F E M T E B O K E N
1658. om danskarne ick e forst g r ip it till vap en ,
sku lle sv en sk a rn e ick e nu n ö d g a ts g ö r a
det for a tt b ringa freden till stand .
K onu n g en s b e s lu t i sak en m edd e lad e s
pfuvernören i S k å n e S te n b o c k och sån-
0
debuden i K öpenham n g e n om D ah lb e rgh ,
som d e ssu tom h ad e h em lig a o rd er a tt
kalla C o y e t till k onu n g en , h v a rem o t
B ielke sku lle stann a i K öp enh am n . U n
der denna re sa kom D a h lb e r g till v is sh e t
om det usla tillstånd , hvaru ti K öp enh am n s
fåstn ingsverk b efunno s ig , och h v ilk en
sakkunn ig som h e ls t kunde lå tt se , a tt
de vid forstå anfall utan sv å rm h e t sku lle
o
kunna g en om b r y ta s. Men g e n om v is sa
om ständ igh e ter , hvarom närmare hårne-
dan, g ick en plan i d enna rik tn ing om intet.
Nytt /¿ilttåg
§ 4 5 - S ed an b e s lu te t var fa ttad t, lat
mot Dan-
konungen d raga alla fa r ty g från W ism a r
711ClJ'I
k
och från h o ls te in sk a och jy llån d sk a hamnar
till K iel, under d et man låt u tsp rida e tt ryk te ,
att e tt tå g till P reu ssen sk u lle fö r e ta g a s
för att und så tta den b e lå g r a d e stad en
Thorn . D e tta d e lg a fs o ck så sånd ebu d en
1 K öpenham n i ak t och m en in g a tt g ifv a
ryk tet fart. K o rt föru t h ad e k onu n g en
anm odat T e r lon a tt från K öp enh am n
komm a till h on om för n å g o t h em lig t m ed-
d elande an g å en d e p o litisk a a n g e lå g en -
heter. K onu n g en a n så g d e t nåm lig en
o låm p lig t, a tt k o n u n g en s a f Frank rik e
represen tan t län g r e upp eh ö ll s ig så som
fredsmäklare i K öp enh am n under e tt n y tt
krig. D å T e r lon ankomm it till H o ls te in ,
fick han a f de sv en sk a r e g em e n ten a s rö-
relser liksom a f andra te ck en g e n a s t klart
för sig , a tt n å g o t var i g ö rn in g en m o t
Danmark , och han aflåt a f d enna an led
n ing till G er sd o r ff en sk r ifv e lse , som för-
an ledde, a tt folk från k r in g lig g a n d e orter
d rog s in till K öpenh am n .
D å k onun g en trodd e a tt k on u n g F r e d
rik vid und errå ttelsen om hans å te rk om st
till Sjålland sk u lle b e g ifv a s ig b o rt från
K öpenhamn , b efa lld e han W r a n g e l a tt
sta tionera några b rigan tin er eller spejar-
fartyg på B e lt m ellan F a ls te r o ch Sjål-
land för a tt h indra k on u n g F redrik a tt
resa till L üb eck och på samm a g å n g be-
vaka v å stk u sten a f S jä lland för a tt fo r e
komm a en retrå tt till N o r g e . V id are sk u lle
alla fartyg , som på tråffades,' sårsk ild t
h o llånd ska , anhållas och föras till Lands- 1 6 5 8 .
krona. Ingen sk ada finge em ellertid till-
fo g a s d e s sa fa r tyg , som end a st tilis vidare
sk u lle b eh å lla s så som såk erh et, för den
h ånd e lse ho llåndarne sku lle röra på s ig
och för a tt hindra alla bud skap till H o l
land. Men innan vidare skall formålas
om d e tta h å rtåg s förlopp , torde det för
att ka sta ett klarare ljus öfver håndelserna
vara n öd v än d ig t a tt r ed o g ö r a för hvad
k onu n g en an n o r ståd e s fo r e to g för reali-
serand e t a f sina fredsp laner.
§ 4 6 .1 den förra boken hafva om förm ä lts
Fäfängaför-
d e å tgårder, som i Frankfurt v id ta g its
sök att hindra
r . .
1
- 0
.
.
valet a f en
lor a tt u te slu ta o ste rn k a rn e fran kejsar-
¿sterrikare
v ä rd igh e ten . F ö r d e tta åndamål hade de
till kejsare.
an d lig e kurfurstarne till München afsånd t
Johan Christian von B o yn ebu rg och V il
helm von F iir sten b e r g och från konungen
a f Frankrike kom i samm a årende A n to in e
d e G ram on t. Men på grund a f kurfur
s ten s a f Bayern m isstro m o t kurfursten
a f Mainz kunde in tet u tråttas, ehuru
B o y n eb u r g h ö g t b ed yrad e, a tt den senare
hade füllt all var med a tt kejsarvård igheten
b o rd e fly ttas från Ö sterrik iska H u s e t till
kurfursten a f Bayern sam t a tt denne
ej sku lle låtit s ig a fskråckas från fore
ta g e t, om ick e hans m oder, Kurtz och
H a s s la n g m ed hånder och fö tter arbe-
ta t dårem o t. Icke d e sto m indre kunde
kurfursten a f Mainz haft förhoppn ing om
p luralitet vid va let, om b lo tt kurfursten
a f Brandenburg varit en se med kurfur
sten a f K ö ln och ånnu stå tt i g o d t för-
hållande till sven sk arn e. Fransmånnen
hade em ellertid i otid börjat a tt arbeta
för va le t a f p fa lzgrefven a f N eubu rg ,
h v ilk et ick e kunde annat än s tö ta kur
furstarne a f B ayern och B randenburg
för hufvudet. Kurfursten a f Mainz hade
v isse r lig en erkån t, a tt p fa lzgrefven a f
N eu b u rg var i b e sittn in g a f alla de
eg en sk ap e r , som pryda en sto r furste,
och därför v o r e väl sk ickad för k ej
sarvård igh eten . M ånga skål stod o dock
i v å g en for hans val. K ort dårefter hade
d e franska såndebud en n å g o t förhas-
tad t g å tt ö fver till kurfurs ten a f Bayern ,
hvarvid de icke ta g it i betrak tande, hvad
kurfursten a f Mainz y ttra t om bayerska
h o fv e t, utan följt bröderna Franz och
461