88 / 219
J O H A N J Ø R G E N S E N
235. Kbh. Dipl. V , s. 771.
236. P. W. Becker, Samlinger . . . II,
s.
1 4 3
-
237. Aktstk. og Oplysninger til Stats-
koll.s Hist. I, s. 18 1.
238. Poul Nørlund, Jorddrotter paa
Valdemarstiden,
Festskrift
til
Kristian Erslev . . ., 1927, s. 169.
239. RA. Rtk. Div. Breve, Dokumen
ter og Akter vedk. partikulære
Personer 1660-79.
240. RA. Sjæll. Reg. 16 6 1, 7. jan.,
nr. 6.
241. Holger Hjelholt, Falsters Historie
II, 1935, s. 21 ff., 158 og 265.
242. Aktstk. og Oplysninger til Stats-
koll.s Hist. I, s. 7 ff.
243. Ibid. s. 10 f.
244. RA . Sjæll. Reg. 1662, 26. april,
nr. 71.
245. Ibid. nr. 196.
246. Jfr. Festskrift til Astrid Friis,
1963, s. 153-71.
247. For Englands vedkommende kan
henvises til D. C. Coleman, Sir
John Banks, Financier (Essays
in the Economic and Social
History of Tudor and Stuart
England in Honour of R. H.
Tawney, Cambridge 19 6 1, s. 204-
30). M.h.t. Sverige kan nævnes
nogle af Eli F. Heckscher frem
dragne udtalelser, der lige så
godt kunne være faldet i Dan
mark: »Emot thesse commodite-
ter, som kopmånnerne till hande
lens fortsåttning och befordran
åre forunte, så finnas ock åtskil-
lige besvar som them hindra och
tryckia, mera an på andra orter
i vårlden, såsom besynnerlig det
att hos oss en så stor oviss- och
orichtighet finnes i betalningen.
T y emedan en köpman intet kan
få reda penningar för sitt gods,
och icke heller en prompt betal-
ning eller execution uppå det
han nödgas ut borga, år honom
omöjeligit att kunna betala sine
creditorer igen och hålla sin cre
dit. Varigenom honom betages
medlen att handia utom lands,
utan med reda penningar, vilke
en köpman intet alltid haver vid
hånden . . .«, hed det i Schering
Rosenhanes »overståthållar be-
råttelse« 1663. Og s.å. udtaltes
det i en memorial fra den sven
ske regering til dens resident i
Haag: »Kan Sverige icke komma
fort i sin handel utan hollåndar-
nas kredit, som i Sveriges bergs-
bruk och fast alle svenskes nåring
så åre interesserade, att commer-
cierne lika som med deres pen
ningar drivas«. Og året efter ud
talte
»handelspræsidenten«
i
Göteborg, Magnus Gripenklo:
»Med köphandelen år hår så be
skaffat att få av borgerskapet
bruka sin egen handel, utan de
åro hamborgernes och de engel
skes tjånare och trålar, så att de
fråmmande . . . unna borgerskapet
bara nambnet av godset . . .« (Eli
F. Heckscher, Sveriges ekonomi-
ska historia från Gustav Vasa,
Forstå delen, andra boken, Stock
holm 1936, s. 624 og 567).
248. Svend Gissel skønner, at Chri-
86