462
F E M T E B O K E N
1658
.
5
januari.
V ilhelm Fü rstenb ergs råd, hvilka båda
låto sig ledas a f person liga tyck en och
icke a f opartiska grunder.
Em ellertid fingo österrikarne tillfälle
att under motpartens vack lande förehaf-
vanden forvårfva sig de fleste kurfurstar-
nes b evågenh et. D e foregå fvo , a tt de
forsåkrat sig om kurfurstarnes a f T rier,
Bayern och Sach sen röster, och h o tad e,
att om kurfursten a f Mainz icke åndrade
tankar, skulle de förfoga s ig till R e g en s-
burg eller någon annan ort for att
med d e sse kurfurstar välja kejsare. F ö r
öfrigt kunde kurfursten a f Mainz knap-
past hindra, att L eop o ld efter uppnådda
aderton år skulle komm a till Frankfurt.
D å nu alla kurfurstarne voro sam lade,
ville han emellertid icke, att fråm lingarne
skulle låmna staden , utan anmodade alla
sändebuden att stanna öfver va ldagen för
att vid valkapitulationen b evak a sina her-
rars intressen , men an såg han icke råd ligt
att skrida till val, innan alla k lagom ål
och b esvår från de fråmmande och riks-
ständerna blifvit pröfvade.
Når de Gramont återkomm it från Mün
chen, fann Boyneburg a f hans meddelan-
den, att kurfursten a f Bayern handlat
gan ska oförsik tigt, då han från början
låtit fransmånnen mårka sin åtrå efter
kejsarkronan. D e tta hade föranledt dem
att med m ycket stora kostnader sk icka
såndebud till Frankfurt, hvilket stegra t
hans lystnad efter den h ö g a vård igheten .
I foljd a f kurfurstens a f Bayern anstrång-
ningar och fransmånnens påtryckn ingar
hade österrikarne sedan ett halft år nåstan
uppgifvit alla förhoppningar att få behålla
kejsarkronan. Men nu, då kurfursten a f
Bayern icke långre stråfvade dårefter,
komme han äfven att s tö ta s ig med frans
månnen och d e sse gå fvo honom ock så
ensam skulden till att deras stråfvanden
icke krönts med framgång och ank lagade
honom för att under hela tiden hafva
sta tt i hem lig forbindelse med österri
karne, som likvål icke saknade m edel
såvål genom kurfurstens moder som g e
nom Kurz att någo t dåmpa hans åtrå.
D å de Gramont sök te affordra kurfursten
a f Bayern ett klart besk ed , frågade denne,
hvarför franmånnen så gårna ville hafva
h on om till k e jsa r e . h v a rp å d e G ramon t 1
sv a rad e , a tt d e t var för a tt få frid och för
a tt F rank rik e m å tte kunn a lc fva i vån-
skap m ed sina grannar. D å r till genm å ld e
kurfursten , a tt om han b le fv e kejsare,
sku lle e tt k r ig u tb ry ta , i h v ilk e t han icke
kunde för n å rva rand e o b e tå n k sam t in-
k a sta sitt land . K ur tz tills to d , a tt ö ste r
rikarne h ad e for såk ra t s ig om kurfurstens
a f Mainz r ö s t, och sa d e , a tt om kurfur
sten a f B ayern ö p p e t a sp ir e rad e till kej-
sa rv å rd igh e ten , sk u lle han å d ra g a s ig hela
v årld en s sp o tt o ch sp e . I sjå lfva verket
h ad e kurfursten a f M ainz fort båda ko-
nungarn e b ak om lju se t. F ran sm ånn en be-
drefvo und erhand lingar m ed p fa lzgrefven
a f N eub u rg , a lld e le s så som om d e med
b istånd a f en del p o la ck e r , som ick e voro
g yn n sam t stäm d e m o t ö ste r r ik a rn e , sku lle
kunna så tta P o len s k ron a p å h an s hufvud,
och d et s y n te s ä fv en , som om k onun g en
a f S v e r ig e ick e v o r e o b e n å g e n a tt be-
fordra d enna sak . D å nu em e lle r tid pfalz
g re fven a f N e u b u r g s å g , a tt han håri-
g en om sku lle få ö ste r r ik a rn e till fiender
och äfven kund e k om m a a tt rön a o b eh a g
från Sp an ien s sida , a fs lö t han en allians
m ed Frankrike till sk yd d för Jülich och
för att få några su b sid ie r. D e n n a plan
röjde franske m in istern d e G ra v e l for
kurfursten a f Mainz, o ch B o y n e b u r g af-
r e ste till p fa lzg re fv en a f N e u b u r g för
att u tforska , om d en n e e fte r strå fv ad e k e j
sarkronan. F ö r a tt uppm un tra h on om
ordade B o yn eb u rg u tfö r lig t om d e för-
veck lingar, som sk u lle intråffa, om han
efterstrå fvade P o len s k rona , h v a r a f med
n ödvänd igh et sku lle följa, a tt han b le fv e
inblandad i e tt a llva rlig t krig . T y sk la n d
b eh ö fd e en fr ed så lsk and e k e jsa r e , som
icke ville b e tu n g a d e t m ed n å g o t krig,
och då p fa lzgrefven h ad e a lla e g e n sk a p e r ,
som denna h ö g a v å rd igh e t krå fd e, kund e
han påråkna m ån ga rö s te r v id va let.
Fram förallt b o rd e han a fh å lla s ig från
inb landn ing i några str id igh e ter , h v a r ig e -
nom hans förhoppn ingar kund e m in ska s.
På detta så tt öfverta lad , a fstod p fa lzg re fv en
från att m ed hjålp a f sv en sk a rn e sö k a for
vårfva s ig p o lsk a kronan o ch b o r jad e
1 stå llet eftertrak ta k ejsa rv å rd igh e ten .
D e tta h indrade ick e a tt den lis tig e B o y n e -