 4
.
F E M T E B O K E N