S_KonugCarlXGustafsBragderII

F E M T E B O K E N

463

1658. burg m ed m ån ga sk ä l s ö k te ö fv e r ty g a de

G ravel, att p fa lzg re fv en icke kund e ha fva

några u tsik ter a tt u pp h ö ja s på kejsar-

tronen. D e h u fv u d sa k lig a s te a f d e s s a skäl

voro , att han sk u lle b lifva a lltför b e r o e n d e

a f Frankrike, a tt han sk u lle börja e tt

krig i F landern och d å r ig en om tv in g a

Ö sterrike a tt sän da h jå lp trupp er d it sam t

sålunda inv eck la T y s k a R ik e t i e tt ny tt

krig. Om han ern åd d e k e jsa r v å rd igh e ten ,

skulle o ck så k a to lik e rn a i T y sk la n d k omm a

att dela s ig i o lik a partier. T illrå ck lig t

med ink om ster for u pp eh å lland e t a f k e jsa r 

vård igheten kun d e han h e ller ick e få utan

Frankrikes hjalp, och d e tta b e r o e n d e v o r e

för T y sk a R ik e t sk ym flig t. O ch för ö fr ig t,

om an Frankrike tili en början sk u lle

befinnas v illig t a tt g ifv a n å g o t, sk u lle d et

snart draga s ig undan , och då k omm e

hela tungan a tt hv ila på riket. Om Ö s te r 

rike b le fv e sk ju te t åt sidan , sk u lle otvif-

' v elak tig t e tt k rig u tb ry ta , o ch Frank rik e,

som v o r e s y s s e ls a tt på anna t hå ll, sk u lle

å sido så tta T y s k a R ik e ts a n g e lä g en h e te r .

P fa lzgrefvens a f N e u b u r g alltför vä lkända

häng ifvenh et för k a to lic ism en g jo r d e ho-

nom ick e h eller sy n n e r lig t b e h a g lig för en

del p ro te stan tern a . H an s va l sk u lle fram-

kalla e tt parti i T y sk la n d a f ö sterrik a re

och p ro te stan ter, som sk u lle anfalla honom .

För Jülichaftärens sku ll k om m e utan tv ifve l

både kurfursten a f S a ch s en o ch kurfursten

a f B randenburg a tt m o tså tta s ig hans val.

D e ssu tom v o r e p fa lzg re fv en a lltför s to r 

m od ig och i sitt upp trädand e h ä ftig och

o fö rväg en ; han v o r e ick e h e lle r b e h a g lig

för påfven , o ch kurfursten a f K ö ln sku lle

icke utan harm s e h o n om fö r ed ra g en fram-

för kurfursten a f B ayern . T r o lig e n k om m e

äfven rik sstäd erna i N ed e r länd ern a s å 

som Cambrai a tt v ä g ra a tt erkänna h o 

nom så som k e jsa r e , h v ilk e t sk u lle g ifv a

an ledn ing till e tt krig. G en om d y lik a in 

triger a rb e tad e s m o t p fa lzg re fv en s a f

N eub u rg kand idatur till den p o lsk a kro-

nan såva l som till k ejsa rv å rd igh e ten , på

samma g å n g som för ö sterrik a rn e bana-

des v å g till båda.

U nd er sk en a f a tt hå lla andak tsö fn ingar

upp ehö llo s ig vid den tiden i Mainz två

sp an sk e munkar, som v o ro g a n sk a lis tig e

och fo r sla g n e i sitt a rb e te till Ö ster r ik e s

formån . K urfu rstens brod er var d et ö ster- 1 6 5 8 .

r ik iska p artiet m y ck e t tillg ifven , hv ilk et

å fven var forhå llandet inom d e t kurfurst-

lig a radet, dår m en in g ssk iljak tigh etern a

b lo tt vo ro sk enbara för att man d e sto såk-

rare sk u lle kunna arb eta för österrikarne.

D e s s e h ad e så lunda ick e lång re någon

o r sak a tt o ro a s ig för u tg ån g en , och för

y tte r lig a r e säk e rh e ts sku ll hade de b egå f-

va t kurfursten a f S a ch s en m ed etthundra

tu sen duka ter för a tt han p er son lig en sku lle

b eg ifv a s ig till Frankfurt. S ed an kurfur

s ten a f B ayern å fven num era upp g ifv it

all tank e på k ejsarvård igh eten , tånk te

fransm ånnen nu b lo tt på sin e g e n såker-

h e t och lå to för d e tta åndamål i valka-

p itu la tion en inrycka en sårsk ild artikel

och underhand lade m ed d e and lig e kur-

furstarne om en allians för uppehå llande

a f freden i T y sk lan d .

§ 4 7 . E n fo r son in g m ellan konun gen

Fäfängaför-

och ö sterrikarn e s y n te s tro ts alla fö r sök

sok tl11 ava~

ir r

T ,

gabringande

om o jlig . K uriursten af Mainz, Johan Tllip

af enp rso.

v on S ch önb o rn , arb e tad e ifrigt för denna

ning mellan

sak a f kårlek till freden i T y sk land såvå l

konunSen och

österrikarne.

som af fruktan for b ran kn k e . 1 denna

januari.

a fsik t hade han o ck så skrifvit till konungen

a f U n g e rn , a tt k onun g en a f S v e r ig e för-

k lara t s ig b en å g en a tt uppehålla fred i

T y sk lan d , och uppm anat h onom att åfven

verka för b ilå g g a n d e t a f såvå l danska som

p o lsk a k rig et. D en n a sk rifvelse b eh agad e

em ellertid ick e B jörnk lou , d els dårfor,

a tt d e t sy n te s , som om konun gen icke

haft n å g o t g iltig t skål a tt a fvisa den g e 

nom P ö ttin g erbjudna m ed lingen , dels

därför a tt L eop o ld sku lle m ed ia i båda

krigen . Men B o y n eb u rg an tydde, a tt kur

fursten hår end a st a fså g a tt g ifva ett

u pp sla g för a tt få sak en i g ån g . Isak

V o lm a r å ter y ttrad e i uppretad ton , a tt

L e o p o ld under alla forhållanden sku lle

v e ta a tt hämnas d e oforråtter, som a f

sv en sk a rn e tillfoga ts hans bundsförvan ter,

p o la ck e r och danskar, hv ilk et obetånk -

samm a y ttrande m y ck e t m issh agad e kur

fursten a f Mainz, som an så g Volm ar för

en gamm a l narr. Kurfurstens a f Mainz

sk r ifv e lse m issh agad e em ellertid icke L e o 

po ld , h v ilk et P le tten b e rg u ttryck lig t för-

såk rad e, men man betv iflad e likvål, att

sak en var allvarlig t m enad , då fransmån-