S_KonugCarlXGustafsBragderII

1 6 5 8 . underlåtit for uppehållandet a f fred i Ty sk 

land fornyade han sina order tili B jörn 

k lou rörande förlikning med Ö sterrike

och anbefallde honom att darvid icke

försumma någo t sam t att uppmana kur

fursten a f Mainz att verka for samma

andamål. U tom detta önskade konungen ,

att Björnklou skulle förevisa de franska

sändebuden en afskrift a f det forbund,

som ny ss blifvit afslutadt mot honom , och

framhålla för dem S v e r ig e s ställn ing och

hvartill de voro förpliktade, för a tt däri

genom aftvinga dem ett klart b e sk ed om

hvad konungen hade att vän ta a f dem .

D ärem ot sku lle Björnklou icke d elg ifva

riksständerna afskriften a f om förmälda

forbund, på det att kurfursten a f Branden 

bu r g icke i otid skulle få vetskap om

att konungen v isste n ågo t dår om . Om

kardinalen hvarken ville hålla en armé

i Tysk land eller ingå på en allians, sku lle

Björnklou söka formå honom att b eta la

ett v isst belopp i subsidier under ett eller

två år, tilis man hunnit enas om villko-

ren för en allians, men alltid under för-

utsåttn ing att konungen ågd e frihet att

förlika s ig med österrikarne, om tillfälle

dårtill skulle yppas. K onungen tillade, a tt

om T y sk a R ik ets val lå g e riksständerna

om hjårtat, borde de ock så verka för

en sådan förlikning. Och detta kunde

man förvänta, i betraktande a f a tt k o 

nungen lidit mycken oförrätt, hvarför han

icke fordrat annan satisfaktion , an a tt

westfaliska freden strängt uppehölles och

att han måtte komma i åtnjutande af

den säkerhet, som denna fred tillförsäkrat

honom så inom som utom T ysk land .

Sku lle Björnklou icke vinna n ågo t med

sina framställningar, hade han order att

spörja riksständerna, hvad konungen hade

att vänta a f dem såsom garanter för

westfaliska freden.

Efter konungens af Ungern ankom st

till Frankfurt använde Björnklou allt sitt

inflytande hos kurfursten af Mainz, som

för öfrigt var m ycket välvilligt stämd,

för att formå denne att verka för saken

h o s Leopold , och kurfursten gjorde också

därvid sitt bästa. L eopold å sin sida lät

grefven af O ettingen och Volmar antyda,

att han hvarken hade för afsikt att hjälpa

4 6 8

F E M T E

D anm ark eller b e fa llt M on te cu cco li att 11

anfalla P omm ern , u tan v o r e han h elt be-

n ä g en för en fö r likn in g m ed S v e r ig e

sam t sk u lle därför sk ick a sänd ebud till

P o len för a tt und erhand la om fred.

Em eller tid v is s t e m an från tillförlitligt

håll, a tt M on te cu c co li affärdat en kurir

till Berlin för a tt b e g ä r a fritt g e n om tå g

för sina trupp er o ch anhå lla om d essa s

samm an sla gn in g m ed ku r fu rsten s trupper.

F ö r a tt u rsku lda s ig lä t han u tsprida

d et ryk te t, a tt kurfursten a f B randen 

burg uppm ana t h o n om a tt föra sina trup

per m o t P omm ern . P o la ck e rn a å sin sida

b e sk y lld e ö ste rr ik a rn e för a tt g y n n a Carl

Gustaf, då d e g e n om sin lå n g sam h e t att

h jälpa D anm a rk läm n a t P o len till ro f åt

S v e r ig e . K o r t d ärefter fö r säk rad e em e lle r 

tid L e o p o ld s jä lf ku rfu rsten a f Mainz,

a tt han v o r e füllt b e n ä g e n a tt le fva i

g o d t forstånd m ed S v e r ig e , på samma

g å n g som in te t lå g e h o n om m era om

hjärtat an a tt upp eh å lla freden inom T y sk a

R ik e t och b id raga till fred i P o len . Men

för a tt ick e sjä lf b lifva stä lld utanför

hade han n ö d g a ts in g å en a llian s med

po lackerna och ku r fu rsten a f B randen 

burg. F o rbund e t m ed kurfu rsten a fså g e

em ellertid en d a st e tt g em e n s am t forsvar,

i h änd else sv en sk a rn e sk u lle an falla kur

fursten. Han fö r säk rad e för ö fr ig t, att

han ick e e fter strä fvad e su c c e ssio n s r ä tten

till p o lsk a kronan , a tt d en ick e h eller

blifvit h onom erb juden o ch a tt han icke

fort några und erhand lingar i d enna sak .

Han g jo rd e d e s s lik e s ick e an språk på

några områden i P o len , s tr a fv ad e end a st

att upprätta fred där o ch a tt tillförsäkra

s ig själf och kurfursten a f B rand enbu rg

lugn och tr y g g h e t.

D o c k v is s te man m er än vä l, a tt d etta

endast var fag ert tal, som var fjärran

från hans v erk lig a tankar. L iso la h ad e

hittills förhindrat alla prelim inärer till en

fred m ed P o len , i d e t a tt han m o tsa tt

sig fransmännens m ed lin g , ou p p h ö r lig t

förvrängt fakta och fö r eg ifv it, a tt man

kunde väcka m isstankar h o s m o sk o v i-

terna, om man sk red e till n å g on allvarli-

gare forhandling. M ed an ledn in g a f allt

detta framhöll B jörnk lou e fte r try ck lig t

för kurfu rsteko lleg iet, a tt då den aflidne

B O K E N