Previous Page  72 / 181 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 72 / 181 Next Page
Page Background

6 8

4de Jun i:

Dem, som sammenbinder!

Held Dig følge,

Bro’r bag Bølge!

Og dit Danmarks Sag!

Derpaa holdt Cand. H e r l i t z , de u p s a l e n s i s k e Studenters

Ordfører, følgende Tale:

Till Kopenhamns studenter har ja g att å mina kam raters vågnar

frambåra Upsala studenters broderliga helsning.

I åren, liksom vi, soner af ett till antalet ringa folk.

Men

bildning och vetande måtas med andra mått an siffrornas.

E ndast

d e t land år

fattigt, som ej eger en skårf att offra for annat ån

dagligt brod och snod vinning. D et land deremot år rik t, som hos

sig ger hem och vård åt vetenskapens och konstens idrotter.

D etta har Danmark till sin evinnerliga åra og berommelse gjort.

For 4 0 0 år sedan såddes froet till det yppiga tråd, som nu skjuter

sina ro tter ånda in i det danska folkets h jerta och med sin lummiga

krona gifver hågn och skydd åt de bildningens skordar, som, rikare

med livarje dag, spira upp u r Danmarks jord.

Den tiden var torf-

tigare ån vår, men åndock måktade den lemna eder i a rf denna hog-

skola, en af edra dyrbaraste sk atter, dyrbar genom de offer den

kostat edra fåder, mera dyrbar ånnu genom frukten af dess verk-

samhet i sanningens tjenst.

Mottagen då vår lyckonskan, I lårjungar af det universitet, hvars

fyrahundraåriga pligttrogna omvårdnad om mensklighetens hogsta

intressen skånkt eller b idragit a tt skånka edert land den stolta plats

bland folken — gjort Danmark till ett i båsta mening rik t och

stort land.

Mottagen åfven vår tillonskan af en fram tid, så klar och ljus

och lyckosam, som edert universitets ådla traditioner forobåda.

E d ert och v årt mål år ju ett och det samma: gods og guld,

tanke och håg, lif och blod for Nordens vål! Den tid, som ligger

framfor oss, år rik på ådla, men svårlosta uppgifter.

Det år då

godt for oss, Nordens ungdom, a tt kunna hem ta stod och kraft u r en

stordådsfyld forntid. Denna forntid år for oss ej blott en maning att

likna våra fåder; hon visar oss åfven v å g e n till målet: tråg et ar-

bete for allt, som år godt, sant och skont, glad offervilligliet for få-

derneslandets och mensklighetens heliga sak.