Previous Page  106 / 401 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 106 / 401 Next Page
Page Background

FEMTE BOKEN

481

a tt b e ta g a k ejsaren denna m isstank e, som 1 6 5 8 .

1658. S v e r ig e s hjälp och därför icke gä rn a s a g

ett närm ande m ellan Carl G u s ta f och

L eopo ld . Em e llc r tid fo r e to g s ig B jörn -

klou a tt g e n om kurfursten a f S a ch sen

och d ennes m in ister G e o r g R e ch en b e r g

arbeta för d enna sak , ehuru utan syn -

nerligt hopp om fr am g ån g u tan m era

för a tt framhalla ö ste r r ik a rn e s o r e so n lig -

het, då d e a fs la g it den erb judna vän ska -

pen. D e t förefö ll o ck så , som om kurfur­

sten a f S a ch sen m ed ifver t o g s ig sak en

1juli.

an, då han k ort d ärefter g a f B jörnk lou

antydan om e tt samm an trä ffand e m ed

Kurtz i o ch för und erhand lingar. D a g

b le f o ck så u tsa tt för fö rb ered and e öfver-

lå g gn in g m ellan B jörnk lou , K urtz och

grefven a f O e ttin g en . M en då Kurtz a f

flere an ledn ingar a n to g , a tt p o lsk a sän-

debudet W la d y s law R ej v ille p å sk ynd a

freden mellan S v e r ig e o ch P o len , under-

rättade han p fa lzg re fv en s a f N eu b u r g

kansler Franz G ie s e om d en fo r e s tå en d e

underhand lingen , på d e t a tt d en n e i for­

troende sku lle därom m edd e la R e j, som

i sin ordn ing sk u lle inb erå tta sak en till

W arschau och råda d e sina a tt slu ta fred

före österrikarne. D e L ionn e försäkrade

också , att p o lack ern a v o ro b e r ed d e a tt

till konungen afträda L iv land , Kurland

och S em g a llen , om d e b lo tt kund e b lifva

kvitt ö sterrikare o ch m o sk o v ite r inpå

sina gränser.

A llt hvad B jörnk lou fick tillfälle a tt

4 juli.

uträtta vid sam m an k om sten m ed ö s te r ­

rikarne inskränk te s ig em e ller tid till en

framställning a f o r sak ern a till p o lsk a kri­

g e t, hvilka för dem ick e v o r o till fullo

kända, sam t a f kurfursten s a f B randenbu rg

erbjudande g en om g r e fv en a f W a ld e ck

i februari 16 5 5 a tt förena s ig m ed k o ­

nungen för anfall på P o len . V idare an-

förde B jörnk lou , a tt hvark en k onun g en

a f S v e r ig e e lle r k onu n g en a f P o len haft

för afsik t a tt an falla Ö ster r ik e , o ch a f

denna an ledn ing h ad e Carl G u s ta f ick e

heller ingå tt n å g on allians m ed Frankrike

utan ställt s ig fu llkom lig t o b e r o e n d e för

att vid läm p lig t tillfälle kunna förena s ig

med österrikarne. K on u n g en var em e lle r ­

tid ick e i o k un n igh e t om a tt han a f k e j­

saren m isstän k te s för an fa llsp laner m o t

O sterrike och a tt d et b efunn its om ö jlig t

sakn ad e all grund m en underhållits g e ­

nom en del sk rifv elser bland andra från

L iso la , hvars forb indelser m ed Radzie-

jow sk i vo ro d ik terad e a f ond t uppsåt.

A r 1 6 5 6 hade i k onu n g en s hånder fallit

två till L iso la ad re sse rad e brefpackor,

hv ilka han em ellertid ick e v e la t oppna

utan obru tna o fverlånm at till L isola. Man

v is s te d ock , a tt i d e ssa p ak e t fanns ett

bref, uti h v ilk et k ejsaren u tlo fvad e tjugu

tu sen man h jålptrupper åt Johan Casim ir,

om d enne vå g rad e att forhand la med

S v e r ig e . S å snart L iso la erhållit d e ssa

bref, a fr este han utan a tt ta g a afsked

a f k onun gen från E lb in g till D an z ig och

a fb ro t all vidare forhand ling, oak tad t saken

var nåra sin a fslu tn ing, h v ilk et o ck så p o ­

lackerna erkån t. T r o ts allt d etta hade

k onun g en forblifvit stånd ak tig i sin fore­

sa ts a tt lefva i g o d t forhållande till O s te r ­

rike, under foru tså ttn ing a tt vån skapen

utan m isstro b e sva rad e s. O sterrikarne

sy n te s m y ck e t tillfredsstå llde a f d essa upp-

ly sn in ga r och lo fvad e a tt dårom afgifva

rapport till L eop o ld .

E fter denna kon ferens an så g o några

5

juli.

a f kurfurstarne låm p lig t a tt uppsk ju ta

v a le t, tilis denna sak blifvit slutbehand lad ,

men kurfurstarne a f T rier, Bayern , Sach-

sen och B randenburg sa tte s ig dåremot.

D e tta g a f B jornk lou an ledn ing att till

ku r fu rstek o lleg iet ing ifva ånnu en skrif-

v e ls e , hvaru ti han b egå rd e svar på k o ­

nun g en s b r e f såvå l som på sina egn a

m em orial, men denna sk rifvelse ledd e icke

till n ågon påfbljd. B o yn ebu rg sade, att

B jornk lou kunde efter va let å terkomm a

till Frankfurt for att med de osterri-

k isk e m inistrarne slu tbehand la saken . Men

d e s s e v ille end a st o fv erlista konungen ,

och Rej sad e helt opp e t, att osterrikarne

g ifv it sitt ord på att hvilka framstållningar

d e an kurfurstarne till b eh a g g jord e i

Frankfurt, sku lle de ick e vålla någon

rubbn ing i dcras allians m ed polackerna

eller d eras p laner m o t S v e r ig e . Kurfur­

starne a fgå fvo v isserlig en e tt svar till

B jornk lou , m en d et o fverlåm nades forst

i H anau , dit de clragit s ig tillbaka vid

tiden fore va let. D e tta svar var m yc­

k e t k y lig t och tv e tyd ig t. Man g illad e